Först sa finansminister Magdalena Andersson ”snålast i EU”, sen sa EU-minister Ann Linde ”inte en krona mer”, och sen ekade Moderaternas Karin Enström ”inte mer än i dag”. Men eftertankens kranka blekhet om att väljarna kommer att anklaga dem för svikna vallöften har nu slagit till hos både S och M redan innan EU:s budgetförhandlingar ens börjat.
Nu säger Moderatledaren Ulf Kristersson i sitt första EU-linjetal: ”Vi ställer inga ultimatum”. Och Ann Linde formulerar sitt fotbyte till ”vi kan inte gå upp i avgift så mycket som EU-kommissionen föreslagit”.
S- och M-valstrategerna hade inte räknat med att lite allmänt gnäll på EU skulle granskas i en valrörelse som för dem handlar om inte skrämma bort några SD-väljare. Därför trodde de på snabba pluspoäng med Magdalena Anderssons formulering om att Sverige ska vara ”snålast i EU” i budgetförhandlingarna, och Moderaternas EU-företrädare Karin Enström ville inte framstå som hennes parti var villig att skicka mer pengar ”till Bryssel”.
Men inte ens om EU:s totalbudget behålls på samma nivå som i dag, på 1 procent av medlemsländernas BNI, har Sverige någon chans att komma undan en höjd avgift. Den svenska ekonomin har växt mer än många andra EU-länder under de senaste åren, delvis tack vare Riksbankens nedpressning av den svenska kronan som gett stora exportfördelar för svenska företag i euroländerna. Därmed kommer Sveriges andel av EU-budgeten att växa. Oavsett om det blir en S- eller M-ledd regering efter valet skulle den ha den tuffa uppgiften att kräva en höjd rabatt för att kunna leva upp till ett vallöfte om ”inte en krona mer till EU”.
När S och M dessutom upptäckt att inga av deras tilltänkta nejsägare i budgetförhandlingarna – Danmark, Nederländerna och Österrike – går lika långt i sina mest bombastiska budgetutspel är det läge att snabbt backa och försöka dölja det med stridspuffar om att man avvisar EU-kommissionens budgetförslag.
EU-gnällinjen passerar dessutom inte in i Moderaternas nya valstrategi för hur man ska bemöta Sverigedemokraterna. Medan Socialdemokraterna pekar på att SD är ett rasistiskt parti väljer Moderaterna att tala om skillnader i synen på EU- och Nato-medlemskapet. SD har ”en ovilja att se värdet i EU-medlemskapet”, sade Kristersson i tv-debatten med Jimmie Åkesson.
Det var troligen därför som svenska EU-kommissionens utfrågning av varje parti inför riksdagsvalet på onsdagen var omvandlat till ett stort M-event när det var Ulf Kristerssons tur.
Kommissionen hade fått ta till en extra stor lokal i Europahuset, Kristersson hade med sig en egen talarstol, utländska diplomater hade fått talet utdelat på engelska, rader av kända M-profiler var på plats när den nye M-ledare höll ett slags första linjetal om EU.
– Nu är inte tiden att stå vid sidan om Europasamarbetet. Det måste drivas framåt, var Kristerssons retoriska budskap.
Han tog avstånd från formuleringar som att ”EU måste bli smalare men vassare” (Centerpartiet).
– EU gör för lite! formulerade Kristersson och radade upp sex punkter där EU borde göra mer:
+ EU-länderna måste samarbeta närmare för fred och säkerhet genom att stärka utrikespolitiken och försvarssamarbetet.
+ Det behövs närmare samarbete inom miljö och klimat, med bland annat utvidgad handel med utsläppsrätter.
+ EU behöver förhandla fram fler frihandelsavtal.
+ Det behövs närmare samarbete inom forskning och utveckling. Budgetanslaget borde fördubblas.
+ Det behövs mer gränsöverskridande samarbete inom lag och ordning. Europol behöver förstärkas.
+ Gränsskyddet behöver förstärkas. Med gemensam asylmottagning och kraftigt stärkt Frontex.
Det är ett positivt anslag precis som Stefan Löfven i sitt linjetal om EU i Uppsala i fjol höstas. Men likt Löfven ger Kristersson inga besked om hur EU-samarbetet ska kunna stärkas.
+ Är Sverige berett att säga ja till förslag på att upphäva vetorätten för enskilda länder som nu ofta sätter stopp EU:s utrikespolitiska aktioner?
+ Om M vill stärka EU:s försvarssamarbete varför är inte Sverige då med när Frankrike tar initiativ till en europeisk insatsstyrka?
+ Om det rättsliga samarbetet i EU ska stärkas varför säger då M nej till EU:s nye korruptionsåklagare?
Ulf Kristersson sade också tvärnej till att ens börja diskutera om Sverige ska få med i euron i framtiden, som bland annat EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark förordar. M-ledaren tycker det räcker med den statliga utredning om Sverige ska med i bankunionen, samtidigt som han underströk att partiets nej tills vidare står fast.
Den nya positiva EU-linjen ska ge partimedlemmarna argument att peka ut skiljelinjen mot Sverigedemokraterna, utan att göra några åtaganden som kan leda till anklagelser om att svika de nationalistiska idealen genom att ”lämna ifrån sig mer makt till Bryssel”.
Ulf Kristersson har efter en snabb inskolning om EU-politik upptäckt att Sverige riskerar att bli isolerat efter att Storbritannien lämnar unionen. Hans tidigare varningar för att EU är alltför aggressivt mot britterna har nu ersatts av budskapet om att EU27 agerar korrekt mot UK. Kristersson berättade att han vid ett möte med Theresa May i Stockholm nyligen klargjorde den hållningen.
– Jag sa till May att vi 27 länder står tillsammans, det finns inga sprickor i muren. Det är ett imponerande arbete av Michel Barnier.
M-ledarens linje om EU:s budgetförhandlingar är nu förvillande likt regeringens efter deras gemensamma fotbyte.
– Kraftigt höjd medlemsavgift är inte svaret i budgetförhandlingarna. Det behövs en rejäl reformering av EU:s jordbruks- och regionalpolitik. Men vi ska inte börja den förhandlingen med några ultimatum.
På så sätt har S och M likt de flesta andra EU-länders regeringar sagt nej till kommissionens första budgetförslag, men utan att göra några åtaganden som kan leda till anklagelser om svikna vallöften i efterhand.