EU:s åklagarmyndighet har blivit en succé och kan i sin första helårsrapport redovisa att den avslöjat momsfusk och korruption för drygt 150 miljarder kronor. Nu kräver chefsåklagaren Laura Kövesi ökade befogenheter och en elitstyrka för att bekämpa brottsligheten.
Både M- och S-ledda svenska regeringar har sagt stenhårt nej till att delta i EU-myndigheten, samtidigt som de utlovat ökad kamp mot internationellt brottslighet. Klarar Sverige nu som EU-ordförande av att våga erkänna att det var ett misstag att ställa sig utanför?
Åklagarmyndigheten EPPO:s chef Laura Kövesi kunde nöjt rada upp imponerande siffror över vad åklagarmyndigheten, som inledde sitt arbete så sent som för 1,5 år sedan, åstadkommit när hon lade fram årsrapporten i Luxemburg på onsdagen:
3318 crime reports were processed; 865 investigations were opened; 1117 active investigations with estimated damages of €14.1 billion;16.5% of active investigations (185) were linked to VAT fraud, but account for 47% of the estimated damages (€6.7 billion);€359.1 million in freezing orders granted.
”We have demonstrated that the EPPO has an unprecedented capacity to identify and trace volatile financial flows and opaque legal arrangements. We have proven that the speed, efficiency and information gains in EPPO-led investigations make it hard for traditional cross-border coordination methods to compete,” sade Kövesi.
I det här arbetet mot internationell brottslighet deltar inte Sverige. De svenska regeringarnas inställning till EU:s åklagarmyndighet, EPPO, är en långdragen, svajig och stundtals pinsam historia.
Möjligheten att inrätta en EU-åklagare för att kunna agera mot korruption, bedrägerier och skattefusk skrevs in i Lissabonfördraget, men när lagförslaget lades fram sade Reinfeldtregeringen nej. Det skulle kunna hota svensk självständighet med en överstatlig åklagarmyndighet.
Den socialdemokratiska oppositionen instämde. Morgan Johanson, då ordförande i justititeutskottet, ansåg att bedrägerier ”endast gäller vissa medlemsstater” – inte Sverige.
S-regeringen som tillträdde efter valet 2014 trappade upp motståndet ytterligare. I stället för att säga nej och inte delta i förhandlingarna med de länder som ville ha en EU-åklagare var inrikesminister Anders Ygemans linje att delta i förhandlingarna för att urholka den nya myndighetens befogenheter så mycket som möjligt.
”Vi ska hänga kvar så länge att vi kan påverka så att det blir så lite skadeverkningar som möjligt,” formulerade Ygeman taktiken.
Efter tre års förhandlingar meddelade Ygeman stolt till riksdagens EU-nämnd att han varit framgångsrik. Och att han nu meddelat att Sverige inte vill vara med.
Det här är en taktik som främst brittiska EU-skeptiska högerregeringar använt sig av sedan Margaret Thatchers dagar. Men det gör inte agerandet vackrare, utan understryker den roll svenska regeringar intagit i EU-samarbetet – som bromsare till fördjupat samarbete, med risken att man ses som sabotör av övriga medlemsländer.
De svenska partierna hoppades kanske att planerna på åklagarmyndigheten skulle pysa ihop efter Ygemans insats. Men det visade sig att 22 EU-regeringar ville annorlunda. Laura Kövesi, som varit stridbar chefsåklagare i Rumänien och satt korrupta ministrar och höga politiker i fängelse utsågs till chef.
När kampen mot brottsligheten klättrat högst upp på den politiska agendan även i Sverige och svenska politiker insåg att Sverige stod utanför i sällskap med Ungern och Polen började de skruva på sig och fundera över hur de skulle kunna svänga ifrån sitt tidigare stenhårda avståndstagande till en EU-åklagare.
Moderaterna var först med fotbytet och motiverade det i mars 2019 med ”terrordåden i Europa”:
Samhällsutvecklingen har fått oss att ändra uppfattning om EPPO. Vissa typer av gränsöverskridande brottslighet kräver ett djupare och mer operativt brottsbekämpande samarbete än vad vi har haft tidigare. Då duger det inte att stå vid sidan om och titta på när nya initiativ tas för att bekämpa en växande internationellt präglad brottslighet, argumenterade Tomas Tobé och Johan Forsell.
S-inrikesminister Mikael Damberg ville inte framstå som motståndare till kamp mot internationell brottslighet, men i stället för ett direkt fotbyte skickade han iväg det till en ”analys”
”Vi får återkomma när vi har gjort analysen klar”, sade Damberg.
Medan svenska regeringar ägnat sig åt ”analysen” har EU:s åklagarmyndighet börjat arbeta, sedan 1 juni 2021. Åklagarkontor har öppnats i 41 städer i de 22 medlemsländerna. Från Kroatien rapporteras om 23 åklagarutredningar med bedrägerier på uppåt 3,5 miljarder kronor.
Sverige har också fått dra nytta av EU-åklagarens insatser när EU:s största momsbedrägeri hittills, den så kallade mobilhärvan, avslöjades i slutet av förra året med tillslag i 14 länder
Without the EPPO, this kind of operation would have taken years to prepare – or more likely, would never have taken place, kommenterade Laura Kövesi.
I Sverige har partiernas ”analys” övergått i ”utredningsarbete”, och den 15 december 2020 meddelade inrikesminister Damberg att regeringen vill att Sverige ska gå med i EPPO.
”Samarbetet kommer att fylla en viktig funktion genom att utreda och åtala fusk med EU-medel”, argumenterar S-ministern nu.
MEN först krävdes det ytterligare utredningar, om de blivande EPPO-åklagarnas befogenheter, socialförsäkringar mm. Det verkar dock inte ansetts så bråttom. En utredare tillsattes i mars 2022. Utredningen ”Trygghet för EU-åklagare i Sverige”, lades sedan fram den 25 oktober i fjol.
Vid det laget hade det blivit regeringsskifte i Sverige, och nu väntar EU och åklagarmyndigheten i Luxemburg på nästa steg i regeringskansliet i Stockholm.
EU-kommissionens vice ordförande Vera Jourova tog upp EPPO-frågan när hon träffade justitieminister Gunnar Strömmer i november.
Regeringen har också ställt upp kampen mot internationell brottslighet inom EU som en prioriterad fråga under Sveriges EU-ordförandeskap.
Ett besked från regeringen om att Sverige nu tar steget och begär att få ansluta sig till EU:s åklagarmyndighet skulle troligen öka trovärdigheten i proklamationerna om att man vill ha ökat EU-samarbete mot internationell brottslighet.
Det kan väl inte vara så att det uteblivna beskedet från regeringen beror på att samarbetspartiet Sverigedemokraterna är utlovade vetorätt över kriminalpolitiken?
När Sveriges medlemskap i EU:s åklagarmyndighet diskuterats har EU-kritiska SD tagit avstånd från ”ökad överstatlighet”:
”Vår uppfattning är att det inte under några som helst omständigheter ska byggas upp en federal åklagarmyndighet oavsett vilken behörighet den är tänkt att ha,” har Julia Kronlid argumenterat.
Under tiden drar chefsåklagare Laura Kövesi igång nya stora bedrägeriutredningar, som sträcker sig ända upp i toppen på EU-kommissionen. Om hur det gick till när kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förhandlade om köp av covidvaccin.
Chefsåklagaren Laura Kövesi är på offensiven:
‘We are on the right track, but we need to do more. The EPPO is far from having reached its full potential. If we want the EPPO to make a lasting difference, we need organisational and legal adjustments. This includes the revision of the EPPO Regulation, and the assignment to the EPPO cases of dedicated and specialised financial fraud investigators in all the participating Member States.’