Frankrike och Tyskland gör ett utspel för att få bort vetorätten i utrikespolitik och – värre för Sverige – på skatten.
Har de stora tröttnat på att de små kunnat bromsa för mycket?
Inför måndagens utrikesministermöte förvarnade de franska och tyska EU-ambassadörerna om ett nytt utspel – tiden har kommit att avskaffa vetorätten inom utrikespolitik och på skatteområdet.
Vad gäller utrikespolitik, kommer det inte som någon större överraskning. Med ryskt krig i Ukraina och kinesiska spionballonger samt gnissel med USA, är behovet av enighet mellan de 27 större än någonsin.
EU måste ha en skarpare utrikespolitik, helt enkelt.
Att finna enighet har faktiskt blivit väldigt mycket lättare för EU …vilket samtidigt förstärkt chanserna för den som vill utnyttja läget till att komma med specialkrav i utbyte mot att inte använda sitt veto.
Ungerns premiärminister Victor Orban har framförallt aldrig varit blyg att vifta med veto. Under senaste året har han satt det i system, särskilt kring ryska sanktioner.
Nu har man uppenbarligen fått nog i Berlin och Paris.
Varför Frankrike och Tyskland vill lyfta vetot på skatter, är lite svårare att urskilja.
Tyskland kan ha frustrerats av ideliga veton mot att bromsa skatteflykt, en stor fråga i Tyskland. Här är skatteparadisen Luxemburg och Irland särskilt snabba med vetot.
Frankrike för sin del kan ha tappat tålamodet med motståndet mot en IT-skatt på de stora plattformarna Google, Amazon och Facebook.
EU var rätt så nära att faktiskt bestämma sig för en sådan 2021 när USAs president Joe Biden gjorde ett motdrag – en global bolagsskatt på minst 15 procent som kan göra all skatteflykt meningslös… men i utbyte måste EU droppa sin IT-skatt.
EU nappade på det amerikanska förslaget, drev på för att hela OECD skulle ta det och sydde i december ihop de 15 procentens skatt som lag.
Problemet är att Biden har inte gjort det. Han har inte fått kongressen med på sin överenskommelse.
När det gäller IT-skatten för EUs egen del, så är det inte minst Sverige som envist har lagt veto. Precis som Sverige ständigt lagt veto mot nya regler om skatteflykt, med argumentet att skattefrågor är nationell suveränitet.
Sverige ville rentav använda sitt skatteveto på bokföringsregler (som ger insyn i koncerners skattehemvist) men kördes över för inom bokföring finns inget veto.
Att Sverige skulle gå med på avskaffad vetorätt på skatt, är mycket svårt att föreställa sig.
Däremot är såväl Sverige som de flesta EU-länder redo att droppa vetot i utrikespolitik.
President Macron och förbundskansler Scholz förklarade i sin gemensamma deklaration från ett möte i Paris i januari, att de nu vill ha bort vetorätt på skatt och utrikespolitik och pekade dessutom ut vägen dit.
De är alls inte emot fördragsändringar men anser att vetorätten kan avskaffas utan att någon sådan behövs.
De nämner tre andra möjligheter:
* Passerelle (gummiparagrafer som på vissa villkor kan ändra fördraget)
* Att konstruktivt avstå – att lägga ner sin röst och slippa tillämpa beslutet
* Fördjupat samarbete (en grupp EU-länder går före, andra får ansluta sig när de vill)
Vad Frankrike och Tyskland önskar till att börja med, är en utredning av förslagen om avskaffad vetorätt.
Det kan bli svårt för EU-ordförande Sverige att vägra öppna en sådan.