Det har gått mindre än vecka sedan Donald Trump och Jean-Claude Juncker oväntat skrev under en handelsuppgörelse. Men de grälar redan om vad de kom överens om. Trump hävdar att EU lovat köpa mer biff, medan Juncker insisterar att förhandlingarna inte ska handla om jordbruksprodukter.
De kan tala sanning båda två, även om budskapen till hemmapubliken ser olika ut. Vad förhandlingarna ska handla om ska nu diskuteras under minst fyra månader.
I det gemensamma uttalandet förra veckan sägs att EU ”vill importera mer gas” från USA och att ambitionen är att öka handeln för bland annat sojabönor, mediciner och kemikalier.
Det sägs ingenting om andra jordbruksprodukter poängterar EU-kommissionen. Medan USA:s finansminister Steven Mnuchin säger att han ”var i rummet” och att man även diskuterade övriga jordbruksområden.
”We just opened up Europe for you farmers!” var Trumps besked på ett möte med amerikanska bönder ett par dagar efter uppgörelsen med Juncker.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lät lika säker när han i en intervju med tyska ARD i helgen insisterade att det inte blir några förhandlingar om jordbrukshandel..
– Amerikanska tryckte på hårt, särskilt presidenten, att jordbruket skulle ingå i avtalet och att vi skulle göra eftergifter. Jag avvisade det kategoriskt, väl medveten om situationen i Europa, sade Juncker. Och sade att han i gengäld avstått från att kräva att USA ska öppna marknaden för offentlig upphandling för europeiska företag.
Trumps ekonomiske rådgivare Larry Kudlow kommenterade EU-kommissionens uppgifter med att det var ”inrikespolitiska skäl”. Men förutspådde att EU-sidan kommer att vara ”mycket tillmötesgående” när förhandlingarna väl kommer igång.
EU:s starka bondelobby med stöd av Frankrike har stenhårt sagt nej till förhandlingar om jordbruksprodukter. Och president Emmanuel Macron har upprepat det efter uppgörelsen Trump-Juncker.
Men uppgifterna om ökad import av amerikansk biff kan ha en helt annan förklaring än eftergifter under armbrytningen Trump-Juncker förra veckan.
USA fick redan 2009 en exportkvot på 45 000 ton nötkött till EU-länderna, samtidigt som länder i Latinamerika fick liknande kvoter. Men de amerikanska köttproducenterna har misslyckats med att sälja den volymen till EU. Exporten uppgick bara till en tredjedel av kvoten 2016. EU-kommissionen och USA har därför diskuterat att ändra kvotreglerna för att underlätta för de amerikanska företagen att nå upp till maxkvoten.
Den amerikanska biffexporten har under våren kopplats samman med de upptrappade hoten om amerikanska strafftullar på stål även om EU-sidan hävdat att det inte hänger ihop.
Dessa förhandlingar om biffar är heller inget problem för EU:s jordbrukslobby. Amerikanskt nötkött är dyrare än latinamerikanskt och en ombalansering av importen skulle minska konkurrensen för Europas köttbönder.
Det blir nu upp till handelskommissionär Cecilia Malmström att reda ut vad förhandlingarna ska handla om. EU-kommissionen uppgav på måndagen att en arbetsgrupp ska tillsättas med Malmström och USA:s chefsförhandlare Robert Lighthizer, med målet att inom 120 dagar komma överens om vad förhandlingarna ska innefatta och hur de ska gå till.
Med den tidsmarginalen kommer handelskonflikten inte upp förrän efter de amerikanska kongressvalen i november. Det gör också att hotet om strafftullar på bilar skjuts upp åtminstone några månader framåt.