Miljövännerna är med rätta besvikna över en osnygg EU-kompromiss.
Men taxonomin är fortfarande goda nyheter för klimatet.
Nej, kärnkraft och naturgas känns kanske inte som de mest klimat- eller miljövänliga aktiviteterna man kan ägna sig åt. Ändå föreslås de godkännas som ”gröna” aktiviteter i en ganska typisk EU-kompromiss.
Förklaringen som EU-kommissionen ger, är att dessa energikällor i alla fall är mindre skadliga än olja och kol och att de behövs för att EU-ekonomin ska kunna ställa om till klimatneutralt före 2050 utan att vålla en ekonomisk kris.
Vad diskussionen handlar om, är EUs nya riktlinjer (taxonomi) för vilka investeringar som får kalla sig klimatvänliga.
EU-kraven för klimatvänlighet utarbetas visserligen av experter men redan i den första delen av EUs taxonomi vattnades kraven ur efter en stenhård lobbying från bl a svensk och finsk skogsindustri (men andra industrier var likaså hårt arbetande för att mildra klimatkraven).
Avsnitten om kärnkraft och naturgas var i sin tur så politiskt explosiva att det dröjt nästan ett år innan EU-kommissionen ens kunnat komma fram med något.
Öppna brev, protestlistor och arga uppvaktningar har präglat hela året och intensfierats under senhösten.
Sedan blir det alltid extra komplicerat när Tyskland och Frankrike står på var sida i en fajt och det gör de här. Tyskland överlag emot kärnkraft (och i full gång med att lägga ner sina egna kärnkraftverk) medan Frankrike både värmer sig med denna energi och exporterar den.
Naturgas kan däremot Frankrike gärna förklara för klimatbov medan Tyskland inte kan se hur man ska kunna klara sitt elbehov utan den.
När förslaget nu alltså läckts visar det sig att EU-kommissionen väljer att gå i bägge riktningar.
Å ena sidan vill man göra det möjligt att förklara dessa båda sektorer klimatvänliga.
Å andra sidan begränsas grönstämpeln med några villkor och en bortre tidsgräns.
För kärnkraften – som inte ger CO2-utsläpp – är villkoren att man kan lagra det radioaktiva avfallet säkert utan att begå allvarliga skador på miljön och att man har en plan för säkert, långsiktigt lagrande av det radioaktiva avfallet. Kärnkraftverk som godkänts före 2045 får vara med.
För naturgasen – som ger cirka hälften så stora utsläpp som t ex kol – föreslås att utsläppen inte får vara högre än 270 gram CO2-ekvivalenter per kilowattimme (kWh), anläggningen ska ersätta en fossilbränsle-anläggning med större utsläpp och ha en plan för övergång till ren gas senast slutet av 2035.
Nya anläggningar tillåts till slutet av 2030.
Miljövännerna är överlag starkt kritiska och anser att EU-kommissionen på det här viset i stort sett grönmålar allt som pågår idag inom båda sektorer.
Experterna hade t ex föreslagit 100 gram som en mer klimatvänlig gräns för gas (medan ett antal gasberoende EU-länder krävt tillåtna 340 gram, ungefär dagens utsläppsnivå).
För kärnkraften anses klimatvänlighetenurholkas av obefintliga krav på långsiktig lagring liksom för uranhantering.
Men saken är i stort sett färdigdiskuterad.
EU-kommissionen har just gett medlemsländernas experter tolv dagar att tycka till om det nya förslaget. Därefter (eftersom detta kommer i form av en så kallad delegerad akt) fattar EU-kommissionen beslutet under januari månad.
Medlemsländerna och Europaparlamentet har visserligen sedan fyra månader på sig att förkasta kommissionens beslut men det kräver t ex att ministerrådet kan ställa upp en kvalificerad majoritet av länder EMOT kommissionens beslut.
Vad som borde mildra besvikelsen över de urvattnade klimatkraven är att taxonomin faktiskt kan få en fantastisk effekt på klimatarbetet.
Alla bolag med över 500 anställda tvingas nu redovisa offentligt årligen hur mycket av deras investeringar som läggs i klimatgodkänt eller i underkänt.
Näringslivet är sedan något år tillbaka i full sving med att försöka leva upp till detta med seminarier, rapporter, bruksanvisningar, test-körningar…
Det blir ett helt nytt sätt att redovisa sin verksamhet.
Klimateffekten av vad du gör kommer att poppa ut ur sifferkolumnerna som en gubbe-i-lådan.
Viljan att flytta pengarna till klimatgodkänt blir överväldigande – och vilket företag vill inte se grönt ut inför sina kunder i dessa dagar?
Alla de många företag som har ägnat sig med hjärtans lust åt green-washing får skärpa sig för EU-listan ger facit:
Detta är OK, detta är inte OK.
De miljardstinna pensionsfonderna och försäkringsbolagen kommer att leta med ljus och lykta efter gröna företag att placera sitt kapital i.
Finansvärlden är redan övertygad om att icke-europeiska fonder och bolag kommer få höra samma fråga; Vad lägger ni era pengar i?
Precis som en kompromiss-taxonomi kan vara svår att jubla över, var den sönderkompromissade utsläppshandeln när den först kom år 2005 mycket svår att hurra för.
Många företag drog ner utsläppen för säkerhets skull, långt innan de tvingades till det. Kostnaden för att släppa ut ett ton CO2 har gått från 2 euro de första bleka åren till över 80 euro strax före jul.
Till slut blev det bra ändå.
Taxonomin kan fortfarande bli riktigt bra.