Nytt tonläge inför EU:s stora budgetstrid – Tysk S-minister: ”Vi är inte nettobetalare, vi är nettovinnare”

Sverige stod 2013 i spetsen för de rika EU-ländernas segerrika kamp för att skära ner EU:s långtidsbudget. Men när förpostfäktningarna inför nästa budgetförhandling nu dras igång är tonläget annorlunda. Den störste finansiären av EU-budgeten, Tyskland, uppmanar EU-kommissionen att lägga fram ett ”ambitiöst budgetförslag”.

– Vi är inte nettobetalare vi är nettovinnare på EU! deklarerade utrikesminister Sigmar Gabriel (S) när han talade på en stor budgetkonferens i Bryssel på måndagen.

Den vanliga tågordningen för EU:s sjuåriga långtidsbudgetar är att kommissionen lägger fram ett förslag om en liten ökning, följt av krav från EU-parlamentet om att det krävs en större ökning, och sedan ett högljutt ”Nej!” från de rika ländernas regeringar. Senast tog det 18 månader innan de olika parterna kunde kompromissa ihop sig, till den enhällighet som krävs för att det ska bli en ny budget.

Mario Monti, tidigare EU-kommissionär och Italiens premiärminister, avslöjade en dyster inblick från förhandlingarna:

– Långtidsbudgeten handlar om vilken politisk inriktning EU ska ha de kommande åren. Men 2013 handlade förhandlingarna bara om ”nettobalansen”, både på finansministermötena och toppmötena. Det är det enda regeringarna tror att väljarna är intresserade av. Men jag tror de är mer intelligenta än så, sade Monti.

Sverige och Storbritannien mobiliserade de rika medlemsländerna för kravet på en nedskärning av EU-budgeten. EU-minister Birgitta Ohlsson var värd för förmöten inför förhandlingskonfrontationerna där nio rika stod mot 15 nettobidragsländer. Slutresultatet blev att EU-budgeten för 2014-20 minskades med cirka 12 miljarder euro med ett budgettak på drygt 900 miljarder euro, motsvarande mindre än en procent av medlemsländernas samlade ekonomier.

I nästa långtidsbudget försvinner automatiskt nästan lika många miljarder eftersom Storbritannien lämnar EU. Samtidigt har EU-ledarna redan utlovat flera nya mångmiljardsatsningar – till kampen mot terrorism, till satsningar för att minska flyktingströmmarna och stärka gränsskyddet, och till utveckling av gemensamma försvarsmateriel.

EU-kommissionens Jean-Claude Juncker manar medlemsländernas regeringar att gå med på en utökad långtidsbudget.

– EU-budgeten kostar bara en kopp kaffe om dan för medborgarna. EU är värt mer än så, argumenterade Juncker.

EU-budgetkommissionären Günther Öttinger talar om ett budgethål på 20 miljarder euro på grund av Brexit och de nya budgetåtagandena.

I den kommande budgetstriden ingår också kraven från bland andra svenska regeringen på att Polen och Ungern ska straffas med sänkta bidrag för att de vägrar ta emot flyktingar. Medan de själva argumenterar för utökad EU-budget. Polen får i dag cirka 9,6 miljarder euro årligen från EU och Ungern 4,6 miljarder.

Samtidigt krävde Frankrikes EU-minister Nathalie Loiseau att budgeten ska kunna användas för att stötta euroländer som drabbas av ”ekonomiska chocker”. Och Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel efterlyste uppgörelser om ökad ”skattekonvergens” mellan medlemsländerna och att multinationella företag som Google och Facebook ska betala skatt där de är verksamma.

Förhandlingarna om långtidsbudgeten tornar därmed upp sig till en holmgång om EU:s samtliga konfliktfrågor.

Men i Sverige riskerar debatten om EU-budgeten ändå att bara handla om ”nettobidraget”, precis som 2013. När dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt berättade om resultatet handlade kritiken från oppositionens Magdalena Andersson endast om att budgeten inte skurits ner tillräckligt mycket.

Sveriges nettoavgift uppgår i dag till cirka 2 miljarder euro per år. Den kan stiga med 0,3 miljarder euro när Storbritannien lämnar, eftersom Sverige har en rabatt på medlemsavgiften på grund av den brittiska rabatten.

I den tilltänkta koalitionsregeringen i Tyskland verkar dock Sigmar Gabriel inte vilja delta i någon Nej-gruppering av rika länder i budgetförhandlingen

– Vi vill inte att förhandlingarna ska handla om hur mycket varje land ska betala utan vilka mål vi strävar efter och vad vi vill uträtta. Vi behöver satsa mer på ”rätt saker”, sade Gabriel på den stora budgetkonferensen i Bryssel. Han pekade på stöd till eurosamarbetet och till Afrika och försäkrade att EU kommer att bli stor fråga i en regeringsuppgörelse utan att ge några löften om budgetåtaganden.

– Tyskland är den stora vinnaren, både ekonomiskt och politiskt, på EU. Det är budskap vi behöver föra ut de kommande månaderna.

President Emmanuel Macrons ekonomiske rådgivare Jean Pisany-Ferry underkände resultatet av tidigare budgetförhandlingar.

– Det handlar inte bara om pengar, utan om hela EU. Det har underminerat EU:s legitimitet att man inte klarat att hantera unionens problem när det bara blivit dragkamp om nettobidragstagare och nettobetalare. Rabatterna måste till exempel en gång för alla försvinna nu när UK lämnar EU, sade Pisany-Ferry.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: EU-budget