I Storbritannien har Brexitsegern i folkomröstningen den 23 juni skapat politisk kalabalik. Regeringen står handfallen, medan ministrarna grälar, oppositionen slits isär och utländska investerare hotar lämna landet.
Men det första verkliga offret för Brexitsegern är Schweiz. En majoritet folkomröstade emot fri arbetskraftsinvandring från EU 2014. Efter den brittiska folkomröstningen skärpte dock EU sin förhandlingslinje och regeringen verkar nu vara beredd att acceptera en uppgörelse med minimala förändringar i den fria rörligheten.
Financial Times berättar den sorglustiga historien om hur Schweiz’ president Johann Schneider-Amman i juli tvingades åka till Ulan Bator i Mongoliet för att få tio minuter med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och diskutera förhandlingsläget.
“Since the Swiss president came all the way to Mongolia we said fine, you can have 10 minutes,” says one Brussels diplomat. “And Juncker told him it would be very difficult to find a solution.”
Det börjar brinna i knutarna för Schweiz, som måste ha en nu uppgörelse med EU klar senast nästa år, annars riskerar samtliga drygt 120 avtal som finns i dag.
Men Brexitsegern har ökat fokus på förhandlingen med Schweiz. I EU räknar man med att varje eftergift till Schweiz kommer att ha återverkningar på de kommande förhandlingarna med Storbritannien. Och flera EU-regeringar kräver en benhård attityd mot britterna när det gäller kravet på full fri arbetskraftsrörlighet som villkor för att få vara en del av EU:s inre marknad. Senast i slutsatserna från EU27-toppmötet i Bratislava.
Den hårdnackade inställningen från EU verkar ha haft effekt. Ett förslag att ensidigt införa kvoter för arbetskraftsinvandringen från EU har nyligen avvisats i det schweiziska parlamentet.. I stället föreslås enbart att företagen ska åläggas att rapportera om lediga jobb till arbetsförmedlingen för att på så sätt uppmuntra dem att anställa schweizare i stället för utländsk arbetskraft.
Earlier this month, a parliamentary commission proposed implementing the February 2014 vote simply by encouraging employers to employ domestic workers, for instance by obliging them to report vacancies at local job-centres. There would be no limits set without explicit EU approval.
Parlamentets underhus ska rösta om förslaget på onsdag.
När Schweiz nu lagt in backen ändrar också EU tonen. President Schneider-Amman fick träffa Juncker i Zürich, och kommissionens ordförande såg positivt på möjligheterna att nå en ”särskild schweizisk uppgörelse”.
Samtidigt bekräftade Juncker att Brexitsegern påverkat förhandlingarna med Schweiz.
He noted that, during the Swiss negotiations, “we have Britain in mind, because these questions are interlinked”. He also said that Brexit was “another element adding to the difficult issues we have to discuss with our Swiss friends”.
EU:s krav innebär att Schweiz ska gå med på ”an institutional framework” som innebär att landet ska införa de lagar EU beslutar om och dessutom följa utslag från EU-domstolen.
Schweizarna lär få chansen att ta ställning till en sådan uppgörelse i en ny folkomröstning.
I februari 2014 var det högerpopulistiska SVP som drev kravet på att införa kvoter för arbetskraftsinvandringen. I dag är SVP landets största parti och fick närmare 30 procent i parlamentsvalet i oktober i fjol. Men debatten i Europa efter Brexitsegern i Storbritannien tycks ha påverkat opinionen även i Schweiz och övriga partier hoppas få stöd för ett mjukt avtal med EU med varningar om att landets ekonomi annars kan hotas.