EUs nya hållning till frihandel: Var inte “naiv”

EU svänger åt det protektionistiska hållet – i hög fart.
Det är ännu en omsvängning i EU som Löfven-regeringen tycks ha missat att den pågår och därför knappast kommer lyckas påverka innan det är försent.

Den svenska regeringen anslöt sig i midsomras till EUs planer på närmare militärt samarbete efter att i det längsta ha ignorerat det arbete som länge pågått i Bryssel, kanske i ett vagt hopp att det skulle stanna vid löst prat.

Men medan Stefan Löfven var upptagen med att byta fot om de militära planerna på midsommarens EU-toppmöte, visade EU-länderna upp raska manövrar på en annan front.
Och det är en front som regeringen Löfven inte heller gillar – protektionism.

Med frihandelsvänliga Storbritannien borta och med en stark fransk president i ledningen bredvid Tysklands Angela Merkel, har attityden till frihandel nämligen skiftat rejält i EU.
Detta gick att läsa svart på vitt från midsommarens EU-toppmöte.
(Ett dokument som även Löfven ställt sig bakom, alltså).

Efter inledande ord om att “EU tänker kämpa för en robust handel baserad på multilateralism och bekämpa protektionism…” följer ett stort MEN…
“EU-toppmötet anser att handel kan bara vara fri om den är rättvis och gynnar båda parter.”

Franske presidenten Macron gick till val på att ge väljarna “ett Europa som beskyddar” och en av hans omhuldade principer är just “ömsesidighet” i handel.
“Europa får inte vara naivt”, tycker han om att säga.
Tysklands förbundskansler stödde hans idéer om “ömsesidighet” när han besökte henne i maj.

Angela Merkel hade då fått höra den amerikanske presidenten Donald Trump lägga ut texten om just detta begrepp.
Trump anser att tyska exportframgångar i USA är ett levande bevis på bristande ömsesidighet.

Angela Merkel sände i dagarna sände ett smått aggressivt budskap till Donald Trump om frihandel och öppenhet.
Hon arbetar hårt för att den amerikanske presidenten inte ska utlösa ett handelskrig över stålimport som han hotar att göra.
Men om han ändå gör det, så tänker Merkel och Macron – tandemparet som just döpts till M&M – inte vara “naiva”.
EU står berett med motåtgärder mot Trumps stålkrig.

Det pågår mer på den här fronten.
Ett “naivt” Europa vore enligt Macron, att t ex fortsätta låta utländska firmor vinna lönsamma kontrakt i offentlig upphandling i Europa när europeiska företag utestängs från de flesta offentliga kontrakt i USA genom lagen “Buy American Act”.
Macron vill se en “Buy European Act” som bara skulle bevilja offentliga kontrakt till företag med minst halva försäljningen i Europa.

EU-sidan drev kravet om att släppas in i amerikansk offentlig upphandling när EU och USA fortfarande förhandlade om TTIP-avtalet.
Men det var en punkt där inte ens Obama-administrationen  var villig att flytta sig en tum.
Det är svårt att tro att Trump-administrationen skulle vara mer kompromissvillig.

Macrons nästa mål är att EU inför en begränsning för icke-europeiska företag att köpa in sig i strategiskt viktigt näringsliv och infrastruktur.
Han har framförallt Kina i skottgluggen på den punkten.
Detta är ljuv musik i tyska öron där kinesiska företag nyligen köpt in sig i tysk industri så Angela Merkel är helhjärtat med.
Italien har under våren diskuterat att införa egna begränsningar på utländska uppköp.
Även Nederländerna är något överraskande med på noterna, sedan ett stort amerikanskt företag försökt ta över holländska jätten Akzo Nobel.
EU-kommissionen utreder just nu hur en reglering av den typ som Macron talar om, skulle kunna se ut.

EUs nyvunna förkärlek för ömsesidighet och rättvisa i handeln, stärks av en lite yrvaken insikt om EUs globala styrka inom handel.
EU är världens största handelsaktör  och störst handelspartner för övriga stora som Kina, USA och Ryssland.

Handelskommissionär Cecilia Malmström är febrilt upptagen med att sluta nya handelsavtal med de få regioner där EU fortfarande saknar det.
Med lite tur blir ett brett avtal med Japan färdigt lagom till G20-mötet i Hamburg i juli – en knäpp på näsan åt Donald Trump i så fall.

EU och Kina diskuterar ett antal överenskommelser och där kan européerna ställa ganska tuffa i sina krav, Så länge väst inte godkänner Kina som en marknadsekonomi – och det gör man inte än – så är det lättare att straffa Kinas lågprisimport med antidumping-tullar.

I Sverige är frihandel et heligt begrepp och allt tal om att skydda marknader anses förkastligt.
Löfven-regeringen hinner dock inte pusta ut efter att i sista minuten tagit in att Europa organiserar försvarsfrågor utanför Nato.
Nu måste regeringen också förhålla sig till att EU diskuterar omgärda sig med vad svenskarna ser som en avskyvärd protektionism.

Precis som med det militära samarbetet börjar det dock bli i senaste laget för svenskarna att anmäla protester.
Macron & Merkel har redan lagt sig ganska fast
Kanske tvingas Sverige bara åka med, här också.