Frankrike och USA har traditionellt varit rivaler i världspolitiken. Men coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har fått båda länderna att närma sig varandra i synen på framtidens världshandel, internationellt ekonomiskt samarbete och Nato.
Under förutsättning att Emmanuel Macron vinner söndagens presidentval.
Det är helt ny syn på det internationella ekonomiska samarbetet för en post-nyliberal era som USA:s finansminister Janet Yellen presenterat inför veckans toppmöten i Internationella valutafonden IMF och Världsbanken, som ett nytt ”Bretton Woods”.
Marknaden kommer inte längre att få fritt spelrum utan få regelverk att följa, enligt Yellens linjetal.
USA:s regering vill nu styra handeln till ”fri men säker handel”.
”We cannot allow countries to use their market position in key raw materials, technologies, or products to have the power to disrupt our economy or exercise unwanted geopolitical leverage.”
I stället ska handelssamarbeten fördjupas med likasinnade länder. Yellen myntar begreppet ”friends-shoring countries”.
”Favoring the friend-shoring of supply chains to a large number of trusted countries, so we can continue to securely extend market access, will lower the risks to our economy as well as to our trusted trade partners.”
Yellen pekar på den internationella uppgörelsen om minimiskatt för storbolag, och vill ha gemensamma regler för arbetare, miljö, äganderätt och det digitala området.
USA:s finansminister pekar på hur Rysslands krig i Ukraina har fört USA och EU närmare även på det ekonomiska området.
”I think a benefit in a way, or at least one positive outcome of what’s happening in Russia and Ukraine, is the deepening partnership that you’re seeing between the United States and Europe on this wide array of issues.”
Janet Yellen säger också att finanskrisen och coronapandemin visar att IMF måste ha ökade resurser för att kunna möta globala kriser.
Den här synen på en politisk reglering av världsekonomi överensstämmer till stora delar med den traditionella franska synen på behovet av en politisk reglering av det marknadsliberala ”laissez-faire”-system som dominerat världen.
President Emmanuel Macron talar om ”europeisk suveränitet” i nästan alla sammanhang. Men Ukrainakriget har fått även Macron att inse hur beroende Europa och USA är av varandra för att möta krigshot. Macron talar inte längre om Nato som ”hjärndött” och i EU:s försvarsplaner ingår ett fördjupat samarbete med Nato.
På samma sätt kan USA:s inriktning på ”friend-shoring” i världshandeln passa in i EU:s och Frankrikes tal om klimatregler för import och minimiregler för arbetskraft i handelsavtal. Och medan Yellen talar om ökade resurser för IMF till stödinsatser för länder som drabbas av ekonomiska kriser driver Frankrike på för ökad ekonomisk solidaritet inom EU.
President Joe Biden har pekat ut Kina som USA:s huvudmotståndare och har kritiserat EU:s planer på ett investeringsavtal med Kina. Det avtalet har dock lagts på is och EU vacklar nu i synen på samarbetet med Kina. Samtidigt som Janet Yellen säger att USA vill ha fortsatt samarbete med Kina och inte vill ha en ”tvådelad värld”:
”I really hope that we don’t end up with a bipolar system. And I think we need to work very hard and to work with China to try to avert such an outcome….But real problems have emerged, and we need to work with China to address those problems. China relies in many ways on state-owned enterprises and engages in practices that I think unfairly damage our national-security interests.”
Men en första förutsättning för ett fördjupat samarbete mellan Frankrike och USA är att Emmanuel Macron vinner presidentvalet. Han leder med cirka 55 – 45 i opinionsmätningarna, vilket är långtifrån segern med 66 – 34 i valet 2017. När mätningarna pekar mot att en fjärdedel av väljarna funderar på att lägga sig på sofflocket kan vilka som kan mobiliseras till vallokalerna avgöra valet.
Medan Macron accepterat ett fördjupat militärt samarbete med Nato och USA som en följd av Rysslands invasion i Ukraina talar Marine Le Pen om samarbete med Ryssland efter kriget. Le Pen som har lånat pengar av ryska banker och före kriget tryckte upp en valbroschyr där hon skakar hand med Putin öppnar redan nu för att bjuda in den ryske presidenten igen efter kriget.
“It will be necessary diplomatically, when the war [in Ukraine] is over, when a peace treaty has been signed, to try to avoid this tie-up which risks being the largest danger of the 21st century for us.”
Dessutom vill Le Pen att Frankrike ska lämna Natos militära strukturer och lämna försvarsindustrisamarbetet med Tyskland.
Marine Le Pens valprogram skulle leda till en konfrontation med EU och USA på en rad områden och bidra till en helt annan geopolitisk världsordning. Där nästa steg kan bli en återkomst av Donald Trump med ett nationalistiskt ”America First” i Vita huset.