Petteri Orpo hade all anledning att se nöjd ut på fredagskvällen. Han har lyckats driva igenom en rejäl högersväng av politiken i Finland som går längre än vad Ulf Kristersson lyckades med i Tidöavtalet. Den finländska regeringsuppgörelsen drabbar löntagare när det blir lättare att avskeda, lågavlönade när momsen höjs, sjuka när lönen dras in första sjukdagen och strejkande som får skärpta straff. ”Den mest högerinriktade regeringen sedan krigen”, är betyget i finländska medier.
Sannfinländarnas Riika Purra kan glädja sig åt skärpta regler och försämrat skydd för invandrare, men riskerar ändå att partiet ånyo splittras över att ha accepterat arbetskraftsinvandring och bibehållen klimatpolitik.
Det är andra gången Sannfinländarna släpps in i regeringen, men det är ett annat parti än Timo Soinis missnöjesparti med rasistiska underströmmar som kom med i en borgerlig regering 2015. När Jussi Halla-aho tog över ordförandeposten 2017 utmålade Samlingspartiets ledare Petteri Orpo Halla-ahos parti som ett ”hot mot mänskliga rättigheter och den västerländska rättsstaten” och partiet sparkades ur regeringen.
”Det parti som Timo Soini byggde under 20 år förändrades på bara två dagar”, sade Orpo då.
Nu välkomnar Petteri Orpo Halla-ahos Sannfinländarna i regeringsvärmen för att säkra högersvängen.
-Vi ska genomföra ett anpassningsprogram på 6 miljarder euro, med 4 miljarder i direkta inbesparingar, sade en nöjd Orpo på presskonferensen (med simultanöversättning till svenska).
Sannfinländarna har visserligen bytt partiledare till Riika Purra, men inte ändrat sin rasistiska hållning. Halla-aho dömdes redan 2012 av Högsta domstolen för rasism, efter att bland annat uttalat att somalier kan inneha ”genetiska särdrag” som gör dem mer kriminella. Andra Sannfinländare har senare jämställt invandrare med ”invasiva arter”, men undgått domstolsprövning på grund av åtalsimmunitet för riksdagsledamöter.
Under valrörelsen lovade Riika Purra stenhårt att partiet ska sätta stopp för kvotflyktingar, stoppa ökad arbetskraftsinvandring, försvåra familjeåterförening och förbjuda huvuddukar.
Men Sannfinländarnas ledning började backa från sina vallöften redan veckan efter valet i sina första svar till Petteri Orpo för att få vara med i regeringsförhandlingarna. Då öppnade partiet för arbetskraftsinvandring från andra EU-länder. I det slutliga regeringsavtalet ingår nu ”direktrekrytering” från Filippinerna, Vietnam, Indien och Brasilien, av särskilt ”talangfulla grupper”. Och partiets krav på att höja lägstalönen för arbetskraftsinvandrare till 3 000 euro/månad avvisades. I dag är kravet lägst 1 300 euro.
I gengäld kan Riika Purra peka på att regeringen ska göra livet svårare för invandrare i Finland:
Invandrare kommer inte längre ha samma rätt till socialskydd och sociala förmåner som ”fast bosatta finländare”. Arbetskraftsinvandrare ska utvisas om de går arbetslösa mer än tre månader. Asylsökande ska inte kunna få uppehållstillstånd för att de fått arbete. Reglerna för familjeåterförening skärps. Det ska bli svårare att få medborgarskap, med medborgarskapstest och tidigast efter åtta år i landet.
Antalet kvotflyktingar sänks inte till noll som Sannfinländarna krävt, men halveras från 1 050 till 500 per år.
Klimatförhandlingarna har också blivit en halvmesyr för Sannfinländarna. I valrörelsen kallade Riika Purra klimatlagen om klimatneutralitet till 2035 för ”självmord”. Men i regeringsuppgörelsen finns inga åtaganden om att slopa lagen.
Däremot utlovas kompensation för klimatåtgärderna. När kraven på inblandning av bioenergi i bilarnas bränsle stiger ska skatten sänkas för bilisterna i motsvarande grad.
Sannfinländarnas Riika Purra kallade regeringsuppgörelsen både för ett ”paradigmskifte” och en ”kompromiss som vi kan acceptera.
De mest dramatiska förändringarna av finländsk politik drabbar löntagarna. Det ska bli lättare för arbetsgivare att sparka anställda. Det ska räcka med ”en giltig orsak” för att säga upp.
Arbetsrättsprofessorn Seppo Koskinen kallar det för en ”historisk” förändring av maktbalansen mellan arbetsgivare och löntagare, i Iltalehti. Det är först när en rättslig prövning gjorts som man kan avgöra dimensionen av förändringen.
-Det är uppenbart att varje löntagare måste tänka efter ordentligt framöver, att inte irritera arbetsgivaren eller göra några misstag för man vet inte i förväg om det är tillräckligt för avsked, varnar Koskinen.
Löntagare drabbas också när lönen dras in första sjukdagen. Arbetslöshetsersättningen kommer successivt att trappas ner. Företagen får möjlighet att anställa på vikariat ett år i taget i stället för fastanställningar.
Lagstiftningen mot strejker skärps. Möjligheten till sympatistrejker inskränks. Böterna för ”olagliga arbetskonflikter” höjs till 150 000 euro, och enskilda som fortsätter strejka efter ett domstolsutslag ska böta 200 euro.
Regeringen vill också urholka de centrala kollektivavtalen genom att öppna för lokala avtal.
”Arbetslagstiftningen ändras så att det ska vara möjligt att genom ett kollektivavtal som ingåtts med ett företag komma överens om att avvika från de bestämmelser i arbetslagstiftningen som i nuläget kan åsidosättas endast genom ett riksomfattande kollektivavtal.”
Ett jobbskatteavdrag utlovas på drygt 400 miljoner euro, som ska finansieras med en höjning av den lägre momsnivån från 10 till 14 procent som gäller för servicetjänster. Som vanligt blir det låginkomsttagare som missgynnas av en sådan skatteomläggning.
Den nye statsministern Petteri Orpo försvarade de drastiska åtgärderna mot löntagarna och facken med att det är nödvändigt för att ”gynna företagsamheten” i Finland.
Svenska folkpartiet som kallar sig för ett liberalt parti har varit splittrat om partiet ska gå med i den här högerregeringen. Men partiet har som många gånger tidigare sett det som sin viktigaste uppgift att vara med för att säkra svenska språkets ställning.
Sannfinländarna vill avskaffa ”tvångssvenskan”, men verkar inte ha drivit något sådant krav i förhandlingarna. Petteri Orpo försäkrade på presskonferensen – i ett par korta meningar på svenska – ”att det svenska språket och svenska frågor är viktiga för den här regeringen”.
Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson förtydligade det med att det innebär att ”Finlands tvåspråkighet fortsatt ska synas i vård, utbildning och andra tjänster”.
Det viktigaste budskapet på den gemensamma presskonferensen med de fyra partiledarna att alla uttalade att genomföra de nedskärningar som Petteri Orpo krävt.
-Vi förbinder oss att rätta till den offentliga ekonomin. Vi vill att Fonland ska vara intressant för investerare, sade Sannfinländarnas Riika Purra, som blir finansminister och får huvudansvaret för att genomdriva nedskärningarna.
Det är nedskärningar som är betydligt lägre än vad Sannfinländarna talade om i valrörelsen och kan snabbt leda till att många av partiets väljare och partiföreträdare blir missnöjda med vad klivit in i regeringen fick för följder.