President Emmanuel Macron vill toppa valkampanjen nästa år med beslut som visar att EU gynnar medborgarna. Han skickar därför ett par av sina tunga ministrar för att se till att Sverige inte sätter käppar i hjulet för planerna på en lag om EU-minimilön som ska minska social dumpning på EU:s inre marknad.
– Vi vet att frågan om minimilön är viktig för Sverige, och därför vill vi hitta en lösning som inte är något hot mot den svenska modellen med kollektivavtal, försäkrade EU-minister Clément Beaune för Omeuropa.se efter ett lunchmöte med EU-minister Hans Dahlgren och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Villa Bonnier.
– Men EU:s inre marknad fungerar inte när det pågår social dumpning med låga löner i flera länder, fyllde arbetsmarknadsminister Élisabeth Borne i. Vi behöver regler som gör att att människor i hela EU kan få en lön som går att leva på. Vi vill ha en utjämning uppåt.
EU-kommissionen lade fram lagförslaget om EU-minimilön i slutet av förra året. Där stor inskrivet att medlemsländer med kollektivavtal för de flesta löntagare inte berörs av reglerna om minimilön. Förslaget har ett överväldigande stöd i Europafacket och i EU-parlamentet, men de svenska facken och arbetsgivarna är stenhårda motståndare och driver en kampanj mot direktivförslaget.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har till och med hotat med att Sverige ska lämna EU om lagförslaget blir verklighet.
Regeringen har på olika sätt försökt stoppa en EU-lagstiftning. Den har hävdat att EU-fördraget inte innehåller någon rätt att sätta löner. Men EU:s jurister har avvisat det.
Regeringen har också krävt att Sverige ska få ett undantag från hela lagstiftningen, på samma sätt som Storbritannien och Danmark på 1990-talet fick undantag från euron. Men det avvisas av Élisabet Borne:
– Om ett land får undantag kan även andra medlemsländer med usla sociala villkor för sina medborgare också kräva att få stå utanför.
I stället pekar arbetsmarknadsminister Borne på att EU-kommissionens lagsförslag innehåller tydliga skrivningar om att länder kan införa minimilön via nationell lagstiftning eller kollektivavtal.
– Det är i grunden en bra text. Men vi vill finjustera den tillsammans med Sverige för att säkra de juridiska undantagen, säger Borne.
De franska ministrarna har länge velat komma till Sverige för att få igång försöken att nå en kompromiss. Under besöket i Stockholm träffade ministrarna också företrädare för fack och arbetsgivare. På tisdagen besöks Danmark, som är parhäst med svenska regeringen i försöken att slippa EU-minimilönlagstiftningen.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, tidigare TCO-ordförande, är nöjd med samtalen med de franska ministrarna:
– Fransmännen vill hitta sätt att hantera en situation där vi har olika arbetsmarknadsmodeller och ha respekt för det.
Regeringen har kritiserats av LO-ledningen för att inte agera tillräckligt tufft. Men Eva Nordmark säger att Sverige inte bara samarbetar med Danmark utan också med bland annat Ungern, Polen och Österrike emot lagförslaget.
Problemet är att regeringarna i länder som Ungern och Polen är emot EU-lagen för att de vill fortsätta locka utländska företag med låga löner och ursla arbetsrättsregler, vilket hotar jobben för löntagarna i andra EU-länder.
Eva Nordmark skyndar sig att tillägga att regeringen har förståelse för att social dumpning är ett mer akut problem i länder som Frankrike än i Sverige.
Regeringens taktik är uppenbarligen att försöka alliera sig med andra länder med andra intressen för att samla ihop tillräckligt många för att kunna blockera ett majoritetsbeslut för EU-kommissionens lagförslag. Och på så sätt pressa fram hårdare skrivningar om undantag för länder med kollektivavtal.
– Sverige kommer inte att sitta på läktaren i de här förhandlingarna, säger Eva Nordmark.
Ett problem för Sverige och Danmark är att Finland som också har starka fack och reglerar lönerna med kollektivavtalsmodellen inte anslutit sig till kampanjen mot EU-minimilöner. I Finland har facken i stället drivit igenom att kollektivavtalen omvandlas till att gälla för hela branschen, så kallad allmängiltigförklaring.
“Förslaget om europeiska minimilöner gynnar branschvisa kollektivavtal – Den hårda kärnan i förslaget är att främja en modell som motsvarar den finländska”. lyder rubriken på finländska LO:s hemsida om EU-kommissionens förslag.
– Risken med att allmängiltigförklara kollektivavtal är att det minskar trycket på arbetsgivare att organisera sig och gör det svårare för facken att organisera medlemmar, säger Eva Nordmark.
– Det är det som är själen i den svenska och danska partsmodellen.
EU-minister Clément Beaune, som har varit nära rådgivare åt president Macron, säger att Frankrike inte har någon intention att försvaga den nordiska kollektivavtalsmodellen:
– Vi kommer att göra allt vi kan för att klargöra också för de sociala parterna för att säkra att vi kan få en uppgörelse om det här direktivet. Jag hoppas att vi kan få Sverige och Frankrike på samma sida.
EU-förhandlingarna om lagstiftningen om minimilöner har visserligen börjat, men det går trögt och det är därför den franska regeringen, som är EU-ordförande första halvåret 2022 nu förbereder sig för att driva fram ett beslut.
Det skulle passa bra in i president Macrons kampanj för att bli återvald i maj nästa år.
Clément Beaune säger till Omeuropa.se att det inte handlar om valtaktik.
– Det är inte så mycket för valkampanjen, men för att visa att EU är där för medborgarna. Särskilt efter krisen.
Under det franska EU-ordförandeskapet, parallellt med presidentvalskampanjen, väntar också förhandlingar om stärkt försvarssamarbete och avslutning av EU-framtidsdebatt.
Emmanuel Macron gjorde EU till en stor fråga under valrörelsen 2017, och han siktar uppenbarligen på att göra det även i sin återvalskampanj.
– Det finns intresse för EU-frågor under en valrörelse bland väljarna. Men då inte med teoretiska resonemang, utan att man konkret kan visa att EU innebär framsteg för medborgarna, säger Clément Beaune.