Första toppmötet efter Merkel: Vem tog över som EU:s ledare – Biden och von der Leyen

Det var första EU-toppmötet på 16 år utan “kompromissmaskinen” Angela Merkel. Och nog märktes det. Viktiga beslut fick strykas efter uppslitande gräl. Ingen EU-regeringschef eller president visade förmåga att inta ledarrollen.

I stället har USA:s Joe Biden och EU-kommissionens Ursula von der Leyen tagit över ledartröjan i det viktigaste EU-beslutet: Vad ska EU-länderna göra om Ryssland attackerar Ukraina.

EU-parlamentarikern Sophie in’t Veld, holländsk socialliberal, sammanfattade sitt omdöme om toppmötet i ett tweet: Varför kallar vi dem “ledare”?

Sophie in ‘t Veld EU leaders in #EUCO fail to agree on covid measures, China, Russia, energy prices, migration, rule of law. Anything, basically. Why do we call them “leaders”? Tänkande ansikte

Ja, listan blev lång över icke-beslut, strukna dagordningspunkter före mötet och uppmaningar till EU-kommissionen att lösa frågan.

+ EU-ledarna diskuterade de exploderande energipriserna i flera timmar. Med krav på ingripande mot EU-reglerna för utsläppshandel från Polen/Ungern. Hot om att gå till EU-domstolen om kärnkraften klassas som “grön energikälla” från Österrike. Toppmötets ordförande Charles Michel hade lagt fram ett kompromissförslag om att låta kommissionen analysera energiprishöjningarna och ta “nödvändiga initiativ”. Men inte ens den vaga formuleringen kunde man enas om. En mycket ovanlig händelse på toppmöten.

“We have realised that there were divergent opinions around the table and we were unable to reach agreement on the conclusions presented,” said EU summit chair Charles Michel.

+ EU-ledarna diskuterade åtgärder mot coronapandemin. Tyskland och Österrike har krävt obligatorisk vaccinering. Men det nämns inte i slutsatserna. Portugal, Italien och Grekland har infört krav på PCR-test även för EU-medborgare. Men toppmötets ledare nöjer sig med att uppmana kommissionen att komma med “rekommendationer” för den fria rörligheten på EU:s inre marknad.

+ EU-ledarna diskuterade migration, utan att komma fram till något om gemensamma regler för flyktingpolitiken trots att kommissionen lade sitt förslag för över ett år sedan. På den akuta krisen efter att Belarus bussat migranter till Polens och Litauens gränser blev EU-ledarnas svar en upprepad uppmaning till kommissionen att försöka förmå ursprungsländer att snabbare ta emot asylsökande som försökt ta sig in i EU.

The European Council recognises the importance of a more unified EU returns policy
and calls on the Commissio to swiftly take action to ensure effective returns from the EU to countries of origin by using as leverage all relevant EU policies
“.

+ De upprepade brotten mot EU:s rättsstatsregler av Polen och Ungern fanns inte ens med på dagordningen.

+ USA och Storbritannien har beslutat om diplomatisk bojkott mot OS i Peking. Kina har dragit igång en blockad mot Litauen som straff för att Taiwan fått öppna ett representationskontor i landet. EU-ledarna försökte inte ens komma överens om en gemensam hållning. President Macron ursäktade det efter mötet att han inte vill “politisera” OS och pekade på att Kina “lovat” förbättra arbetsvillkoren och upphöra med tvångsarbete.

+ EU-ledarna hade ett toppmöte med de forna sovjetrepublikerna i “Östliga partnerskapet” dagen före. Men inte heller där togs några steg framåt. De fem länderna får nöja sig med att EU än en gång “bekräftar ländernas europeiska aspirationer” och lovar mer pengar till samarbete. Ukraina, Georgien och Moldavien gjorde ett eget uttalande där de pekade på att EU-fördraget ger rätt för varje demokratiskt europeiskt land att söka medlemskap.

+ Riskerna för ett storkrig i Europa med 100 000 ryska soldater vid Ukrainas gräns diskuterades och EU-ledarna varnar för “massiva konsekvenser och höga kostnader” mot “varje ytterligare militär aggression”. Men vad det innebär är höljt i dunkel. Det fortsatta agerandet har lagts i Ursula von der Leyens knä.

Ursula von der Leyen’s ‘option paper’ on specific sanction measures has not been presented to EU leaders, one EU diplomat confirmed, adding that “they were OK with this since it was not the right time and place”.

I själva verket är det USA som pressar EU-ledarna att förbereda sig för snabba och drastiska beslut mot Ryssland. Det rapporteras om att Biden-administrationen och EU-kommissionen har nära samordning:

The EU is ‘almost on a weekly basis’ consulting with the US in video conferences on future coordination of sanctions and will be working very closely with NATO, EU sources additionally said.

Det ryktas om sanktioner mot den ryska finanssektorn, att blockera ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift. Men frågan är hur besluten om åtgärder ska fattas, när EU normalt tar flera månader på sig för att införa sanktioner. Och vilken typ av ryskt angrepp ska utlösa sanktioner, är den nya tyska regeringen beredd att agera tuffare mot Ryssland än Merkel?

Emmanuel Macron och Olaf Scholz höll en gemensam presskonferens efter toppmötet för att försöka visa hur den tysk-franska axeln lever vidare även efter Angela Merkel. Macron manade både Ryssland och Ukraina att agera för att återuppta fredssamtalen medan Scholz duckade frågor om att stoppa Nord Stream “.