Söndagen den 29 januari blev det franska presidentvalet plötsligt en mycket mer spännande historia än väntat. Efter Socialistpartiets kraftiga vänstersväng med valet av Benoit Hamon som sin kandidat kan valet i april-maj nu bli ett öppet race mellan centerkandidaten Emmanuel Macron, högerns Francois Fillon och extremhögerns Marine Le Pen.
Valdeltagandet ökade kraftigt i andra omgången av Socialistpartiets primärval och vänsterväljarna gav Benoit Hamon en storseger med 59-41 mot den tidigare premiärministern Manuel Valls. Det var framför allt ett val om partiets politiska framtid, där president Francois Hollandes och Manuel Valls politik med uppluckrade arbetsmarknadslagar och ekonomiska reformer avvisades.
Socialistpartiets presidentkandidat Benoit Hamon kommer med sina vallöften om att återinföra arbetsmarknadslagarna och införa medborgarlön göra att han konkurrerar med yttersta vänsterns och kommunistpartiets kandidat Jean-Luc Melenchon. Enligt opinionsmätningar ligger Hamon i dag på cirka 15 procent mot 10 procent för Melenchon Det är en uppgång för Hamon, efter Socialistpartiets primärval som gett honom många timmars tv-tid de senaste veckorna.
De båda vänsterkandidaterna ligger dock långt efter de tre huvudkandidaterna och lär inte ha någon chans att gå till andra omgången den 7 maj, då de två kandidaterna med störst väljarstöd ställs emot varandra.
För en månad sedan såg presidentvalet ut att bli en lång-lång startsträcka till den avgörande omgången, där motkandidaterna redan var givna – Le Pen mot Fillon. Men nu är läget helt annorlunda.
Enligt en opinionsmätning gjord i slutet av förra veckan får Front Nationals Marine Le Pen 25 procent i första omgången, medan Francois Fillon och Emmanuel Macron ligger nästan jämsides med 22 respektive 21 procent.
Oavsett vem som blir tvåa kommer såväl Fillon som Macron att lätt besegra Marine Le Pen i den avgörande omgången – Fillon med 60-40 och Macron med 65-35.
Den tidigare huvudfavoriten högerpartiet Francois Fillon har hamnat i ”Penelopegate” sedan Le Canard Enchaine avslöjat att Fillon haft sin hustru som anställd på skattebetalarnas bekostnad under sin tid som parlamentariker, utan att någon sett henne arbete i parlamentet.
Det är inte olagligt, och enligt nyhetssajten Mediapart är 52 makar, 28 söner och 32 döttrar på parlamentarikers lönelistor. Men Fillon gjorde en stor affär i högerns primärval att han hade ett oantastligt förflutet till skillnad mot hans motkandidater Alain Juppé och Nicolas Sarkozy. Nu framstod han som en hycklare som utnyttjat systemet för att skaffa sig extra förmåner. Fillons popularitetssiffror har också sjunkit den senaste veckan.
Penelopegate borde vara ett guldläge för populisten Marine Le Pen, som framställt sig som ett alternativ till den franska eliten. Men trots det har hon och hennes parti varit oväntat tysta och ovilliga att ta upp Fillons anställning av sin hustru. Front National ägnar sig nämligen åt samma sak – i EU-parlamentet, där det dessutom är olagligt. Marine Le Pen har låtit anställa bland annat sin sambo i EU-parlamentet.
När Marine Le Pen till slut lät sig intervjuas på lördagen ville hon hellre prata om Francois Fillons höga arvoden för tal, och hamnade omedelbart i försvarsställning på frågor om hennes partis konflikt kring anställningarna på EU-parlamentets bekostnad.
Därför är det inte klart hur Penelopegate kommer att påverka valrörelsen. Francois Fillon har valt att gå till frontalangrepp, och på söndagen fick han 15 000 åhörare att stå upp och ropa ”Penelope! Penelope!” efter han hyllat sin hustru för hennes mångåriga insatser för honom och partiet.
Men Fillon har också lovat att hoppa av som presidentkandidat om åklagarutredningen som inletts mot honom leder till åtal. för att det var en fejkad anställning. Det skulle kunna leda till att högern står utan kandidat – tiden att nominera kandidater går ut den 17 mars.
Det som är säkert är att Socialistpartiets vänstersväng och Penelopegate gynnar Emmanuel Macron. Den tidigare ekonomi- och näringsministern hoppade av president Hollandes regering redan i augusti i fjol och lanserade sin politiska rörelse, En Marche, som var ”vare sig vänster eller höger”.
Macron är i dag Frankrikes populäraste politiker och drar tusentals åhörare på sina möten runt om i landet. Han har gått på samma elitskolor som de flesta andra ledande franska politiker och arbetat på Rotschilds bank. Men han framställer sig nu som ett alternativ till de gamla partierna som vill genomföra en ”demokratisk revolution”.
Till och med Emmanuel Macrons äktenskap har blivit en story i franska medier, där man normalt inte rapporterar särskilt mycket om politikers familjeförhållanden. Det skrivs om att Macron sedan tio år tillbaka är gift med 24 år äldre Brigitte Trogneux, som han först mötte när hon var hans fransklärare i gymnasiet.
Det franska racet mellan de tre kandidaterna blir också viktigt för övriga EU.
Marine Le Pen har gjort EU-motståndet till en huvudfråga, och utlovar en ”Frexit” om hon blir president.
Francois Fillon vill också ha en mer nationalistisk EU-politik. Fillons möte med tyska förbundskanslern Angela Merkel i förra veckan blev ingen själarnas gemenskap, där de var oense om de flesta stora EU-frågor – flyktingpolitiken, ekonomiska politiken och sanktionerna mot Ryssland.
Medan Emmanuel Macron under ett tal i Berlin för några veckor sedan talade sig varm för samordnad EU-flyktingpolitik i enlighet med Merkels linje.