Premiärminister Theresa May sitter i krismöten dag efter dag med sina ministrar för att försöka komma överens om vilket Brexit regeringen egentligen vill ha. Mitt i denna beslutsvånda visar EU-sidan upp en allt hårdare linje och ställer ultimatum om gränsfrågan på Irland för att pressa UK-regeringen att välja sida.
Redan efter uppgörelsen i december stod det klart att Nordirlands gräns mot Irland riskerade att bli en bomb som hotade den slutliga Brexituppgörelsen. Men den har kommit tillbaka i förhandlingarna redan nu.
– När brittiska regeringen inte kan tala om vad den vill måste vi på EU-sidan skriva lagtexterna själva, var budskapet från EU:s chefsförhandlare Michel Barnier när han framträdde på en presskonferens på fredagen efter att den planerade förhandlingsmötet inställts på grund av splittringen i UK-regeringen.
– Vi arbetar på en lagtext som innebär att hela Irland ska fortsätta följa reglerna för EU:s tullunion och inre marknad. Det är det enda sättet att garantera att det inte blir någon ”hård gräns” mellan Nordirland och Irland, i avvaktan på att den brittiska regeringen kommer fram med något annat unikt alternativ, sade Barnier.
UK-regeringens förhandlare har i brist på politiska besked från London tvingats gå med på detta.
Samtidigt rapporterar brittiska medier om splittringen i Theresa May’s ”krigskabinett” som ska styra Brexitprocessen, med rubriker som ”Indecision reigns in Brexitland”. Ett nytt försök ska enligt uppgift göras om ett par veckor på premiärministerns residens Chequers.
Inför nya avskedskrav från Toryhögern och anklagelser om att UK blir en ”vasallstat” har Theresa May försökt visa att hon inte accepterat alla krav från EU-sidan. Men Michel Barnier avfärdade alla invändningar från UK-regeringen och hotade med att stoppa britternas önskemål om en tvåårig övergångsperiod.
+ UK-regeringen har sagt att de EU-medborgare som flyttar till landet under övergångsperioden inte kommer att få samma rättigheter som de som kommit tidigare.
+ UK-regeringen vill ha möjlighet att kunna begära undantag från EU-lagar som instiftas under övergångsperioden.
+ UK-regeringen har begärt kunna välja om den vill vara med i en del av de rättsliga EU-samarbeten som införs, samtidigt som den hoppar av dem när övergångsperioden är slut.
– Jag är verkligen förvånad över de här invändningarna, sade Michel Barnier och påpekade att det är Storbritannien som begärt att få en övergångsperiod på två år efter den fastslagna utträdesdagen den 29 mars 2019.
– Om Storbritannien vill få dra fördel av EU:s inre marknad, tullunion och gemensamma regler måste man också följa de regler som gäller.
Michel Barnier pekade också på att utträdesavtalet där övergångsperioden ingår måste ratificeras i samtliga medlemsländer, och i EU-parlamentet. Och att kravet på rättigheterna för EU-medborgare är mycket viktigt för EU-parlamentet.
Bland EU27-ländernas regeringar är uppslutningen bakom Irland och fredsavtalet i Nordirland mycket stor. Den irländska regeringen driver på för bindande skrivningar i utträdesavtalet om en fortsatt öppen gräns, och att den frågan inte skjuts upp till slutförhandlingarna om det framtida samarbetet mellan UK och EU, som den brittiska regeringen vill.
– Irlandfrågan måste klaras ut i utträdesavtalet, annars blir det inget övergångsavtal, sade Barnier.
Ett uttalande som fick det brittiska pundet att sjunka i värde på marknaderna på fredagen.
Samtidigt uppges det i Daily Telegraph att Labourledaren Jeremy Corbyn vid ett möte med Michel Barnier tidigare i veckan ska ha sagt att han är beredd att låta UK förbli medlem i EU:s tullunion om han skulle bli premiärminister. Labour dementerade dock uppgiften, och oppositionspartiet verkar vilja fortsätta att ha en oklar Brexitlinje för att låta den splittrade Toryregeringen få utstå all granskning.
Det var vid midsommartid 2016 som en majoritet av britterna röstade för att lämna EU. Drygt ett och ett halvt år har gått sedan dess och de brittiska politikerna har fortfarande ingen aning om vad folkomröstningen ska få för resultat. Avslöjandena om att regeringens egna beräkningar visar att Brexit leder till ekonomiska förluster för Storbritannien oberoende av vilken sorts Brexit det blir har inte underlättat regeringens interna dragkamp.
I oktober-november måste utträdesavtalets lagtexter vara klara inför omröstningar i samtliga EU-länder.
Panikstämningen i den brittiska regeringen avslöjas också av uppgifter om att den upptäckt att de drygt 700 avtal som EU har med andra länder om allt från handel till flygrättigheter kan upphöra att gälla efter den 29 mars 2019. Storbritannien kommer då att vara bundet av EU:s regler om man kommit överens om ett övergångsavtal, men det är ingen garanti för att andra länder ger Storbritannien samma rättigheter som ett EU-medlemsland.
Den brittiska regeringen skickar nu brev ”till omvärlden” där man ber dem att betrakta UK som ett EU-land även efter Brexit.
Under the revised British plan, third countries would agree to “interpret relevant terms in the international agreements, such as ‘European Union’ or ‘EU member state’ to include the UK”.
Påtryckningarna på den brittiska regeringen kommer inte bara från EU-ländernas regeringar. Japan har i dagar förnyat sin hot om att japanska företag kommer att lämna landet om det blir en ”hård Brexit” med exportkostnader till EU.
“If there is no profitability of continuing operations in the UK – not Japanese only – then no private company can continue operations. So it is as simple as that”, deklarerade den japanske ambassadören efter ett möte med Theresa May.