EU:s nygamla medlemslöften till Balkanländerna främst en varningssignal till Putin

EU lovade redan 2003 länderna på Västra Balkan att de skulle få bli medlemmar i Europeiska unionen. När löftet nu upprepas 15 år senare är det framför allt en varningssignal till Rysslands Putin, Kina och Saudiarabien att EU:s ledare är beredda att ta politisk och ekonomisk strid för att införliva regionen i ett demokratiskt Europa.

Men kommissionen vill samtidigt driva igenom skärpta regler för både gamla och nya medlemsländer som bryter mot EU:s grundläggande demokratikrav.

Det var vid toppmötet i grekiska Thessaloniki juni 2003 som EU:s ledare ställde sig bakom medlemskapslöftet för länderna på Västra Balkan. Efter 1990-talets blodiga inbördeskrig var förhoppningen att målet om EU-medlemskap skulle kunna bidra till en stabilisering och ekonomisk utveckling i regionen på samma sätt som östutvidgningen.

Men den djupa finanskrisen och de stora problemen med korruption i Rumänien och Bulgarien har lett till ”utvidgningströtthet” bland EU-ländernas regeringar och när Jean-Claude Juncker tillträdde med sin nya kommission 2014 deklarerade han att inga nya länder skulle bli medlemmar under mandatperioden.

– EU behöver en paus i utvidgningsprocessen och tid för konsolidering, sade Juncker. Kallduschen för Balkanländerna intensifierades av omorganisationer inom kommissionens byråkrati. Medlemsförhandlingarna med Montenegro och Serbien har gått trögt utan måldatum.

När EU-kommissionen nu bytt fot och Juncker plötsligt talar om att några Balkanländer kan bli medlemmar 2025 är det inte för att ”utvidgningströttheten” övervunnits eller att EU-ländernas regeringar blivit villiga att skicka en massa miljarder till fattiga och djupt korrupta länder på Balkan.

Det är geopolitiska skäl som ligger bakom omsvängningen. Ryssland, Kina och även Saudiarabien har utnyttjat det politiska vakuum som uppstått på Balkan till att öka sitt inflytande i regionen. I Montenegro har två ryska agenter försökt genomdriva ett kuppförsök, Serbien har intensiva militära och ekonomiska kontakter med Ryssland. De ryska propagandaorganen bygger upp en stark närvaro i regionen.

Samtidigt har motsättningarna mellan länderna på Balkan skärpts och politiskt kaos råder i flera länder.

– Antingen exporterar EU stabilitet, eller så importerar vi instabilitet. Det är en mycket instabil region, där enstaka konflikter varje dag riskerar att leda till en explosion, argumenterade EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn när kommissionen på tisdagen presenterade sin plan för Balkanländernas medlemskapsprocess.

Han pekade på att en stor majoritet av de 80 miljoner medborgarna i länderna på Västra Balkan vill bli medlemmar i EU och försökte tona ned konkurrensen från Ryssland och andra stormakter. Enbart Österrike investerar fyra gånger mer i Serbien än Ryssland, enligt Hahn.

– Det här beslutet kan bli en vändpunkt i EU:s historia, deklarerade EU:s utrikeschef Federica Mogherini. Hon pekade på säkerhetspolitiska skäl för EU-ledarna att säga ja till Balkanländerna, för att få stopp på rekryteringen av muslimska terrorister. På att Balkan är avgörande för att EU:s migrationspolitik ska börja fungera. Och att en ekonomisk utveckling av den fattiga delen av Europa kan bidra till tillväxten i hela EU.

EU-kommissionen vill nu inleda en charmoffensiv på Balkan bland annat med löften om stöd till utbyggnad av bredband och sänkta roamingavgifter, kombinerat med ökade satsningar på att stödja reformprocessen i länderna. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kommer att resa runt till samtliga länderna under våren för att säga att dörren till EU-medlemskap nu är öppen.

Utvidgningskommissionären Johannes Hahn försäkrar samtidigt att kraven för medlemskap kommer att vara mycket rigorösa och måste uppfyllas på varje punkt.

Men erfarenheterna av EU-inträdet för länderna i Central- och Östeuropa gör att flera EU-länder är mycket ovilliga till att släppa in fler östländer. EU-kommissionen möter den kritiken med löften om att till hösten lägga fram nya lagförslag som ska ge större möjligheter att straffa medlemsländer som bryter mot grundläggande kraven för en rättsstat:

”A more effective system is also needed to tackle systemic threats to or breaches of the rule of law in any EU Member State with a Commission initiative to be expected in October 2018.”

Det är planer som i så fall även skulle rikta sig mot Polen och Ungern, som kommissionen är i konflikt med på flera områden när det gäller hur de bryter mot grundläggande demokratikrav. Det kommer dock att bli mycket svårt att driva igenom sådana lagändringar eftersom det troligen krävs enhälliga beslut bland de nuvarande medlemsländernas regeringar.

EU-kommissionen vill också förhindra att konflikterna mellan länderna på Balkan leder till att något land utnyttjar sig vetorätt för att stoppa andra att bli EU-medlemmar, som Slovenien länge hotade med mot Kroatien. Kommissionen vill ta det historiska steget att upphäva vetorätten för nya medlemmar:

”Finally, special arrangements must be put in place to ensure that future Member States are not in a position to block the accession of other Western Balkans candidates.”

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: EU-grannar