+ Hollands högerpartier lovade för första gången regeringssamarbete med islamofobiske Geert Wilders före nyvalet i november. 100 dagar senare har Nederländerna ännu ingen regering – chockade högerledare försöker ta sig ur följderna av sitt vallöfte.
+ Portugals högerpartier säger nej till att släppa in antiziganistiska Chega i regeringen efter nyvalet om en vecka, trots att väljarstödet för extremhögern fördubblats.
Holländska modellen: När premiärminister Mark Rutte överraskande fällde sin egen ”Rutte IV-regering” i fjol höstas och meddelade sin avgång som partiledare innebar det en total omsvängning i holländsk politik. Den nya partiledaren för högerliberala VVD, Dilan Yesilgöz-Zegerius, öppnade dörren för samarbete med islamfientlige Geert Wilders, enligt svensk eller finländsk modell.
Mark Ruttes första regering samarbetade med Wilders, men Rutte har senare kallat det för hans ”största misstag i karriären”. De holländska högerpartiernas ”cordon sanitaire” mot de högerextrema har sedan dess gjort att Wilders och andra högerextrema haft höga opinionssiffror mellan valen men backat på valdagen när väljarna röstat på partier som kunde hamna i en regeringsallians.
Men när VVD-ledaren Dilan Yesilgöz-Zegerius väl öppnat dörren på glänt blev det en flodvåg för Geert Wilders’ parti på valdagen den 22 november. Hans ”Frihetsparti”, PVV, fick mer än dubbelt så många platser i parlamentet och blev särklassigt största parti. VVD-väljare röstade taktiskt på högerextreme Geert Wilders för att försäkra sig om en ren högerregering.
Geert Wilders lovade att släppa sina islamfientliga krav som att moskéer och muslimska skolor ska förbjudas för att få bilda en regering med VVD och övriga högerpartier.
Men att bli ”småpartier” i en regeringsallians med Geert Wilders som premiärminister var inget högerledarna berett sig på. De hade tänkt sig Wilders som ett stödparti med sitt fotbyte.
Dilan Yesilgöz-Zegerius och NSC-ledaren Pieter Omtzigt ville plötsligt inte ingå i någon regering!
Två opolitiska regeringsförhandlare utsedda av parlamentet har hittills misslyckats få ihop en regering. Högerväljarna är missnöjda och stödet för Geert Wilders’ parti ökar på bekostnad av VVD och NSC.
Portugisiska modellen: Den socialdemokratiske premiärministern António Costa tvingades avgå i november efter en korruptionsskandal där regeringstjänstemän misstänks för att ha tagit emot företagsmutor.
Costa hoppades på fortsatt S-styre med en ny regeringschef, men president Marcelo Rebelo de Sousa, fd högerpolitiker, valde att utlysa nyval till den 10 mars.
Korruptionsskandalen för S-regeringen tillsammans med andra muthärvor med politiker från den stora högerpartiet PSD på Madeira har gett guldläge för högerextrema Chega.
Partiledaren André Ventura, fd tv-kommentator, har byggt sitt missnöjesparti på attacker mot romer och ”korruption i eliten”. Chegas valaffischer ”Så många skatter för att betala korruptionen!” syns nu överallt.
I valet för drygt ett år sedan fick Chega 7 procent, men ligger nu på 17-18 procent i mätningarna.
André Ventura har fått stöd av extremhögern i Europa, med Frankrikes Marine Le Pen och tyska AfD:s Tino Chrupalla på valmöte i Lissabon.
”Väljarna har fått nog av traditionella partier!” deklarerade Marine Le Pen trosvisst.
André Ventura har också fått stöd från extremhögern i Brasilien. Den förre presidenten Jair Bolsonaros parti sprider ”rapporter” med falska uppgifter till företag och utvalda väljare, enligt tidningen Diário de Notícias. På Youtube kallar de sig “Bolsonaristas em Portugal”.
Bolsononarios son Eduardo Bolsonaro var i Portugal i januari för möten med Ventura och andra Chegaledare.
Som en blåkopia av Bolsonarios och Donald Trumps propaganda efter valförlusterna varnas Portugals väljare för att Chegas valsedlar kommer förstöras och att ”kommunister” planerar för ett massivt valfusk.
I opinionsmätningarna en vecka före valet leder högeralliansen AD, med mittenpartiet PSD och ett par små konservativa partier, med 33-34 procent. Medan den nuvarande S-regeringen som fick 42 procent i valet för drygt ett år sedan efter korruptionsskandalen sjunkit till 27-28 procent.
PSD-ledaren Luís Montenegro behöver stöd av högerextrema Chega eller ingå en blocköverskridande allians med socialdemokratiska PS för att få ihop en majoritetsregering.
Men till skillnad Ulf Kristersson i Sverige och Petteri Orpo i Finland avvisar Luis Montenegro kategoriskt uppgörelser med rasistiska partier, senast i en tv-debatt med André Ventura:
”As a matter of principle, the PSD will never make a political agreement with someone who has policies, opinions, which are often xenophobic, racist, populist, excessively demagogic,” Montenegro told Chega leader Andre Ventura in a televised debate.
I stället siktar Luis Montenegro på uppgörelser i parlamentet med andra partier efter valet om hans allians inte vinner egen majoritet.
Den avgående S-premiärministern António Costa har avvisat en blocköverskridande regering med motiveringen att det kan stärka extremhögern. Men socialdemokraternas nye ledare Pedro Nuno Santos har i stället räckt ut en hjälpande hand till Luis Montenegro med löfte om att PS inte kommer att kräva misstroendevotum i parlamentet om Montenegros allians blir störst i valet.
PSD-ledaren Montenegro vädjar nu både till vänster och höger om att stödja hans allians för att kunna åstadkomma politisk stabilitet.
”Proteströster leder inte till regeringsskifte. För de som verkligen vill byta regering är vår allians det trygga sättet för en trygg förändring”, manar Montenegro.
Problemet för Luis Montenegro är hans allians är splittrad om relationen till högerextrema Chega. Ledande politiker från de konservativa småpartierna lovar i valrörelsen att samarbeta med Chega för att avskaffa aborträtten.
Vänsterpartiets språkrör Mariana Mortágua anklagar Montenegro för att försöka ”gömma” flera av högeralliansens politiker, som genomdrivit massiva åtstramningar i tidigare regeringar och redan förhandlar med Chega om nya försämringar.
Bäst alternativ? Valet i Portugal på söndag och utgången av regeringsförhandlingarna i Nederländerna kommer att visa om det finns ett alternativt sätt att desarmera extremhögern till att gå i säng med den som i Sverige och Finland.
Erfarenheterna av Tidösamarbetet och regeringsalliansen med Sannfinländarna i Finland visar att det snarare stärkt de högerextrema.
Samtidigt som samhällskonflikterna skärpts i Sverige av Kristerssonregeringens eftergifter för SD:s rasistiska utspel. Medan ekonomer och statsvetare i Finland varnar för att Sannfinländarnas inflytande över migrationspolitiken leder till försämrad ekonomisk utveckling.