Nationella myndigheter stoppar en EU-utredning som avslöjar lagbrott de själva har begått.
Dags för överstatlig kontroll av Europas banker?
Många sa sig skandaliserade när en visselblåsare i höstas avslöjade hur Danske Bank lät kriminella och rysk maffia penningtvätta hos dem.
Inte minst Danske Banks ledning.
Och den danska Finansinspektionen.
Sedan visade det sig att t ex bankens ledning blivit varnad flera gånger men struntat i det.
Och att danska Finansinspektionen blivit varnad flera gånger men struntat i varningarna.
Nordea drogs in i den danska skandalen. Sedan visade det sig att svenska Finansinspektionens GD Erik Thedéen hade så nära vänskapsförbindelser med Nordeas ledning att han varit jävig.
Men den svenska Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen utlovade i alla fall efter avslöjanden i oktober att nu skulle hans personal särskilt granska vad de svenska bankerna egentligen gjorde i Baltikum.
I februari i år avslöjade journalister på Uppdrag Granskning att Swedbank varit inblandad upp över öronen.
Och att svenska Finansinspektionen blivit varnad flera gånger men struntat i att utreda. Samt att Finansinspektionens GD åter var jävig.
Nu hör vi genom SvD:s avslöjanden att S-E-Banken är minst lika insyltad i penningtvättande som Swedbank.
Vid det här laget kanske vi alla har slutat bli överraskade över att banker jagar vinst utan överdriven moral – till och med svenska banker som många annars föreställt sig skulle vara annorlunda.
Frågan blir nu kan vi ens lita på våra myndigheter som ska övervaka dem?
”Vi har inte sett några konstigheter…”
”De svenska bankerna har inte de här utländska kontona i sin verksamhet,” lugnade generaldirektör Erik Thedéen innan stormen bröt ut.
Nu lovar Thedéen åtminstone att stärka samarbetet med baltiska finansinspektionerna men det är ett samarbete som länderna åtagit sig flera år tidigare, när EBA, European Banking Authority, sattes upp.
EU-kommissionen reagerade redan i höstas på vad avslöjandet om Danske Bank sa om nationella finansinspektioner.
Man uppmanade EBA att utreda vad som hänt.
EBA är en av de nya övervakande institutionerna som föddes ur den globala finanskrisen 2008-2012.
Det var då det gick upp för EU-regeringarna att deras banker hade vuxit sig enormt stora, att de bedrev mer affärer utomlands än hemma och att den nationella finansinspektionen inte räckte till för att hålla koll på vad som hände.
Något måste göras.
Men EU-regeringarna ville verkligen inte ha en överstatlig myndighet som tilläts ta deras banker i örat.
Dilemmat löstes genom att EBA fick vara en gemensam myndighet men styrd av de nationella finansinspektionerna.
EBA genomförde under vintern den granskning av Danske Bank-skandalen som kommissionen hade begärt, en granskning av hur de inblandade nationella finansinspektionermna skött sitt jobb och det samarbete de är ålagda.
De hade misskött sitt jobb, visade det sig.
De borde, uppmanade rapporten, varnas för att ha brutit mot EU-rätten vid minst fyra tillfällen.
Det är alltså nu vi kan få reda på om EBA har några tänder. Felen från finansinspektionernas sida är uppenbara och allmänt kända. EBA har som direkt och central uppgift att se till att nationella finansinspektioner samarbetar i sin övervakning.
Den färdiga rapporten lades fram för styrelsen den 16 april i år. I styrelsen för EBA sitter som sagt de nationella finansinspektionerna.
Den danska och estländska finansinspektionen var med och röstade om rapportens slutsats.
De ville tydligen inte varnas.
Omröstningen bland finansinspektionerna gick emot rapporten.
Ingen varning.
Bara en finansinspektion av de 28 röstade för en varning.
Rapporten lades åt sidan utan vidare åtgärd.
Den danska tidningen Information berättar att danska finansinspektionen rentav presenterade resultatet i pressen som ett frikännande.
Hur röstade den svenska finansinspektionen om varningen?
Det vet vi inte.
Men vi vet att den svenska finansinspektionen står näst i tur att bli varnad, om EBA får etablera rutinen att varna misslyckade övervakare.
Så blir det nog inte.
”Skandal,” utbrister de Grönas EU-parlamentsledamot Sven Giegold som läckt rapporten.
EU-kommissionen säger sig också vara besviken.
Kommissionären för finansiella tjänster, Valdis Dombrovskis, säger till Financial Times:
”Fallet visar att det är avgörande att lagstiftningen anpassas för att förändra hur beslut tas i myndigheten (EBA).
Som en början då.
Andra är ute och begär en ny EU-myndighet som ägnar sig åt penningtvätt.
I Europaparlamentet satt redan sedan våren 2018 ett specialutskott som utredde hela samlingen av de senaste penningtvätt-och skatteskandaler (Luxleaks, Panama Papers, Football Leaks, Paradise Papers).
De kastade våren 2019 in även ett besök i Estland och Danmark för att se närmare på Danske Bankskandalen.
Deras samlade åsikt efter att ha granskat dessa mångmiljardbedrägerier mot skattebetalarna med hjälp av europeiska banker – härvor som inte i något fall avslöjats eller stoppats av nationell finansinspektion utan av journalister och visselblåsare – går tvärs över partigränserna.
Det underliggande budskapet är att det går tydligen inte att lita på att nationella finansinspektioner granskar sina egna banker.
”Det borde finnas en central EU-myndighet med stark kompetens, penningtvättdirektivet borde bli en förordning (i så fall direkt gällande i nationell lagstiftning) och nationella finansinspektioner borde strömlinjeformas och skärpas.” (Petr Ježek, ALDE)
”Vi måste utarbeta en bättre pan-europeisk lösning för att garantera riktig övervakning och effektivt lagförande genom avskräckande sanktioner mot kriminella individer och företag.” (Dariusz Rosati, EPP)
”Vi behöver standardiserade mekanismer för rapportering, förbättrad informationsdelning och centralisering av penningtvätt-övervakningen i EU.” (Jeppe Kofoed, S&D)
Som ett minimum kan vi i alla fall ta tillfället i akt, att fråga de svenska EU-kandidaterna inför valet den 26 maj, om de vill se mer överstatlighet när det gäller övervakningen av banker.