Internationella mediekåren reser runt i Europa i jakten på nästa triumf för chauvinistiska högerpopulister. De lämnar nu Haag och Amsterdam. Högerextremisten Geert Wilders framgångar i opinionsmätningarna blev ett västgötaklimax när valdagen kom.
Nu går resan vidare till Paris. Men lärdomarna från parlamentsvalet i Nederländerna och presidentvalet i Österrike är att Brexitsegern och Donald Trumps makttillträde fått igång en motkraft mot högerpopulismen bland europeiska väljare. De tre ödesdigra valen för EU:s framtid kan sluta med mer EU-positiva regeringar i alla länderna.
Premiärminister Mark Rutte kan förmodligen tacka Turkiets auktoritäre president Tayyip Erdogan. Många nederländska väljare upplevde att landet är under attack efter Erdogans nazistanklagelser och uppmaningar att rösta emot Rutte. Resultatet blev ett extra lyft för regeringschefens parti VVD.
För Geert Wilders’ PVV blev valet samma historia som i flera tidigare val. Hans parti ligger högt i opinionsmätningarna när väljare markerar missnöje, men på valdagen faller stödet till 10-15 procent. Öppet islamfientliga partier har funnits sedan 2002 i Nederländerna, och nådde sin hittills högsta nivå i det valet med 17 procent, kort efter att ledaren för Pim Fortyuns lista mördats av en djurrättsaktivist.
I årets val landade Geert Wilders PVV på 13 procent, något bättre än 2012 men sämre än 2010. Det andra öppet rasistiska partiet, FVD, fick knappt 2 procent.
Det innebär att 85 procent av de holländska väljarna röstade på andra partier, som redan före valet deklarerat att de inte tänkte samarbeta med Wilders. De största framgångarna i valet hade miljöpartiet GroenLinks och socialliberala D66 som både gick till val på en liberal asylpolitik och positiv hållning till EU-samarbetet.
Men Geert Wilders och hans föregångare, Pim Fortuyn, har ändå förändrat politiken i Nederländerna i grunden. Både Mark Rutte och kristdemokratiska CDA:s ledare Sybrand Buma gick till attack mot invandrare under valrörelsen, med politiska slogans som lät som direktkopierade av Geert Wilders.
”Invandrare som klagar på det här landet kan dra åt helvete, och sticka härifrån”, var Ruttes budskap i helsidesannonser som inledning på valrörelsen. Och Buma lovade genomdriva nya skärpningar av asylpolitiken om han kommer in i regeringen.
Det holländska valet visar att det inte finns några självklara svar på hur rasistiska partier ska bemötas. Men det visar att det går att stoppa dem från att komma i någon maktposition.
Den lärdomen gick att dra redan efter presidentvalet i Österrike i december då det Gröna partiets Alexander Van der Bellen vann över högerextrema FPÖ:s Norbert Hofer, trots att FPÖ med 35 procent har störst väljarstöd i landet. Van der Bellen vann med en EU-positiv hållning och försvar för flyktingar.
Men de ledande rasistiska partierna i Europa har försökt bygga upp en bild av hur deras idéer är på väg att segra i en folkstorm som inletts med Brexitsegern i Storbritannien och Donald Trumps maktövertagande i USA. Geert Wilders framträdde tillsammans med Marine Le Pen och tyska AfD:s ledare för att visa hur de var på väg att ta över.
Efter valet i Nederländerna väntar nu en mycket viktigare strid i Frankrike, där Marine Le Pen leder opinionsmätningarna inför presidentvalet i april-maj. Socialistpartiet är djupt splittrat och stödet för högerpartiets kandidat Francois Fillon rasar i takt med åklagarnas fördjupade bedrägeriutredningar. Mot Le Pen står Emmanuel Macron, en politiker utan parti och oklart program. Det kommer att bli upp till de franska väljarna att stå upp mot Marine Le Pen och de rasistiska krafterna, när det politiska etablissemanget är på väg att säcka ihop.
Vinner Macron kan Frankrike få en president med en EU-positiv hållning som inte försökt kopiera Marine Le Pen i attacker mot muslimer och invandrare.
Även det tyska valet i september kan resultera i en regering med en mer EU-vänlig inriktning. Socialdemokraternas kandidat till förbundskansler, Martin Schultz, är som tidigare talman i EU-parlamentet en ivrig anhängare av fördjupat EU-samarbete. Hans intåg i tysk inrikespolitik och ompositionering av partiet åt vänster har lett till dramatiskt ökade opinionssiffror för S, på bekostnad av bland andra invandringsfientliga AfD.
I Nederländerna väntar minst några månader av regeringsförhandlingar för att få ihop en majoritet på minst 76 mandat. Socialdemokraternas katastrofval när väljarna straffade partiet för att det underordnade sig Mark Ruttes ekonomiska åtstramningspolitik i koalitionsregeringen torde få det här valets vinnarpartier att kräva hårda garantier om att få igenom sina viktigaste vallöften för att gå i säng med Rutte.
Men det lär bli svårt att få ihop ett regeringsprogram av kristdemokraternas vallöfte om skärpt invandringspolitik och upphävande av EU-avtalet med Ukraina med D66:s liberala valprogram. Ännu mer tveksam lär GroenLinks partiledare Jesse Klaver vara till att ingå i en regering med Rutte, eftersom en stor del av hans nya väljare röstade på socialdemokratiska PvdA i förra valet i hopp om att Klaver ska kunna leverera sociala och ekonomiska förbättringar.
Den andra stora lärdomen av det holländska valet är att de stora väljargrupper som drabbats hårt av den djupa finanskrisen och de ekonomiska åtstramningarna måste få se en förändrad inriktning som ger förbättrade ekonomiska utsikter även för dem. Annars riskerar högerpopulister som pekar ut syndabockar som invandrare att nå nya framgångar.