Historisk EU-varning till Polen – försök sätta demokratigränser för övriga östländer

EU-kommissionen tar ett historiskt steg när den nu drar igång ”artikel 7-processen” mot Polen. Den har uppbackning av Angela Merkel och Emmanuel Macron i ett försök att stoppa flera östländers regeringar att inskränka de demokratiska rättigheterna för att säkra sin politiska makt.

Ungerns Viktor Orban har redan lovat lägga in sitt veto mot att ”atombombsparagrafen” utlöses med ett beslut om att införa sanktioner mot Polen. Men EU-kommissionen siktar in sig på att få ett brett stöd av EU-ländernas regeringar för ett fördömande uttalande emot Polen där det slås fast att EU:s krav på  grundläggande demokratiska rättigheter och rättsstatens oberoende är hotat.

– Det har sagt att det bara är en galen figur i EU-kommissionen som är kritisk mot Polen. Med ett ställningstagande av EU-regeringarna skulle det bli tydligt att det finns en bred samsyn om vad som händer i Polen, sade EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans när han presenterade det historiska förslaget från kommissionen.

Det är Timmermans som under drygt två år ansvarat för granskningen av de snabba omskrivningarna av lagarna i Polen. Han räknade fram 13 nya lagar som innebär ”allvarliga inskränkningarna av domstolarnas oberoende” i Polen. Det är lagar som leder till att regeringen på olika sätt kan tillsätta och avsätta domare, och inskränka konstitutionsdomstolens möjligheter att granska regeringen.

– Presidenten avgör om domare i konstitutionsdomstolen ska avskedas i förtid, justitieministern avgör om domare i vanliga domstolar ska avskedas i förtid. 40 procent av domarna har redan tvingats till förtidspensionering, sade Timmermans.

EU-kommissionen varslade redan i somras om att den skulle sätta igång ”artikel 7-processen” om Polen antog de då liggande lagförslagen, och pekade då också på att Viktor Orban inte kan rädda ansiktet på sin politisk frände, Jaroslaw Kaczynski, i ett artikel 7:1-beslut, som jag då skrev om i Fokus.

I det första steget räcker det med att 80 procent av EU-ländernas regeringar tillsammans med EU-parlamentet ställer sig bakom kritiken mot Polen. EU-kommissionen räknar nu med att den har ett tillräckligt stöd bland medlemsländerna.

Det bekräftades i samband med EU-toppmötet i fredags när både Tysklands Angels Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron på sin gemensamma presskonferens försäkrade att de kommer att stödja kommissionens agerande mot Polen.

– Jag stödjer alltid initiativ av kommissionen när det handlar om att EU:s regler måste följas, sade Macron.

Även om Viktor Orban kan stoppa ett ”artikel 7:2-beslut”, som skulle ge klartecken för sanktioner mot Polen, lär det behövliga 22 av 27 länder rösta för ett varningsuttalande mot Polen.

EU-kommissionen har också stark uppbackning av Europarådet för mänskliga rättigheter. De höga juristerna i den så kallade Venedigkommissionen har i sin senaste granskning av Polen uttalat att de nya lagarna innebär ett ”allvarligt hot mot rättsapparatens oberoende som är en avgörande del i rättsstaten”:

”The Venice Commission has examined the Act on Ordinary Courts, the Draft Act on the National Council of the Judiciary, and the Draft Act on the Supreme Court, proposed by the President of the Republic. It has come to the conclusion that the Act and the Draft Acts, especially taken together and seen in the context of the 2016 Act on the Public Prosecutor’s Office, enable the legislative and executive powers to interfere in a severe and extensive manner in the administration of justice, and thereby pose a grave threat to the judicial independence as a key element of the rule of law.”

EU-kommissionen ger ändå den polska regeringen en respit på tre månader innan den skickar sitt förslag till EU-regeringarna. Under den tiden er kommissionen Polen en ny chans att backa från sina lagändringar, enligt en lång lista som följer med beslutet. Ett första officiellt svar väntas när den nye premiärministern Mateusz Morawiecki besöker EU-kommissionen i januari.

Kommissionen kommer utöver ”artikel 7-processen” också att dra Polen inför EU-domstolen för lagändringarna om bland annat tvångsmässiga förtidspensioneringar av domare.

Den polska regeringen har hittills bara fnyst åt EU-kommissionens kritik, och har också sett ut att ha gynnats opinionsmässigt genom att framställa det som att ”Bryssel vill diktera lagarna och hotar ett självständigt Polen”. Regeringen och landets verklige politiske ledare, partiledaren Kaczynski, lär därför fullfölja sina planer.

Premiärminister Mateusz Morawiecki var hövligare än brukligt från polska ministrar i sin första kommentar till EU-kommissionen men utan att backa:

”Poland is as devoted to the rule of law as the rest of the EU. Current judiciary reform is deeply needed. The dialogue between the Commission and Warsaw needs to be both open and honest. I believe that Poland’s sovereignty and the idea of United Europe can be reconciled.”

Men ett ställningstagande av en stor majoritet av EU-ländernas regeringar mot den polska regeringen skulle kunna bli en internationell banbulla som många polacker ser som ett möjligt hot mot landets EU-medlemskap. 70-80 procent av polackerna stödjer medlemskapet i EU.

Ett EU-ställningstagande om att länder måste uppfylla de grundläggande demokratiska reglerna inte bara för att få bli medlem i EU utan också leder till risk för en ”internationell pariastämpel” om man inte lever upp till dem som medlem kan också fungera som en varningssignal till andra regeringar.

I Rumänien försöker regeringen inskränka korruptionsåklagarnas arbete, och Ungerns Viktor Orban undergräver på olika sätt de demokratiska institutionerna för att säkra sitt partis politiska makt.

Det skärpta hotet mot Polen har också redan haft en viss effekt. Slovakiens populistiske premiärminister Robert Fico har deklarerat att samarbetet med euroländerna är viktigare för honom än samarbetet med östländerna i Visegradsgruppen. Och den nya populistiska regeringen i Tjeckien med premiärminister Andrej Babis uppges vara beredd att rösta för ett EU-uttalande mot Polen.

Frans Timmermans klargjorde att kommissionens granskning av att medlemsländer följer demokratikraven gäller även den nya regeringen i Österrike med högerpopulistiska FPÖ:

– Vi kommer att döma den regeringen utifrån vad den gör. Om Österrike bryter mot reglerna kommer vi att agera, försäkrade Frans Timmermans.

EU-fördragets artikel 7, hela texten:

1. Rådet får på motiverat förslag från en tredjedel av medlemsstaterna, från Europaparlamentet eller från Europeiska kommissionen med en majoritet på fyra femtedelar av sina medlemmar och efter Europaparlamentets godkännande slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden som anges i artikel 2. In-nan detta slås fast ska rådet höra den berörda medlemsstaten och får i enlighet med samma förfarande framföra rekommendationer till denna stat.

Rådet ska regelbundet kontrollera om de skäl som har lett till ett sådant fastslående fortfarande äger giltighet.

2. Europeiska rådet får på förslag från en tredjedel av medlemsstaterna eller från Europeiska kommissionen och efter Europaparlamentets, godkännande samt efter att ha uppmanat ifrågavarande medlemsstat att framföra sina synpunkter, enhälligt slå fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter värden som anges i artikel 2.

3. När ett fastslående enligt punkt 2 har gjorts får rådet, som ska fatta beslut , besluta om att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har till följd av tillämpningen av fördragen, inbegripet rösträtten i rådet för företrädaren för den medlemsstatens regering. Rådet ska därvid beakta de möjliga följder som ett sådant tillfälligt upphävande kan få för fysiska och juridiska personers rättigheter och skyldigheter.

Den ifrågavarande medlemsstatens skyldigheter enligt fördragen ska under alla omständigheter fortsätta att vara bindande för den staten.

4. Rådet får senare besluta om att ändra eller återkalla åtgärder som har vidtagits enligt punkt 3, när den situation som ledde till att åtgärderna infördes har förändrats.

5. De omröstningsbestämmelser som i enlighet med denna artikel gäller för Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet fastställs i artikel 354 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.