Nu bits det på naglarna runtom i EU. Vad kommer Ursula von der Leyen lova bort till USA?
Goda odds för att EUs framtidsreform får en Lex Ursula som klipper hennes vingar.
Innan ledarna för partigrupperna i Europaparlamentet hade talat klart, var Ursula von der Leyen utom dörren.
Parlamentarikerna hade begärt en debatt om Hamas´ terrorattack och kommissionens ordförande visste att hon hade besk kritik att vänta. I sitt inledande inlägg var hon inte det minsta ångerfull, backade inte många millimeter och sedan försvann hon utan att besvara kritiken.
Von der Leyen hade veckan innan på eget initiativ störtat iväg innan någon annan hann vakna till, för att i Jerusalem stå sida vid sida med premiärminister Benjamin Netanyahu och betyga Europas stöd för Israel.
Normalt hade det bara irriterat en del europeiska regeringschefer att hon än en gång ville vara först på plats i strålkastarljuset. EU-kommissionen företräder ju inte EU i utrikespolitik.
Detta är nämligen ett politikområde som regeringarna smått svartsjukt förbehåller sig själva. Av rent praktiska skäl har man visserligen en ”utrikesminister” som man dock avsiktligt nekat diplomatisk ranking att uppträda med de stora elefanterna på världsscenen.
Att kommissionens ordförande skulle få för sig att göra det, hade ingen föreställt sig.
Men den här gången la Ursula von der Leyen lök på laxen genom att trampa runt i en känslig fråga där varje ord måste vägas på guldvåg för att inte oavsiktligt hamna fel.
Och det är dessutom en fråga där EU-länderna inte är eniga sinsemellan.
Det struntade hon i, hon sa sin mening… och gjorde det i Europas namn.
Kommissionens talesman Eric Mamer försökte sig på en smula ”whataboutism” för att försvara henne i pressalen.
”Jaha men när hon begav sig till Ukraina i starten av kriget, då fick hon ingen kritik minsann!”
För detta var alltså inte första gången som von der Leyen agerade i all hast. Hon blev första politiker att bege sig till Ukraina efter att kriget startade. Även där betygade hon EUs fulla stöd till Ukraina men med den stora skillnaden att,
a) EU var enigt om stödet till Ukraina och
b) EU hade redan hållit ett toppmöte om saken som beslutat om en gemensam position.
Vilket inte hindrar att hon naturligtvis inte den gången heller var korrekt företrädare för EU i Kiev.
EU-kommissionen företräder som sagt inte EU-regeringarna i utrikespolitik. Men när den tysk-franska duon är frånvarande i EU-politiken (pga en tysk vacklande koalitionsregering och en pressad fransk regering) öppnas en maktlucka och den har von der Leyen klivit in i.
* Von der Leyen har på eget bevåg utlovat pengar till Ukraina – vilket är rätt okej för kommissionen har en del marginaler i hur EU-budgeten används.
* Von der Leyen har också utlovat sanktioner mot Ryssland till Ukraina – inte helt okej för detta beslutas av EU-regeringar i enhällighet. Men de var faktiskt på väg åt det hållet så…
* Von der Leyen har lovat Ukraina att få bli EU-medlemmar – mindre okej. Dels för att det beslutas enhälligt av samtliga EU-länders regeringar samt nationella parlament, inte av henne. Dels för att ett ukrainskt medlemskap kräver stora reformer av EU.
Men hon vann det vågspelet också. EU-regeringarna är på. De kan tänka sig reformer. De kan tänka sig att ta in Ukraina med vågen av extra länder (åtta stycken) som det innebär.
* Von der Leyen flög oombedd iväg till Tunisien och slöt ett avtal med diktatorn där om att hålla tillbaka afrikanska migranter i utbyte för ett antal miljarder euro. Inte okej, skrev flera EU-regeringar till henne efteråt, gör inte om det.
Von der Leyen har lovat USAs president ett antal överenskommelser om den europeiska industrin och den europeiska marknaden.
Inte heller detta är hennes att lova bort. Avtal med tredje land kräver EU-regeringarna och Europaparlamentets OK.
Och i EU förhandlar man på plats en gemensam hållning INNAN man sänder iväg sina företrädare att förhandla.
Därför växer oron i europeiska huvudstäder när von der Leyen på fredag besöker Vita Huset för att ”avsluta” dessa förhandlingar med Joe Biden.
Säljer hon bort EUs klimatmål?
Går hon med på Bidens förslag som öppet bryter mot världshandelsreglerna?
Köper hon en deal som ger amerikanskt näringsliv fler fördelar än europeiskt?
Och här har vi alltså kärnan:
Kan EU-regeringarna fortsätta att låta sig knuffas in i avtal och internationella hållningar av en enskild person som varken har mandat till det eller som frågar först?
Nästa år ska EU-kommissionens ordförande för de kommande fem åren utses.
Troligen blir det ett återval av Ursula von der Leyen.
Trots allt.
Det finns visserligen mer kritik att rikta mot hennes sätt att slarva med hur EU-kommissionen agerar – åtskilliga regeringar har skrivit till henne om ett antal kommissionärer som hoppar över skaklarna vilket hon ignorerar.
Hon låter sin kabinettschef kommunicera med kollegerna, upptagen som hon är med att resa jorden runt som Madame Europa.
Hon har kört över sina kommissionärskollegor i ett antal frågor trots regeln att majoritetsbeslut gäller.
Men hon och hennes kommission har fått enormt mycket gjort i en tid där kriser har följt på varandra.
Hon kan EU-systemet nu. Någon som har lust att göra en nystart med en nybörjare?
Oddsen är därför fortfarande goda för att von der Leyen blir omvald.
Men räkna med att de EU-reformer som nu är på gång där debatten har startat på allvar i höst, kommer att avspegla von der Leyens snabba utryckningar.
EU-regeringarna kan inte riskera att ha en (högt uppsatt) tjänsteman som oombedd tar på sig rollen att tala i deras namn.