Förlängda Brexitkaoset sabbar Macrons planer på ”EU:s pånyttfödelse”

Nattens rapporter från EU-toppmötet domineras av franske presidenten Emmanuel Macrons krav på att bara ge Storbritannien ett kort uppskov med att lösa Brexitkaoset. Den verkliga anledningen till Macrons hårda linje är att Brexit nu hotar hans planer på att få EU att ta itu med alla övriga kriser och få igång ”EU:s pånyttfödelse”.

EU:s kriser radar upp sig – oförmöget sedan flera år att fatta beslut om flyktingpolitiken, eurosamarbetet, urholkningen av demokratin i Polen och hoten utifrån från Donald Trump, Vladimir Putin och Xi Jinping. Men de överskuggas av Theresa Mays vacklande på klippkanten till det ekonomiska kaos som hotar vid en No Deal.

Storbritannien skulle ha lämnat EU med ett Brexitavtal den 29 mars, men oförmågan att komma överens i det brittiska parlamentet gjorde att EU först gav ett uppskov till den 12 april. Men det räckte inte och EU-topparna fick ägna ännu en natt åt att diskutera kalenderfrågor.

Theresa May hade begärt ett nytt kort uppskov till den 30 juni. Men Tysklands Angela Merkel och de flesta andra EU-ledare ville skjuta upp deadline ett helt år för att ge UK större möjlighet att klara ut Brexitkaoset.

President Emmanuel Macron gick emot övriga med sin linje att säga ja till Theresa Mays önskemål och göra tidsfristen så kort som möjligt. Det tolkades av övriga länders diplomater som att Macron ville visa sig tuff inför hemmaopinionen.

Men ett betydligt viktigare skäl är Emmanuel Macrons frustration över EU:s oförmåga att ta itu med alla andra stora krisområden. De olösta interna konflikterna blir allt svårare att klara ut i takt med att blockeringen fortgår och fördjupas.

I Macrons planer på att få fart på EU igen ingick en valkampanj inför EU-parlamentsvalet där huvudkonflikten om ett starkare EU-samarbetet ställs mot högerpopulisternas försök att försvaga och åternationalisera Europa. Macron har kallat sin valkampanj för ”Renaissance”, pånyttfödelse.

Emmanuel Macron siktar på att skapa nya partigrupperingar i EU-parlamentet efter valet för att stärka de politiska krafter som vill fördjupa EU-samarbetet, samtidigt som det ökar det franska inflytandet. Ett framgångsrikt EU-val skulle också kunna påverka valet av en ny EU-kommission och den politiska inriktningen för den kommande mandatperioden.

Under hösten skulle pressen på Polen och Ungern öka. Tyskland och Frankrike har krävt utfrågningar på EU-ministermöten om urholkningen av demokratin i Ungern. Inför förhandlingarna om långtidsbudgeten finns förslag om ekonomiska sanktioner mot medlemsländer som inte uppfyller EU:s grundregler.

Tyskland och Frankrike har också tagit upp förslag om att skapa en ”Coalition of the Willing” bland medlemsländer som är beredda att fördela flyktingar som anländer till Europa mellan sig, som ett sätt att bryta Ungern och övriga östländers blockering av migrationspolitiken.

Emmanuel Macron ser det som nödvändigt att bryta blockeringen av EU:s stora krisfrågor genom att skapa mer av ett ”Kärn-EU” där nejsägarna inte tillåts förhindra att fördjupat EU-samarbete.

Starten för EU:s framtidsdiskussioner efter Brexit är redan inplanerad till ett extra toppmöte i rumänska Sibiu på Europadagen den 9 maj

Men de mörka molnen från Brexitkaoset drar nu in över EU-valet och framtidsdebatten. Europas medier minutrapporterar från förhandlingarna i det brittiska parlamentet, de interna maktstriderna i Tories och Labour, och de fortsatta riskerna för en No Deal.

Än värre lär det bli om Storbritannien av allt att döma tvingas ställa upp i EU-parlamentsvalet. Den brittiska regeringen har formellt anmält att EU-valet ska hållas, men Theresa May hoppas fortfarande kunna blåsa av valet senast dagen före den 22 maj med en mirakeluppgörelse i parlamentet.

Tvingas Storbritannien delta i valet kommer uttolkningarna av det brittiska valresultatet att dominera eftervalsdebatten.

EU-toppmötets kompromiss blev nu ett uppskov till den 31 oktober. Det är inget slumpmässigt valt datum mittemellan 30 juni och 31 mars. Det är dagen för maktskiftet i EU.

Den 31 oktober är sista dagen för den nuvarande EU-kommissionens mandatperiod och dagen efter ska Jean-Claude Junckers efterträdare och hens nya kommission ta över. Donald Tusks mandat som ordförande för EU-ledarna går också ut.

Emmanuel Macron vill att Storbritannien åtminstone ska vara ute ur EU när EU:s institutioner får nytt ledarskap. Inte längre ha några platser i EU-parlamentet och inte få utse någon EU-kommissionär.

Hoten från de brittiska brexitörernas ledare Jacob Rees-Mogg att sabotera EU-arbetet har ökat motståndet mot ett långt uppskov för UK.

”We could veto any increase in the budget, obstruct the putative EU army and block Mr Macron’s integrationist schemes,” sade Rees-Mogg, som spekuleras om som finansminister i en Boris Johnson-ledd regering.

På natten EU-toppmöte diskuterades olika sätt att juridiskt blockera Storbritannien från allt inflytande under det förlängda uppskovet. Att Storbritannien inte ska kunna blockera förhandlingarna om långtidsbudgeten för att tvinga fram förändringar i utträdesavtalet. Men det blev bara några pliktskyldiga formuleringar i toppmötets slutsatser där UK förmanas att inte ”äventyra” EU:s arbete.

”Europeiska rådet noterar Förenade kungarikets åtagande att under hela förlängningen agera på ett konstruktivt och ansvarstagande sätt i enlighet med skyldigheten till lojalt samarbete och förväntar sig att Förenade kungariket uppfyller detta åtagande och denna fördragsenliga skyldighet på ett sätt som återspeglar dess situation som utträdande medlemsstat. I detta syfte ska Förenade kungariket hjälpa unionen att fullgöra sina uppgifter och ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av unionens mål, i synnerhet när landet deltar i unionens beslutsprocesser.”

Nu ställs åter förhoppningarna till att den brittiska politiska eliten ska lyckas lösa ut Brexitkaoset. Theresa May gav övriga EU-ledare en optimistisk bild av förhandlingsläget mellan Toryregeringen och Labour. Men rapporterna från London talar ett helt annat språk, om fortsatt låst läge där May av oro för uppror bland sina egna inte är beredd att göra några verkliga eftergifter.

Även om risken för en No Deal har minskat efter att en majoritet i parlamentet röstat igenom att det är parlamentet som avgör EU-utträdet kan oförmågan till blocköverskridande uppgörelser göra att allhelgonadagarna överskuggas av ett nytt extra EU-toppmöte om ytterligare ett uppskov med Brexit.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Brexit