Första EU-valdebatten: Varningsropen om Sociala pelaren som ska ”krossa svenska modellen” tystade

EU som ett ”hot mot den svenska modellen” skulle bli den stora debattfrågan inför EU-parlamentsvalet, enligt flera partiers valstrateger. Men redan när den första valdebatten hölls på fredagen, hundra dagar före valet, är hotet desarmerat.

Moderaternas båda toppkandidater Tomas Tobé och Jessica Polfjärd gjorde ”Nej till Sociala pelaren” till sitt främsta vallöfte när de lanserades av valberedningen. Och Kristdemokraternas toppkandidat Sara Skyttedal gick ännu längre när hon utnämnde EU-valet till det största hotet mot Sverige sedan folkomröstningen om euron – ”en överstatlig europeisk välfärdsstat” hotade den svenska modellen.

Men när Sara Skyttedal deltog i EU-valdebatten i Folkets Hus i Stockholm taggade hon ner tonläget i snabb takt. Hon började med att varna för att Sociala pelaren är som att ”Öppna Pandoras ask”, som man inte vet följderna av. För att senare säga att Sociala pelaren leder till ”små inskränkningar i den svenska modellen”. Och avslutningsvis erkänna att ”svenska modellen inte omstörtats”.

Det som desarmerat den stora uttänkta valstriden är verkligheten. EU har just beslutat om en första lagstiftning utifrån Sociala pelaren, och den svenska modellen med kollektivavtal fick ett särskilt undantag.

Det handlar om ett EU-direktiv om minimirättigheter särskilt för korttidsanställda, det så kallade arbetsvillkorsdirektivet. Efter en gemensam insats av svenska fack, näringslivsorganisationer, regering och EU-parlamentariker skrivs det in att direktivets regler kan ersättas av kollektivavtal.

”Efter ett ihärdigt påverkarbete har vi lyckats få EU att erkänna kollektivavtalens betydelse och roll”, säger TCO-ordföranden Eva Nordmark.

Svenskt Näringsliv uttrycker sig inte lika entusiastiskt men instämmer i att möjligheten att sluta överenskommelser genom kollektivavtal inte är hotade:

”Det är positivt att det finns en möjlighet att kunna avvika från direktivets bestämmelser genom kollektivavtal. Här har det partsgemensamma arbetet varit mycket viktigt”, säger Svenskt Näringslivs Niklas Beckman.

Den S-ledda regeringen har skruvat sig som en mask kring den Sociala pelaren ända sedan statsminister Stefan Löfven inför det ”Sociala toppmötet” i Göteborg försäkrade att det inte skulle leda till EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Inte blev det lättare när EU-kommissionens ordförande, kristdemokraten Jean-Claude Juncker, manade till fler lagar på det området i sitt sista State of the Union-tal i höstas.

I would like the European Union to take better care of its social dimension. Those that ignore the legitimate concerns of workers and small businesses undermine European unity. It is time we turned the good intentions that we proclaimed at the Gothenburg Social Summit into law.” 

Men när det första testet av EU-arbetsrättslagstiftning kunnat avvärja ”hotet mot den svenska modellen” och moderatorn Lisa Pelling pekade på att fack och arbetsgivarorganisationer fixat garantier tvingades även KD:s Sara Skyttedal säga att det är ”bra”, men med tillägget att ”det är lite svårt att veta hur det ska tolkas”.

Liberalernas Fredrik Malm varnade för att ett EU utan den sociala pelaren och en satsning på fattigdomsbekämpning riskerade bli ett offer för populister:

”Ett problem är att ni övriga allianspartier säger helt blankt nej till att EU ska ha en social dimension. Det kommer i förlängningen att ge ett mer polariserat samhälle som inte gynnar Europas ekonomi.”

Och när samtliga partiers debattdeltagare i slutet av mötet fick svara Ja eller Nej var det fyra kandidater som vågade sig på att visa Ja-skylten på frågan om de är för eller emot Sociala pelaren: S, MP, Lib och Fi.

Det finns fortsatt en skiljelinje mellan partierna i synen på om EU ska skydda företagens rättigheter på inre marknaden eller både företagens OCH löntagarnas rättigheter. Men tonläget lär ha sänkts betydligt inför den fortsatta valrörelsen.

Ja- och Nej-skyltarna visade också klara skillnader för väljarna på flera andra områden:

+ Ja eller Nej till att EU:s långtidsbudget kan behöva utökas? Ja från C, Lib och Fi.

+ Ja eller Nej till att Sverige ska ansluta sig till EU-åklagarmyndigheten mot korruption, där 22 medlemsländer nu är med? Ja från C, Lib och MP.

+ Ja eller Nej till att dra in budgetmedel från medlemsländer som bryter mot EU:s regler om rättsstatens principer, som Polen anklagas för? Nej från SD.

+ Ja eller Nej till EU-förslaget om obligatorisk omfördelning av flyktingar mellan alla medlemsländer? Nej från SD.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Europaparlamentet