EU:s lösning på den akuta flyktingkrisen börjar ta form:
Grekland får upprätta interneringsläger.
Veckan har varit full av nyheter på flyktingfronten, några motsägelsefulla.
Tillsammans bildar de ett slags lösning och det är Grekland som fått Svartepetter.
EU-regeringarnas representanter i Bryssel beslöt för några dagar sedan att rapporten som avslöjade bristerna i Greklands gränsbevakning, ska utlösa ”artikel 19” i Schengenavtalet – vilket betyder att Grekland har tre månader på sig att åtgärda saken.
Och om det inte sker?
Då får andra EU-länder som råkar ha gränskontroller på plats (läs Tyskland) förlänga dessa med två år (art 26).
Samma dag, på andra sidan gatan, beslöt EU-kommissionen att påminna sig och andra – särskilt Grekland – att Dublinförordningen fortfarande gäller.
Grekland har visserligen sedan 2011 inte fått ta emot asylsökanden från övriga EU även om de landat där först, eftersom flyktingmottagandet varit under all kritik.
”Nu är Grekland nära att uppfylla Dublinvillkoren”, meddelade migrationskommissionären Dimitris Avramopoulos och tillade att om en månad räknade man med att det kan bli okej att sända flyktingar tillbaka till Grekland igen.
Då kommer man också stänga till gränsen till Makedonien ordentligt, så att flyktingar inte slipper ut och tar sig till Tyskland eller Österrike.
Grekland registrerar numera 78 procent av alla inkommande (kring 870 000 personer förra året) vilket är en rejäl uppryckning med tanke på att det var 8 procent i september 2015. Landet sägs snart vara klara med mottagningsplatser (50 000 har man lovat) och ”hot spots” där sorteringen sker.
Kommer Tyskland, Sverige, Österrike och andra som tagit emot flyktingar i höst verkligen vara fräcka nog att börja skicka tillbaka dem till Grekland om de nu på pappret ges den rätten?
Möjligen är det avsett som ett hot.
Parallellt vill EU nämligen att den omtalade ”omfördelningen” som beslutades i september 2015 äntligen ska bli av.
Kommissionär Avramopoulos skrev och påminde samtliga 28 inrikesministrar om saken i veckan.
Planen blir då att först registrera och sortera människor i Grekland.
De som inte är ”riktiga” flyktingar ska skickas iväg direkt (Frontex sköter den saken).
De som inte kan skickas iväg för att deras hemländer inte tar emot dem (EU förhandlar frenetiskt med flera länder just nu) kommer interneras i Grekland.
De som anses ha asylskäl ska fördelas mellan EU:s medlemsländer.
En viktig princip här, insisterar Angela Merkel, är att det inte ska vara upp till flyktingarna var de hamnar.
Parallellt hoppas man också på att få Turkiet att stoppa tillströmningen till EU men president Erdogan höjer ständigt priset för sin medverkan.
Det allra senaste villkoret han ställt, Nato-insatser, skänktes honom bara tre dagar efter att Merkel besökt Ankara och därefter ringt in önskemålet till Nato.
Exakt vilken roll Nato får är oklart, vilket delvis kan skyllas brådskan men det tycks åtminstone ge Erdogan pluspoäng inrikes.
Och vad säger Grekland i allt detta?
Regeringen har värjt sig länge mot att bli ett stort ”koncentrationsläger” för hemlösa människor men övriga EU sätter nu hårt mot hårt – att fortsätta med att låta flyktingarna röra sig norrut som de själva och grekerna vill, måste få ett slut.
Grekerna anklagar också övriga EU (läs Tyskland) för att utnyttja sitt överläge i de ständigt pågående eurolåns-diskussionerna för att sätta press på Grekland i migrationsfrågan.
Därmed ska ordningen snart vara återställd i Europa efter höstens kaos.
För statsminister Stefan Löfven bör det vara precis vad han hoppas på, eftersom han lovar se till att hösten 2015 inte upprepar sig igen.
Återstår förstås att se om verkligheten kommer emellan – människosmugglarna kanske skaffar sig en ny rutt in i EU, t ex via Albanien och Italien.