EU:s utrikeschef Frederica Mogherini hade draghjälp av Donald Trumps valseger när hon fick stöd av EU-ländernas utrikes- och försvarsministrar för sin plan att stärka EU:s försvars- och säkerhetssamarbete.
– Det är ett ”kvalitativt språng” för EU efter alla försök som gjorts ända sedan 1950-talet, sade en nöjd Mogherini.
Försvarssamarbetet börjar på en låg nivå, men det är ett första steg efter decennier av prat och förslag som stoppats av olika stormakter. Mogherini pekade på att arbetet med planen inleddes redan för ett år sedan efter terrorattentatet i Paris då EU-regeringarna för första gången i enlighet med artikel 42:7 i fördraget lovade fullt stöd till Frankrike i kampen mot terrorn:
”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel”.
Men det som gör att ingen regering nu valde att stoppa planen är troligen dels att Storbritannien är på väg att lämna EU, dels att Donald Trump ifrågasatt USA:s fortsatta åtagande för Europas säkerhet.
Utrikeschef Mogherini lugnade också alla Nato-supporters med att deklarera vad EU:s nya försvarssamarbete INTE är
– Det är inte en EU-armé. Inte ens Nato har en armé, utan det är medlemsländerna som bidrar med sina styrkor.
– EU:s högkvarter ska inte bli som Natos militärhögkvarter Shape, där krigsplanering sker.
– EU:s försvarssamarbete är inte ett territorialförsvar. Det sköts av Nato för de länder som är medlemmar där.
– EU ska inte duplicera det Nato gör, utan i stället samarbeta med Nato.
Det mest handgripliga i den nya planen kan bli EU-regeringarnas ambition att börja använda sig av de snabbinsatsstyrkor som olika medlemsländer ställt upp med ända sedan 2007. Regeringarna har tidigare aldrig kunnat enas om att sätta in militärstyrkorna i krissituationer.
– Jag tror att det nu efter tio år finns en politisk vilja att använda sig av snabbinsatsstyrkorna, sade Mogherini.
EU:s utrikeschef talade också om att EU nu ska få ökad förmåga att skicka militär till krisområden även utanför Europa, kunna bistå partnerländer att bygga upp civil och militär kapacitet, och kunna bidra till att skydda civila.
Mogherini pekade på att Lissabonfördraget som trädde i kraft 2009 ger EU möjlighet att utveckla ett försvarssamarbete, men menade att man inte använt sig av det på grund av den internationella finanskrisen.
– Nu finns det en växande medvetenhet bland EU:s ledare om att Europeiska unionen måste fördjupa sitt samarbete på säkerhetsområdet, sade Mogherini.