Radions Kaliber avslöjar att svenska pensionsfonder investerar i banker som finansierar kol och olja.
EUs taxonomi kommer snart sätta stopp för det.
Svenska statens AP-fonder har fått order att dra tillbaka sitt kapital från det som inte är ”hållbart och i linje med klimatmålen.”
Ändå kan de avslöjas placera miljarder i banker som finansierar kol och olja.
Cheferna försvarar sig inför radioreportrarna att det är inte lätt att hålla reda på:
– Banker finansierar allt möjligt. Vi köper ju marknaden som de ser ut…, säger Johan Florén som är chef för kommunikation och ägarstyrning på Sjunde AP-fonden, som har störst innehav i de banker som finansierar mest fossilt.
AP-fonderna svarar till Kaliber på ett liknande sätt. Att bankerna också lånar ut till gröna projekt och att allt fler banker antar klimatmål.
Bekymren är över, nya EU-regler löser detta problem för pensionsfonderna.
EU skapar just nu en taxonomi (en klassificering) som värderar om ekonomiska aktiviteter är hållbara eller klimatvänliga.
Regelverket började gälla redan i juni i år men taxonomin är fortfarande under utarbetande. Det är ett petigt, detaljerat arbete som pågått sedan 2018 och nu lider mot sitt slut så resultaten börjar sippra ut lite i taget.
I Sverige till exempel, väckte det taxonomiska arbetet stor överraskning och upprördhet häromveckan när det gick upp för att alla inblandade att vattenkraft inte lär klassas som hållbar.
Miljövänner har förstås vetat detta hela tiden – vattenkraftsbyggen river djupa hål i ekosystemen – och påpekat det också. Men ingen har lyssnat. Vattenkraft är ju en icke-fossilfri energikälla och då får väl ekosystemen ursäkta.
Svenska politiker och svensk industri tycks rätt brett ha missat att det där med ”hållbarhet” eller ”biologisk mångfald” som numera alltid nämns som ett politiskt mål i samma andetag som klimat (även av svenskar) inte bara är ett tjusigt ord utan något som i EU-sammanhang omvandlas till högst praktiska realiteter.
Det här betyder att inte bara vattenkraft men också svensk skogsnäring riskerar att ligga illa till.
Hur gärna svenska skogsbolag vill kalla sitt arbete för hållbart enbart för att man vistas i skog och mark, så finns det gott om miljövänner som dokumenterar skadorna på ekosystemen från de ekonomiska aktiviteterna i skogen.
Biobränslet som skulle ge skogsnäringen extraintäkter ser också ut att falla bort.
Men för alla placerare, banker och pensionsfonder som reellt vill göra en skillnad för klimatet och naturen, kommer EUs klimattaxonomi att bli en fantastisk hjälpreda. Om var och en skulle ge sig på det knepiga arbetet att utreda vad som kan ge miljöskador i längden lär klimatet få vänta för i finansvärlden ska det som bekant gå fort.
På några års sikt kan EUs taxonomi ha betytt enorma skillnader för klimatet och naturen.
Tänk om alla EUs investeringar, andra offentliga investeringar plus en stor del av de privata placerarna genomgående styr bort från skadliga aktiviteter för att lägga sitt samlade kapital till fördel för klimatet…
Svindlande tanke.
Fortfarande idag går nämligen globalt offentliga medel för summan 5,2 triljoner dollar till att stötta fossilt bränsle.
De nya EU-reglerna kommer hjälpa reportrarna på Kaliber också.
Det ingår nämligen att finansmarknadsaktörer i fortsättningen måste redovisa klimatpåverkan av sina placeringar (börsnoterade bolag med mer än 500 anställda samt institutionella investerare).
Bara att öppna årsredovisningen, så ligger svaret där för alla att se.
Svenska revisorer är självklart på tårna, här väntar en arbetsinsats som heter duga för den yrkesgruppen!… med EU-taxonomin som välkommet facit, då.
Att som svensk industri rasa och pressa regeringen att riva upp ett arbete som pågått sedan 2018, därför att det går svensk industri emot… det är inte vackert att skåda.