Här finns verktyg för att skydda EU-pengar – gör det!

Orban och Morawiecki skröt efter juli-toppmötet över sin seger över EU i frågan om rättsstat.
Det ser inte ut som att de har skäl för det.

EUs näst längsta toppmöte någonsin avslutades på morgontimmarna den 21 juli med att det gjordes ändringar i texten om kravet på respekt för rättststaten, för att få EU-bidrag.

Att detta låg som sista punkt, var medvetet från de som ledde mötet (låt oss säga ordförande Charles Michel. Även om det nog mer var radarparet Merkel-Macron.)
Idén var att lösa ut alla pengafrågor först – EUs sjuårsbudget, återhämtningsfonden, EU-upplåningen – så att det skulle finnas desto mer att riskera för Ungern och Polen om de tänkte lägga veto mot hela paketet över rättsstatskrav.

Orban är emellertid en uthållig man, han stod emot i det sista och fick gjort ändringar i texten. Det har gjort domen hård över toppmötets resultat vad gäller rättststat.
Men det finns mycket att glädja sig över kvar i dokumentet.

KVAR i texten, är trots allt ett toppmötesbeslut att snarast införa en ordning som villkorar utbetalning av EU-stöd i både budget och fond, mot att EUs värderingar respekteras, i synnerhet rättsstaten.
Detta borde länge ha varit en självklarhet men är faktiskt ett stort steg framåt för EU.

Victor Orban fick visserligen någon form av muntligt löfte från Angela Merkel om artikel 7-processen.
Oklart vad, löftet finns inte dokumenterat. Tänker hon skydda honom igen?, som hon och andra tyska kristdemokrater gjort länge?

Angela Merkel är förstås expert i att mumla stöd för saker utan att binda sig mer än vad hon har lust till. Fråga de brittiska premiärministrarna, som rest hem åtskilliga gånger från Berlin med vad som i deras öron, lät som ett löfte från Merkel.

Tyskland kan, som höstens EU-ordförandeland, låta bli att driva vidare den artikel 7-process mot Ungern som Finland öppnade för ett år sedan.
Så här långt består den processen i att två gånger har ungerska överträdelser tagits upp på ministermöten och två gånger har ungerska ministrar svarat att det var dumheter. Därefter har inget skett (men så hade också Kroatien ordförandeskapet i våras och de lovade Ungern att inte röra i saken).

Skulle det göra något om processen avslutades? Antagligen inte. Ungern kan ju inte fällas på det sätter utan att alla – även Polen – stöder ett sånt beslut.
I sig är det ett stort steg framåt.
Artikel 7 i EU-fördraget som EU-institutionerna försökt använda hittills för att komma åt Ungerns och Polens övergrepp mot rättsstaten, är helt enkelt så invecklad och krävande att den ännu inte gått att använda till något slag av åtgärd.

En viktigare fråga är hur stora ändringar vann Orban i slutdokumentet på toppmötets sista timmar.
Så här lyder sluttexten där den kommer in på rättststaten:

”Unionens ekonomiska intressen ska skyddas i enlighet med de allmänna principerna i unionsfördragen, särskilt värdena i artikel 2 i EU-fördraget.

Europeiska rådet framhåller vikten av att unionens ekonomiska intressen skyddas. Europeiska rådet framhåller vikten av att rättsstatsprincipen respekteras.”

”Mot bakgrund av detta kommer en villkorlighetsordning att inrättas för att skydda budgeten och Next Generation EU. I detta sammanhang kommer kommissionen att föreslå åtgärder vid överträdelser, som ska antas av rådet med kvalificerad majoritet.
Europeiska rådet kommer att återkomma till frågan inom kort.”

Först kan man alltså konstatera att EU-budgeten och återhämtningsfonden nu är uttryckligt bunden till mottagarländers respekt för rättsstaten.
Att rättstaten utgör ett villkor för att få pengar ska snarast bli lag, enligt texten och bekräftat av enligt höstens EU-ordförande Merkel.
Den lagen tas med kvalificerad majoritet och kan därför inte stoppas av Ungern och Polen.

En öppen fråga är fortfarande vem som ska ta beslut (rådet?) och hur beslutet tas. Texten är svår att tyda och det är aldrig bra för då brukar det hamna i domstol vilket är tidsödande och inte alltid ger önskat svar.

Menas Europeiska rådet?, för där beslutar man med konsensus vilket ger alla länder veto. Men Europeiska rådet får enligt fördraget inte lagstifta.
Eller avses ministerrådet? Den ordinarie lagstiftningsprocessen sköts i så fall med kvalificerad majoritet.

Luddigheten förklarar förmodligen varför Ungerns premiärminister Victor Orban kunde skryta efteråt med att ha ”slagit tillbaka liberala horder” och Polens Mateusz Morawiecki att ”inga rättststatskrav finns med för EU-budgeten...

Tråkigt nog för Orban och Morawiecki dyker krav på rättstat upp på fler ställen i toppmötes-dokumentet.
För att få del av återhämtningsfonden måste mottagarlandet t ex följa de ”landsspecifika rekommendationerna” som varje år formuleras av EU-kommissionen.
För såväl Ungern som Polen och Malta ingår för närvarande bl a krav på ett oberoende domstolsväsende.

Eller läs inledningen i det första citatet ovan:
”Unionens ekonomiska intressen ska skyddas…” och sedan raskt över till artikel 2 i fördraget samt särskilt omnämnande av rättsstaten.
EUs ekonomiska intressen – det är budgeten och fonden, det – måste alltså skyddas mot övergrepp mot rättstaten mewn också mot andra övergrepp som ingår i artikel 2: Demokrati, jämlikhet, medborgerliga rättigheter samt icke-diskriminering.

Toppmötesdokumentet har mer, t ex punkt 24:

”Kommissionen uppmanas att lägga fram ytterligare åtgärder för att skydda EU:s budget och Next Generation EU mot bedrägerier och oriktigheter. Detta kommer att omfatta åtgärder för att säkerställa insamling av och jämförbarhet i fråga om information om slutmottagarna av EU-finansiering för kontroll- och revisionsändamål, vilka ska ingå i de relevanta grundläggande akterna.
Bedrägeribekämpning kräver ett starkt deltagande av Europeiska
revisionsrätten, Olaf, Eurojust, Europol och, i förekommanda fall, Eppo, liksom av
medlemsstaternas behöriga myndigheter.”

Existerande skydd av EU-pengar räcker alltså inte utan det ska till ”ytterligare åtgärder” för att se till att EU-pengar inte hamnar i fel fickor.
Vilket förstås är på tiden.

En extra hoppfull nyhet i just det här sammanhanget blir därför den premiär som EU-kommissionen bjöd oss på nu i juli:
Kommissionen nekade sex polska städer EU-bidrag för att vara vänort med andra europeiska städer.
Dessa sex hade nämligen utropat sig till HBQT-fri zon.
Självklar diskriminering och naturligtvis ska de inte ha EU-bidrag.

Men trots självklarheten – en tredjedel av Polen har utlyst sig själv som HBQT-fri zon – så är detta första gången som EU-bidrag har hållits inne med hänvisning till överträdelse av EUs värderingar.

Om bara den politiska viljan finns bland EU-regeringarna att stödja Ursula von der Leyen när hon nu till slut stuckit ut hakan – och så snart toppmöteskonklusionerna har omsatts i regelrätt lag – bör detta bli regel, inte undantag.