Folket i EU:s grannland Belarus reste sig mot ”Europas siste diktator”, men det tog nästan två månader innan EU:s ledare handgripligen demonstrerade sitt stöd för demokratikämparna. EU:s oförmåga som utrikespolitisk aktör har avslöjats, men ändå skapar den senkomna kompromissen på toppmötet problem för både Rysslands Putin och Turkiets Erdogan.
+ Putins strategi är att splittra EU-länderna och få fritt spelrum för sin alltmer agressiva politik. Det har varit framgångsrikt, särskilt som Tyskland gjort sig ekonomiskt beroende av rysk gas. Men när Rysslands ledande oppositionspolitiker, Aleksej Navalnyj, tas om hand av ett tyskt sjukhus och får besök av Angela Merkel, och samma Merkel tar emot Belarus´inofficiella valvinnare Svjatlana Tsichanouskaja är det ett svårt avbräck för Putin.
EU-ledarna lyckades nu nå enighet både om att införa sanktioner mot ett 40-tal personer kring diktatorn Lukasjenko. Och kräva att Ryssland öppnar för en utredning av OPCW, organisationen för förbud av kemiska vapen, efter förgiftningen av Navalnyj.
Putins förmåga att domptera den internationella säkerhetspolitiken försvåras. EU-ledarna lovar att ta upp frågan om förgiftningen av Navalnyj igen på nästa toppmöte.
+ Erdogan har framgångsrikt skrämt EU-ledarna med att skicka tiotusentals flyktingar mot Europa, och EU-länderna är djupt splittrade om hur Turkiets agressiva agerande ska mötas. Frankrikes Macron har skickat militärfartyg, medan Merkel skickat sin utrikesminister som medlare.
Men när Cypern och Grekland fått uppbackning av Nato och USA har även EU lyckats samla sig till en enad linje. De nattliga förhandlingarna ledde till skärpta skrivningar, med hot om sanktioner via toppmötet i december om Turkiet börjar borra efter gas på andra länders territorier igen i stället för att förhandla.
”EU kommer vid förnyade unilaterala åtgärder eller provokationer som strider mot internationell rätt att använda alla instrument och alternativ som står till dess förfogande, inklusive i enlighet med artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215 i EUF-fördraget, för att försvara sina och sina medlemsstaters intressen.”
Samtidigt lockar EU Erdogan med ekonomiska godbitar som utökad frihandel, just när Turkiets ekonomi är i djup kris.
Det är högst osäkert om det här kommer att leda till att Putin och Erdogan blir beredda att förhandla. Men med besluten på toppmötet har EU-ledarna satt press på sig själva att trappa upp åtgärderna mot sina auktoritära grannar om deras uppmaningar inte får något resultat.
EU-beslutet om Belarus leder också till internationellt samordnade sanktioner eftersom USA väntat på Europa. EU:s påtryckningar mot Turkiet sker i samordning med Nato.
Detta EU-toppmöte kan också komma att betraktas som historiskt med den nya ekonomiska inriktning som tog sin början. ”Strategiskt oberoende” är nu ett huvudmål för EU fastslås i toppmötets slutsatser:
”Achieving strategic autonomy while preserving an open economy is a key objective of the Union.”
Inför fredagens diskussioner rapporterades i medier om att en lång rad länder med Finland och Sverige i spetsen skulle motsätta sig denna nya inriktning för att den skulle leda till protektionism.
Men det blev ingen som helst diskussion på toppmötet. Den omfattande planen för ”strategiskt oberoende” klubbades rakt av.
Angela Merkel talade om att EU:s mål nu är att skaffa sig ”digital suveränitet”.
– Vi behöver inte tillverka allting inom EU, men vi ska ha kontroll, sade Merkel.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talade om en ny industripolitik och utlovade förslag om massiva satsningar på IT och AI. Konkurrensreglerna ska mjukas upp för att stora företag ska kunna slås samman.
– Europeiska företag måste kunna konkurrera på en global nivå, sade von der Leyen.
– Vi kommer med lagförslag som gör det möjligt att ingripa mot utländska subventioner till företag som skadar EU:s inre marknad.
EU-minister Hans Dahlgren kommenterade lite spakt planerna med att Sverige vill att EU även fortsättningsvis ska stå för frihandel.
– Vi vill ju inte kasta ur barnet med badvattnet.