Ungerns Viktor Orban åkte till EU27-toppmötet för att agera ”hästtjuv” och roffa åt sig EU-makt. Men han var missnöjd när han åkte hem från Bratislava.
EU behåller sitt mål om flyktingsolidaritet med fortsatt press på samtliga medlemsländer att ställa upp. Även om både Tysklands Angela Merkel och EU-kommissionens Jean-Claude Juncker ger Orban vetorätt.
Viktor Orban och Polens Jaroslaw Kaczynski skröt inför toppmötet om att de litade på varandra som två hästtjuvar, och att de nu skulle stjäla hästar tillsammans i ett ”särskilt stor stall”, EU. Tillsammans med Tjeckiens och Slovakiens regeringar har de krävt en urholkning av EU, och Orban och Kaczynski utlovade en ”kulturrevolution”.
Men efteråt dömde Orban ut toppmötet, och kallade det ”ännu en bortslösad dag”. Han var ilsken över att EU inte förändrad sin ”självdestruktiva och naiva” migrationspolitik. Han krävde att Tyskland ska införa ett tak för hur många flyktingar landet är berett att ta emot, något som Angela Merkel hittills sagt nej.
Viktor Orban verkar ha haft en övertro på sin förmåga som ”EU-hästtjuv”. Och han är inte beredd att nöja sig med de framgångar han och övriga östledare redan haft att blockera EU-arbetet och försätta unionen i kris.
För Orban & Co har med sin vägran att följa EU-regeringarnas beslut om omfördelning av flyktingar fått både EU-kommissionen och Angela Merkel att ge upp sina försök att tvinga igenom flyktingsolidariteten.
Jean-Claude Juncker sade i sitt ”State of the Union”-tal tidigare i veckan att ”solidaritet måste vara frivillig och komma från hjärtat”. Och efter Bratislava-toppmötet medgav även Angela Merkel att flyktingsolidaritet inte kan genomdrivas med majoritetsbeslut.
– Vi måste hitta kompromisser, sade Merkel på en gemensam presskonferens med Frankrikes Francois Hollande.
Men det Orban är missnöjd med är att Angela Merkel och övriga EU-ledare ändå vägrar ge upp ambitionen att nå fram till en uppgörelse om flyktingsolidaritet.
I slutsatserna från EU27-toppmötet sägs att arbetet ska fortsätta för att nå en uppgörelse om en långsiktig migrationspolitik, som innefattar principerna om ansvar och solidaritet:
”work to be continued to broaden EU consensus in terms of long term migration policy, including on how to apply the principles of responsibility and solidarity in the future.”
Viktor Orban har arrangerat en folkomröstning den 2 oktober om att landet ska kunna stoppa flyktingar och verkar ha räknat med att komma hem från toppmötet med ett besked att han stoppat EU-förhandlingarna om flyktingsolidaritet.
Angela Merkel valde i stället för att ta strid med östledarna att ta fasta på deras uttalande om att EU bör gå över till ”flexibel solidaritet” och sade sig vara villig att diskutera hur det skulle kunna fungera.
EU-ordföranden Donald Tusk har inför toppmötet backat mycket mer inför Orban & Co och i migrationsfrågor enbart talat om att EU:s yttre gränser måste stängas, och indirekt attackerat Merkel och EU-kommissionen med sitt tal om ”fjolårets kaos”.
Men Angela Merkel accepterade inte Tusks inriktning. Hon hänvisade vid presskonferensen upprepade gånger till Jean-Claude Junckers State of the Union-tal, och såg till att målet om flyktingsolidaritet lever vidare, åtminstone på papper. Tusks beskrivning om ”kaos” ersattes i slutsatserna med något försiktigare:
”Never to allow return to uncontrolled flows of last year and further bring down number of irregular migrants.”
Juncker kunde också lapa i sig att EU27-ledarna i slutsatserna från mötet direkt hänvisade till hans inriktningstal. Den tidtabell som lades fram, där stats- och regeringscheferna försöker visa att de har en plan även efter Brexit, är också hämtad från Junckers tal:
– Junckerfonden för ökade investeringar ska utvärderas och eventuellt utökas vid toppmötet i december.
– Vid marstoppmötet ska utvecklingen av EU:s inre marknad med digitala marknaden, kapitalmarknad och energunion utvärderas.
– Vid oktobertoppmötet ska beslut tas om hur stärka handelspolitiken, med öppna marknader samtidigt som man tar hänsyn till medborgarnas oro.
– I december ska beslutas om EU-stöd till medlemsländernas insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
EU27-ledarna försöker framstå som beslutsföra med omedelbara löften om gränsvakter och 108 miljoner euro för att hjälpa Bulgarien att kontrollera gränsen mot Turkiet.
Bratislavatoppmötet talar också om att stärka EU-ländernas försvarssamarbete, och svenska regeringen har redan sagt nej till ett tyskt-franskt förslag om att skapa ett EU-militärhögkvarter och gemensamt utveckla försvarsmateriel.
Men det är mest luftballonger än så länge. EU-länderna har redan i dag ett konkret försvarssamarbete med de militära stridsgrupper som funnits ända sedan 2007, men som de har aldrig kunnat komma överens om att sätta in.
I Bryssel finns också redan en militärkommitté, där Sveriges förre ÖB Håkan Syrén var ordförande 2009-12, och flera länder samarbetar via EU-organ i utvecklingen av försvarsmateriel. Men all verklig militär planering ligger stadigt förankrad i Natos högkvarter.
På EU-toppmötet i december ska det diskuteras om och hur försvarssamarbetet ska utvecklas EU:s utrikeschef Federica Mogherini är redan övertygad om att medlemsländerna inte kan komma överens om talar om att några länder kan fördjupa militärsamarbetet på egen hand. Samtidigt som hon försäkrar att det inte ska bli någon konkurrens med Nato.