Årets första strid mellan Europas demokratiska partier och högerpopulistiska illiberala partier står i Nederländerna den 15 mars. Premiärminister Mark Rutte har nu tagit ett avgörande steg och utlovar en holländsk variant av ”Decemberöverenskommelse”, med vallöftet att det är ”0 procents chans” att islamfientliga Geer Wilders parti ska få något som helst regeringsinflytande.
– Chansen att mitt parti skulle bilda regering med Geert Wilders’ parti är inte 0,1 utan 0. Det kommer inte att hända, sade Rutte på söndagen.
Därmed har samtliga större partier uteslutit varje form av samarbete med Wilders efter parlamentsvalet. Redan tidigare har socialdemokratiska PvdA, kristdemokratiska CDA, vänsterliberala D66, miljöpartiet GroenLinks and Socialistpartiet SP gett samma vallöfte.
Geert Wilders Frihetsparti, PVV, leder stort i opinionsmätningarna och kan få 35 av de 150 platserna i Nederländernas andra kammare, mot 15 platser i dag. Medan de två nuvarande regeringspartierna, högerliberala VVD och och socialdemokratiska PvdA backar från 41 respektive 38 till 23 respektive 10. Socialdemokraterna har hamnat i en svår kris sedan förra valet 2012 och två utbrytargrupper har lämnat partiet.
Trots detta är premärminister Mark Rutte inriktad på att förhandla fram en ny regeringskoalition efter valet, som kan få majoritet i parlamentet utan Wilders’ parti. Det kommer att krävas en uppgörelse mellan fyra-fem partier.
Därmed skiljer sig de holländska partiernas modell att utestänga extremistpartier från svenska DÖ, där uppgörelsen handlade om att en minoritetsallians skulle få regera genom att den andra alliansen lade ner sina röster i avgörande omröstningar. Det handlar i stället om en ”cordon sanitaire”, som den kallats i Belgien. Med blocköverskridande regeringsbildningar för att utestänga partier som i grunden skiljer sig från övriga partiers demokratisyn.
Mark Rutte har kritiserats av övriga partier för att inte ta klart ställning emot Geert Wilders’ parti. Han anklagades för att vara beredd till en ny uppgörelse med Wilders som efter valet 2010, då Rutte bildade regering med stöd av Wilders i parlamentet. På motsvarande sätt som Vänsterpartiet stödjer S-MP-regeringen i Sverige.
Men den holländska uppgörelsen bröt samman 2012, då Wilders vägrade stödja regeringens budget, med nyval som följd. Mark Rutte pekar på Geert Wilders opålitlighet som ett argument för att vägra samarbeta med hans parti.
Båda regeringspartierna har skärpt sin flyktingpolitik och stått skuldra vid skuldra med den tyska regeringen i motståndet mot uppmjukning av åtstramningskraven på Grekland och andra krisländer. Men det har inte lett till några opinionsframgångar, utan tvärtom ökat stödet för Geert Wilders.
Men holländska väljare är lättrörliga. Inför valet 2012 såg det EU-skeptiska Socialistpartiet ut att bli största parti med Wilders’ PVV som näst största. Men på valdagen backade partierna rejält, och VVD och Socialdemokraterna kunde bilda en majoritetsregering.
Mark Rutte hoppas nu uppenbarligen att hans besked att en röst på Geert Wilders är en bortkastad röst för den väljare som vill påverka nästa regerings politik ska leda till ett ras i opinionssiffrorna.
– Jag vill visa väljarna att Wilders inte är en ledare som kan lösa deras problem, sade Rutte.