EU:s dolde makthavare – pressar kommissionen och regeringarna att sluta fega ur

“Det är ingen överdrift att säga att EU:s själva grundvalar och hela det europeiska projektet i sin nuvarande form är hotat”.

Varningen kommer från EU-domstolens mångårige ordförande Koen Lenaerts. Domstolen har fällt eller är på väg att fälla Polen i mer än 50 fall för brott mot EU:s regelverk, och pressar kommissionen och regeringarna att agera tuffare för att stoppa de illiberala regimerna i Polen och Ungern.

Koen Lenaerts

Det är sällsynt att de höga domarna i Luxemburg uttalar sig offentligt och rent unikt att domstolens president uttalar sig på det här sättet offentligt. Det säger juridikprofessorn Laurent Pech som tillsammans med professor Dimitroy Kochenov har följt hur EU-domstolen under de senaste åren skärpt tolkningen av EU:s fördrag och ingripit mot hur främst den polska regeringen urholkar domstolarnas oberoende.

– Själva överlevnaden för hela rättssystemet står på spel, sade Laurent Pech vid ett seminarium på fredagen hos Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier. Pech och Kochenov har sammanställt sin granskning av EU-domstolens agerande mot de illiberala regimerna i en omfattande Sieps-rapport.

– EU-domstolen har med sin tolkning av fördraget visat hur man kan återuppfinna unionen och ta itu med de autokratiska regimerna. Det är en gigantisk utmaning, men domstolen har visat vad EU-kommissionen och regeringarna kan göra, sade Dimitroy Kochenov.

De båda EU-forskarna är mycket kritiska mot hur kommissionen, som ska vara “EU-fördragets beskyddare” legat alltför lågt medan först Ungerns Viktor Orban, följd av Polens Jaroslaw Kaczynski och andra regeringar attackerat domare, åklagare och underminerat rättsväsendets oberoende. Det är kommissionen som ska dra medlemsländer inför EU-domstolen, men de senaste åren är det först när domare och nationella domstolar protesterat som domstolen i Luxemburg kunnat agera.

EU-domstolen har hittills fällt utslag mot Polen i 22 fall, och ytterligare drygt 50 prövas nu, säger Laurent Pech.

– Men tyvärr har EU-kommissionen bara tagit fyra överträdelsefall mot Polen inför domstol. I de flesta fall är det nationella domstolar som begärt prövning.

EU:s regelverk har hittills utgått ifrån att alla länder som blir medlemmar är demokratiska och kommer att fortsätta vara det. Därför har EU:s institutioner haft svårt att veta hur de ska agera när sådana som Viktor Orban börjar skapandet av sin”illiberala demokrati”.

Det är här Koel Lenaert, som EU-domstolens president och tillika juridikprofessor, visat vägen. Belgaren Lenaert som arbetat i domstolen ända sedan 1989, först i förstainstansrätten, sedan i domstolen och som dess ordförande sedan 2015. Samtidigt har han publicerat flera forskningsrapporter om EU-rätten, som övriga jurister i domstolen ofta hänvisar till i sina utslag.

Domstolen har under hans ledning skärpt tolkningen av fördragets artikel 19 och menar att den ger EU rätten att agera mot hur nationella domstolar fungerar i bland annat Ungern och Polen. I artikel 19:1 står det:

“Medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten.”

Polen har befunnits skyldig till att brutit mot den här artikeln flera gånger, bland annat med den “disciplinnämnd” som regeringen inrättat mot domare. Det är den domen som Polens konstitutionsdomstol vägrat att följa med motiveringen att EU-domstolen inte har någon beslutanderätt över organiseringen av domstolarna.

EU-domstolen slår också fast att en stat som gått med i EU inte i efterhand kan införa lagar och bestämmelser som undergräver domstolarnas oberoende. Sieps-rapporten drar slutsatsen att den här tolkningen av skyddet för rättsväsendet är en av de viktigaste sedan början av 1960-talet.

Nästa test handlar om ifall kommissionen vågar ta initiativ till att dra in EU-miljardbidrag till Polen och Ungern med hänvisning till den nya “rättsmekanismen” mot länder som inte respekterar rättsstatsprincipen. Domstolens generaladvokat anser att EU kan införa en sådan regel, och domstolens utslag väntas i början av nästa år.

– Även om de demokratiska krafterna nu vinner i EU-domstolen innebär det inte att de vinner kriget, säger Dimitroy Kochenov.

Kochenov pekar på hur det Europeiska universitet i Budapest där han arbetar tvingats flytta till Wien trots att den ungerska regeringens agerande dömts ut av EU-domstolen. Och hur den polska regeringen struntar i att betala böter på 1,5 miljoner euro per dag som utdömts av domstolen i olika fall.

– EU-kommissionen måste börja utnyttja hela sin juridiska arsenal. Om man är optimist kan man hoppas att EU-domstolen har visat vägen, säger Kochenov.