Ett halvår efter valsegern i Nederländerna för högerextreme Geert Wilders parti har han pressat övriga högerpartier till en regeringsuppgörelse. Med löften om ”hårdaste migrationspolitiken någonsin”, billigare bensin, fritt fram för mer koskit, högre fart på motorvägarna och krav på undantag från EU-lagar.
Men de löften Wilders fått de tre andra partierna att skriva under på riskerar att stoppas i domstolar och av övriga EU-länder. Och högerpartierna är inte ens tvungna att rösta på förslagen i parlamentet.
Högerpartierna hade för första gången öppnat dörren för regeringssamarbete med Geert Wilders parti och det ledde till en storseger för högerextrema PVV i valet i november i fjol.
Sedan dess har högerliberala regeringspartiet VVD försökt krypa ur samarbetslöftet, men i takt med att opinionssiffrorna fortsatt öka för Geert Wilders har nya VVD-ledaren Dilan Yeşilgöz-Zegerius till slut gått med på ett regeringsavtal.
När de fyra partiledarna presenterade uppgörelsen på torsdagen klev de fram en och en för att presentera sina framgångar från förhandlingarna. Och det var knappt de stod stilla tillräckligt länge för att fastna på ”familjeporträttet”.
+ Den nya regeringen ska deklarera ”kris i landets asylsystem” och därför säga upp sina internationella åtaganden att ta emot flyktingar. Det nyligen fattade beslutet om att asylsökande ska fördelas över hela landet för att minska kaoset i främst flyktinglägret i Ter Apel A ska upphävas. Det ska avskräcka flyktingar från att söka sig till Nederländerna, enligt Geert Wilders.
Migrationsministern i interimsregeringen, Eric vad der Burg(VVD) avfärdar talet om att utlysa ”asylkris” och tro att internationella domstolar ska godkänna det. Att riva upp lagen om att hitta nya boenden för asylsökande har redan kostat staten 1 miljon euro, som nu kommer att växa med 15 000 euro per dag till Ter Apel
+ Det nya bondepartiet BBB kan lova billigare diesel till bönderna, fritt fram att sprida gödsel och piss från kreaturen även i områden där det är förbjudet i dag.
De holländska bönderna har haft ett undantag ända sedan 2006 från EU:s regler för hur mycket skit de får lägga på åkrarna och hur mycket kväve som får läcka ut i vattendrag och ner i grundvattnet. Högsta domstolen har också krävt åtgärder. Men den nya regeringen vill nu att EU-lagar och domstolsbeslut ska luckras upp.
Nederländerna ska fortsätta leva upp till sina internationella klimatåtaganden, trots Geert Wilders vallöfte om att riva upp klimatavtalen. Samtidigt sänks subventioner till nya elbilar, hastighetsgränsen på motorvägar höjs från 100 till 130 km/h. Nya vindkraftverk på land förbjuds och reglerna för vindkraft till havs ska skärpas för att främja fiskeindustrin (Påminner om svenska regeringens klimatpolitik).
+ Den nya högerhögerregeringen kräver utöver att slippa följa internationella migrationslagar och klimatlagar också att få sänkt avgift till EU-budgeten. Nederländernas EU-avgift ska sänkas med 1,6 miljarder euro/år under åren 2028-34.
Geert Wilders och de tre andra partiledarna vet att kravet på att Nederländerna ska få sänka sin andel av EU-avgiften inte har någon som helst möjlighet att godkännas av övriga 27 EU-regeringar. Men det blir en låtsasvimpel för Wilders att kunna vifta med inför sina väljare efter hans valkampanjs tal om Nexit.
EU-kommissionen har redan avfärdat Geert Wilders tal om att Nederländerna ska kräva undantag från EU:s nya migrationspakt. Om Nederländerna vägrar delta i den genom att som den svenska regeringen betala för att slippa ta emot asylsökande kommer Wilders likt Ungerns Viktor Orban att hamna i EU-domstolen i Luxemburg.
Nederländernas blivande premiärminister kommer dock inte att sitta sida vid sida med Viktor Orban på EU-toppmötena och försöka blockera EU-stöd till Ukraina. I högerpartiernas uppgörelse sägs att stödet till Ukraina ”politiskt, militärt, finansiellt och moraliskt mot den ryska aggressionen” ska fortsätta. Natos krav på 2 procent av BNP till försvaret ska skrivas in i lag.
Däremot har den islamfientlige Geert Wilders fått igenom en utrikespolitisk framgång. Regeringen ska ”utreda när den nederländska ambassaden kan flyttas från Tel Aviv till Jerusalem”. Precis som Donald Trump gjorde 2018 som USA:s president.
Oppositionen avfärdar högerpartiernas uppgörelse som ett regeringsprogram ”byggt på lösan sand”. Motsättningarna mellan de fyra partierna är tydliga och när övriga EU-regeringar och domstolar avvisat Geert Wilders krav, klimatutsläppen ökar och budgetåtagandena om massiva nedskärningar inte kan hållas riskerar regeringsalliansen att spricka.
Men Geert Wilders´ regering kommer snarare att befinna sig djupt i kvicksand redan från start.
Ingen av partiledarna ska ingå i denna ”nya form av regering” – een extraparlementaire vorm. En regering med politiker från de fyra högerpartierna och icke-politiker. De fyra partierna har bara kommit överens om en miniplattform för regeringen om migration, klimat och utrikespolitikoch. I övriga frågor får söka stöd från parlamentet.
Det gör att den nya regeringen inte kan vara säker på att få igenom sina förslag i parlamentet trots att de fyra högerpartierna tillsammans har en majoritet av platserna.
Geert Wilders har tvingats avstå från sin dröm att bli premiärminister för att få ihop denna regering. Men har också svårt att få enighet om vem som ska bli regeringschef.
Wilders vill enligt holländska medier ge jobbet till Ronald Plasterk, tidigare socialdemokratisk minister. Plasterk är numera företagsledare men ledde koalitionsförhandlingarna mellan de fyra partierna under de första månaderna efter valet.
Men ledaren för högerpartiet NSC, Pieter Omtzigt, har hittills sagt nej till Plasterk. Nu har Plasterk offentligt bett om ursäkt för att han skämtat om Omtzigt under förhandlingarna.
Det visar vilken osäker grund Ronald Plasterk har att stå på om han får klartecken för att bli regeringschef.
Plasterks förtroende som premiärminister riskerar också att urholkas av anklagelser om att han stulit forskningsresultat om cancer från Amsterdams universitet och tjänat miljonbelopp.
Politiska bedömare i Nederländerna talar redan om nyval inom några månader. Men Geert Wilders parti leder stort i opinionsmätningarna och inget av de andra högerpartierna i ”regeringsalliansen” lär våga sig på att snabbt dra undan sitt stöd för regeringen. Och Wilders är så angelägen om att hans första chans att visa hur hans högerextrema styre kan förändra Nederländerna att han kan acceptera rätt många pinsamma nederlag för ”sin regering”.
Det är de inbyggda demokratiska motkrafterna i form av EU-domstolen, Nederländernas högsta domstol och övriga EU som lär få stå för första frontlinjen mot Geert Wilders’ regering.