En grupp konkurrerande företag enas om att inte använda sig av en bättre teknologi – är det ett konkurrensbrott?
Volkswagen, BMW och Daimler bötfälls i alla fall av EU för det.
Konkurrenskommissionären Margrethe Vestager har rykte om sig att ha hårda nypor. Hon vann till och med Donald Trumps uppmärksamhet (och irritation) för att hon gav sig på jättar som Apple, Google och Facebook.
En av hennes pågående stora strider är att få skatterabatter som tilldelas vissa utvalda företag klassade som illojal konkurrens och därför förbjudet.
Det hon prövar nu, är inte ett klassiskt konkurrensbrott.
Flera tyska biltillverkare har mötts i flera år – enligt eget erkännande mellan 2009 och 2014 – för att komma överens om tillämpningen av ny utsläppsteknologi som klarade EUs hårdare krav.
De kom t ex överens om saker som bränsletankars storlek och kapacitet.
Teknologin som de överlade om, kunde utan svårighet ha minskat utsläppen mer än vad EU-reglerna krävde.
”Gruppen om fem” enades gemensamt om att inte utnyttja det. Alla fem (Audi och Porsche ingick) kunde då sitta lugna i vetskap om att konkurrenterna inte skulle försöka vinna fördelar hos bilkunderna genom att bli ännu bättre.
Är det en kartell att begränsa teknologi? Är det ett brott?
”Vi har fram till nu bara straffat karteller som enats om priser eller delat upp marknader mellan sig, det här är nytt,” säger Vestager, ”men att göra upp om att begränsa teknologi är att begränsa konkurrensen och därför att missgynna konsumenterna.”
Det finns flera besvärande faktorer i affären för tysk bilindustri. Dessa bolag har lobbyat hårt sedan 1990-talet för att slippa hårdare utsläppsregler, varje gång med argumentet att det inte finns någon teknologi som gör det möjligt att sänka utsläppen (utan att försämra motorerna).
Volkswagen avslöjades våren 2015 i USA ha installerat teknologi som gjorde att deras bilar klarade utsläppskraven i laboratorier vid en granskning men inte i verkligheten ute på vägarna.
EU har aldrig straffat de tyska biltillverkarna för detta vilket de amerikanska myndigheter gjorde omedelbart.
Men flera konsumentgrupper bedriver stämningsprocesser i nationella domstolar över hela Europa, mot Volkswagen för utsläppsfusket.
Det tyska bilbolaget har hävdat att fusket aldrig var olagligt egentligen i EU och att de därför inte ska behöva betala skadestånd eller byta ut de bilar saken gäller.
I december 2020 kom dock EU-domstolen med ett utslag som säger motsatsen.
Resultatet kan bli att Volkswagen sex år efter avslöjandet tvingas betala miljardbelopp i skadestånd.
EU-böterna för det alldeles nya brottet, att ha ingått i en teknologikartell, blev inte särskilt kännbara – 1 miljard euro för de fem biltillverkarna.
”Det är en nyhet att detta är ett brott och det förklarar att bötesbeloppet inte blir så högt den här gången,” förklarar Vestager.