Hemlighetsmakeri när EU lagstiftar om bidöden

Lagstiftning i EU sker ibland i största hemlighet. Så blir det när en fråga skickas ner till en teknisk kommitté – bidöden och bekämpningsmedlen till exempel.
Nu vill EUs Ombudsman sätta stopp för hemlighetsmakeriet.

Bidöden skrämmer och vid det här laget står det klart att bekämpningsmedel är ett av hoten mot bin.
2013 formulerade EUs expertmyndighet Efsa riktlinjer till industrin för pesticiders användning med hänsyn till bin.
Men riktlinjerna kan träda i kraft först när de godkänts av EU-kommissionen – som dessförinnan ska inhämta medlemsländernas åsikt. Mer bestämt åsikten i EUs ”permanenta kommitté för växter, djur, livsmedel och foder” där myndigheter som Jordbruksverket och Naturvårdsverket ingår.
16 länder i kommittén har tyvärr sedan 2013 blockerat Efsas riktlinjer. Möjligen gör de detta för att hjälpa sina jordbrukare… men det vet vi inte för vad som sägs där är hemligt.

Först 2019 försökte EU-kommissionen bryta detta dödläge genom att lägga fram ett direktivförslag som skulle göra Efsa-riktlinjerna till regler. Förslaget är dock så uselt enligt Europaparlamentet, att de folkvalda just har skjutit det i sank:
”Oacceptabelt att bara delar av Efsas rekommendationer tagits med…, att det inte höjer säkerheten alls för bin…, att de senaste vetenskapliga rapporterna ignorerats…”
Parlamentets resolution togs i förra veckan med öronbedövande 533 röster mot 67 vilket betyder att kommissionen måste dra tillbaka sitt förslag och börja om från början.

Inte för binas skull, men för medborgarna, trycker nu EU-ombudsmannen (irländska Emily O´Reilly) på i samma ärende. Hon vill bryta upp hemlighetsmakeriet kring beslutsfattandet.

Mängder av EU-beslut av mer teknisk karaktär som t ex den här slags riktlinjer, tas via ett kommitté-förfarande. EU-kommissionen brukar sitta ordförande och ledamöterna runt bordet är tjänstemän från nationella myndigheter.

Kommittéerna är en del av EUs beslutsfattande som hittills har undgått alla reformer om öppenhet och insyn. Det blev väldigt tydligt när ett ärende hos EU-ombudsmannen visade att man kan hemligstämpla hur medlemsländerna ställer sig i frågan om bin och bekämpningsmedel.

Ärendet kommer från Pollinis, en fransk miljöorganisation som lutade sig mot EUs offentlighetsprincip och begärde insyn i kommitténs brevväxling kring riktlinjer för bin och pesticider
EU-kommissionen sa nej, med förklaringen att offentlighet skulle försvåra kommitténs arbete om medlemsländerna kände att de inte kunde diskutera fritt och öppet.

Strikt taget täcker EUs offentlighetsprincip bara handlingar som upprättats av en EU-institution. Handlingar från medlemsländer ska omfattas av nationell lagstiftning.
Men Ombudsmannen har meddelat EU-kommissionen sin åsikt som är att den tolkar EUs regler helt fel. Hon hänvisar till EUs fördrag och principen att EU ska fungera ”så öppet och så nära medborgaren som möjligt.”
Varje EU-medborgare har vidare ”rätt att delta i det demokratiska arbetet,” alldeles särskilt i EUs lagstiftningsarbete.
EU-domstolen har dessutom slagit fast att ”lagstiftningsdokument” inte bara kan sägas vara handlingar som härrör från EU-institutioner, de måste tolkas som ett ganska brett begrepp.

Bollen ligger nu i EU-kommissionens händer som har på sig fram till den 31 oktober att svara på Ombudsmannens påstötning.

EUs ombudsman har dock inga maktbefogenheter. Hon kan deklarera att en EU-institution inte lever upp till god förvaltning men kan inte göra mer än att försöka förhandla med den skyldige parten om bättring.
Eller skriva en specialrapport till Europaparlamentet och hoppas att de folkvalda driver saken vidare.

Emily O´Reilly har sedan ett par år utrett insynen i EUs ministerråd när rådet lagstiftar och anser att det duger inte alls. Ministerrådet har vägrat svara på hennes kritik och förslag.
Risken finns att Juncker-kommissionen gör detsamma.

Men Ombudsmannen ger i så fall inte upp, hon har två liknande ärenden på gång som ifrågasätter hemlighetsmakeriet i EUs kommittéer.
Det ena ärendet handlar om tre tekniska underkommittéer där EU-ländernas tjänstemän fattar beslut om euron och därigenom, som Ombudsmannen påpekar, påverkar människors vardag.
Det andra ärendet gäller tekniska kommittéer som förbereder beslut om fiskekvoter, likaså i slutna rum och utan allmänhetens insyn.

Kanske får hon bättre tur med nästa klass EU-höjdare.
EU-kommissionens nye ordförande Ursula von der Leyen har meddelat alla inkommande kommissionärer att nivån av insyn måste vara av högsta klass:
I will insist on the highest levels of transparency and ethics for the College as a whole.”

Och EUs ministerråd får den 1 november en ny permanent rådsordförande i Belgiens premiärminister Charles Michel. Hans var en av nio EU-regeringar som i somras föreslog EU-kollegerna att öppna ministerrådets lagsitftningsarbete för mer insyn.


P.S. Hur svenska myndigheter agerar i EUs kommittéer är också svåröverkomlig information på svensk hemmaplan. Varken kommande dagordningar eller beslutsprotokoll redovisas någonstans med någon regelbundenhet.
Även vilken myndighet eller vilken tjänsteman som sitter i en EU-kommitté kan vara svårt att få reda på.