Det blev tredje gången gillt för EU:s finansministrar som sent på torsdagskvällen enades om ett stödpaket mot coronakrisen. De tog ett historiskt steg och lovade en ny gemensam fond till återuppbyggnaden efter krisen, men Hollands Wopke Hoekstra hävdar ändå att han stoppat coronaobligationer.
Den avgörande formuleringen i uppgörelsen från finansministermötet lyder:
”We agreed to work on a Recovery Fund to prepare and support the recovery”.
-Alla ministrar var ense om att behöver skapa någonting nytt, sade Eurogruppens ordförande, Portugals finansminister Mario Centeno, efter videomötet.
Han sade att det kommer att bli en mycket djup men tillfällig kris.
-Fonden måste därför vara på plats så snart vi ska inleda återuppbyggnaden. Vi ska samordna våra finansiella styrkor för att accelerera de investeringar som krävs.
Det utlovas ”innovative financial instruments” för att finansiera den nya återuppbyggnadsfonden. Finansministrarna kastar ”Svarte Petter” – den känsliga frågan om det innebär gemensam upplåning – till stats- och regeringscheferna med en begäran om ”vägledning”.
Italiens och andra länders regeringar som krävt att euroländerna tillsammans ska ge ut obligationer för att inte de länder som drabbas hårdast av coronaepidemin dessutom ska tvingas betala extra höga räntor för återuppbyggnaden ser detta som ett historiskt steg i den riktningen.
Men Hollands finansminister Wopke Hoekstra, som blockerat varje antydan om gemensam upplåning där Holland går i borgen för Italien och andra sydeuropeiska länder, hävdade efter mötet att uppgörelsen inte innehöll något löfte om ”euroobligationer”.
Hoekstra skrev på Twitter: ”We are and will remain opposed to #Eurobonds.”
Hoekstra säger också till Financial Times att formuleringen”innovative financial instruments” är ”avsiktligt vag” för att alla sidor ska kunna läsa in vad de vill i den.
Hoekstra poängterade också att finansministrarnas uppgörelse om omedelbart stöd från ESM-räddningsfonden visserligen innebär att det inte ställs några villkor på länder som vill ha stöd till hälsovårdsinsatser. Men när det gäller ekonomiskt stöd till andra ändamål kommer det att ställas villkor.
Huvudpunkterna i finansministrarnas uppgörelse innebär:
+ Euroländer ska kunna låna upp till 2 procent av respektive lands BNP från ESM-räddningsfonden, vilket motsvarar närmare 240 miljarder euro.
+ Europeiska Investeringsbanken, EIB, ska med hjälp av utökade lånegarantier från medlemsländerna kunna öka sin utlåning till drabbade företag med 200 miljarder euro.
+ Finansministrarna säger också preliminärt ja till EU-kommissionens förslag om en tillfällig fond på upp till 100 miljarder i arbetslöshetsåtgärder som korttidsarbete. Hur den ska finansieras är dock fortfarande oklart.
EU-ländernas regeringar lyckades förhindra ett totalt fiasko och oförmåga att demonstrera solidaritet när de står inför sin värsta kris sedan unionens bildande. Men hur långt den solidariteten sträcker sig är fortsatt oklart, och dragkampen kommer att fortsätta.
Eurogruppens ordförande Mario Centeno medgav också att det finns fortsatt oenighet om hur den nya återuppbyggnadsfonden ska finansieras:
”Some member states expressed the view that this should be achieved via common debt issuance; other member states said that alternative ways should be found.”