Socialistpartiets Benoit Hamon och Vänsterfrontens Jean-Luc Melenchon i telefonmöte på fredagen om att gå samman i presidentvalet – finansmarknaderna började darra, aktiekurserna sjönk och marknadsräntorna steg. Men det är troligen bara ett politiskt skådespel inför vänsterväljarna – de båda hatar varandra och har inga planer på att samarbeta.
I teorin ser det ut som ett vinnarrecept. Hamon ligger på 14-15 procent i opinionsmätningarna och Melenchon på 10-11. Tillsammans har de större väljarstöd än högerns Francois Fillon och centerkandidaten Emmanuel Macron. Deras sammanslagna stöd skulle räcka till att nå andra valomgången och stå mot extremhögerns Marine Le Pen den 7 maj. Många vänsterväljare skulle också vilja ha en gemensam vänsterkandidat.
Men en slutstrid mellan å ena sidan Marine Le Pen och å andra Hamon/Melenchon, som båda står långt till vänster i fransk politik skulle öka Le Pens chans att bli president väsentligt. Tanken på ett val mellan extremhögern och yttersta vänstern är det som gör internationella finanshajar i New York nervösa, eftersom de inte förstår sig på politik, särskilt inte fransk politik.
Benoit Hamons invit till Jean-Luc Melenchon, som stöds av bland andra kommunistpartiet, är klassisk vänstertaktik. Hamon räknar kallt med att Melenchon ska säga nej, och sedan ska Hamon kunna anklaga Melenchon för att han inte vill skapa en bred enhetsfront för att stoppa högern.
Hamon och Melenchon har gått olika vägar inom vänstern, men har alltid ogillat varandra, enligt franska politiska analytiker. Och efter Socialistpartiets splittring handlar presidentvalet för vänsterpolitiker nu framför allt om vem som ska leda vänstern framöver. Franska medier har redan före fredagens möte talat om att en front Hamon-Melenchon är en omöjlighet.
Jean-Luc Melenchon tänker inte frivilligt låta sig bli utpekad som vänsterns splittrare, utan kom med motangrepp redan före samtalet med Hamon. Han skickade ett öppet brev till nyhetsbyrån AFP med ”absolut nödvändiga krav” för att vänstern ska kunna enas och framstå som trovärdig inför väljarna.
Där ingick krav på att Benoit Hamon skulle se till att flera S-ministrar som bland annat genomfört de kritiserade arbetsmarknadslagarna, som premiärminister Manuel Valls, inte skulle få ställa upp i parlamentsvalet i juni. Hamon skulle lova att Frankrike ska lämna Nato, ge upp kärnvapnen och vägra följa EU-beslut som påverkar offentliga sektorn. Dessutom kalla in en Konstituterande församling för att skriva en ny grundlag, lova höjda minimilöner, höjd sjukpeng och en genomgripande förändring av socialförsäkringssystemen.
Huvuddelen är omöjliga krav för Benoit Hamon, och därmed hoppas Melenchon kunna visa vänsterväljare att Socialistpartiets kandidat är en omöjlig samarbetspartner.
Den verkliga striden om presidentvalet i Frankrike kommer av allt att döma att avgöras vid sidan om vänsterns kandidater.