Nyhet: Första svenska EU-valet utan ja-nej-debatt – Men vad vill kandidaterna?

Det är redan klart – det blir en historisk valrörelse inför EU-parlamentsvalet i Sverige den 26 maj.

För första gången blir det ingen ja- eller nej-debatt. Nu kan debatten handla om – vad vill kandidaterna åstadkomma i parlamentet?

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt har sagt att partiet lägger kravet på att lämna EU på is. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson vill att partiets valmanifest ska innebära en ändrad EU-politik.

Jonas Sjöstedt: ”Inför EP-valet 2019 lägga kravet om EU-utträde åt sidan och markera att det inte är aktuellt i nuläget. I stället bör vi formulera en slagkraftig EU-kritik från vänster tillsammans med andra europeiska vänsterpartier.”

Jimmie Åkesson: ”Vi ser både fördelarna såväl som nackdelarna med dagens EU-samarbete.”

Och på fredagen beslutade Socialdemokraternas partistyrelse om en kandidatlista utan nej-sägare.

I förra valet toppades S-listan av Marita Ulvskog, och med Anna Hedh på femte plats. Båda sågs som uttalade EU-motståndare, och Ulvskog klargjorde under valrörelsen att hon skulle rösta Nej en gång till i en eventuell ny folkomröstning om svenskt EU-medlemskap.

Det gjorde det enkelt för borgerliga kandidater som KD:s Lars Adaktusson att särskilja sig från Marita Ulvskog även om han inte hade någon mer EU-positiv hållning till EU-samarbetet.

Det är naturligtvis det dramatiskt ökade stödet för EU-medlemskapet bland svenska väljare som är den främsta orsaken till fotbytet av V- och SD-ledarna. S-ledningen vågar också för första gången bortse från den stora splittringen som fanns inför folkomröstningen 1994.

Flera än tre av fyra svenska väljare är i dag positiva till EU-medlemskapet, medan rekordlåga 7 procent tycker att det är dåligt. Svenskarna har klättrat till femte plats i ”EU-positivism”.

Men för Jimmie Åkesson är det säkerligen också viktigt att andra högerpopulister i Europa, som Italiens Matteo Salvini och Frankrikes Marine Le Pen, redan bytt fot och stoppat kravet på EU-utträde i papperskorgen på grund av det ökade väljarstödet för EU i de flesta medlemsländer. SD-ledningen vill vara med i den populistallians som Salvini och Le Pen nu försöker bygga.

Det här gör att den svenska valrörelsen på ett tydligare sätt kan få en koppling till debatten i övriga EU, mellan linjen om renationalisering av EU-samarbetet företrätt av Salvini/Le Pen/Orban/Kaczynski mot Macron/Merkels linje om fortsatt fördjupning.

Det kan också tvinga de två stora partierna – Socialdemokraterna och Moderaterna – att tala om vad de vill åstadkomma i EU-parlamentet.

Båda partierna har misslyckats i samtliga EU-val hittills, till stor del på grund av en otydlig EU-linje av rädsla för EU-kritiska väljare, plus bristande stöd från partiledningarna.

Från Moderaternas kandidater har det hittills mest hörts vad de ska säga Nej till i EU-parlamentet. Toppkandidaten Tomas Tobé lanserade sin valkampanjs motto med tre Nej. Kristdemokraternas toppkandidat Sara Skyttedal har för övrigt också valt att lansera sig som en Nej-kandidat.

S-ledningen rensar också nästan helt ut samtliga EU-parlamentariker. Det är bara Jytte Guteland, som finns kvar på valbar plats, men först som trea efter fd migrationsminister Heléne Fritzon och LO-utredaren Johan Danielsson.

Aleksander Gabelic, som suttit i EU-parlamentet det senaste året, efter Jens Nilssons död, är nedpetad till 16:e plats.

Vad de nya S-toppnamnen vill åstadkomma i EU-parlamentet vet väljarna ingenting om ännu.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Europaparlamentet