Dieselgate ledde nästan till att europeiska konsumenter fick tumskruvar att vrida åt på fuskande företag.
Nästan.
En gammal idé i EU-kretsar fick ny skjuts av Volkswagens fusk med utsläpp från dieselbilar.
(Ni vet, när de ljög i åratal för bilkonsumenter och myndigheter, avslöjades i USA där de fick dra tillbaka bilar och betala pengar till bilkunderna medan i Europa slapp de undan med att byta VD?)
Idén heter grupptalan – att en grupp konsumenter skulle kunna stämma ett bolag som utsatt oss för fusk, hälsorisker eller undermåliga produkter.
”Dieselgate inte bara avslöjade en storskaligt bedrägeri mot konsumenter men pekade på hur mycket bättre amerikaner är skyddade än européer. Detta ändrar vi på idag,” sa rapportören i Europaparlamentet, EPPs Geoffroy Didier.
USA har ju också en spännande rättegångskultur där t ex tobaksbolagen fått stå till svars för tobakens skador och läkemedelsbolag för att de t ex släppt ut medcin som inte håller måttet.
Faktum är att det lett till en subkultur där det görs uppgörelser utanför domstolen om miljardkompensation till offer, för att bolagen vill slippa dömas i domstol.
Förslaget från EU-kommissionen som kom i maj 2018 handlade alltså att ge konsumenter rätten att gå till domstol för att få ersättning vid ett massbedrägeri av den här sorten.
Men det fick ändå inte bli som i Amerika där alla stämmer alla andra för vad som helst, det var kommissionens övertygelse.
I EU ska därför bara godkända föreningar få rätt att stämma för konsumenters räkning.
Det måste vara en icke-vinst-givande organisation och den ska ha en legitim anledning att intressera sig för konsumenternas ifråga.
Så en konsumentförening, typ.
En konsument som drabbats – eller en hel arg grupp av missnöjda kunder – kan alltså inte anlita en advokatbyrå för att ta sig an deras fall.
Advokatbyråer ska inte få föra grupptalan i EU, bara godkända föreningar.
Parlamentets rapportör Didier gillade lika lite som kommissionen den amerikanska stämningskulturen:
”…att försvara konsumenten…men samtidigt bevara näringslivets ekonomi”, är syftet med EUs nya regler enligt Didier.
Han kastade in därför in en rejäl broms för en vild stämningskultur. En konsumentförening som stämmer ett bolag för massbedrägeri och förlorar, får själv betala rättegångskostnaderna.
Och för att vara säker på att det inte blir sjövilt med stämningar i Europa ska föreningen tvingas visa i förväg att den har råd att betala kostnaderna, om målet skulle förloras.
Samt ett viktigt tillägg; någon tredje part, en rik välgörare eller så, får inte heller gå in och ta på sig rättegångskostnaderna.
En station återstår nu innan reglerna kan bli lag, EUs ministerråd har ännu inte beslutat sig.
Men amerikansk lobbying är stenhård. Amerikanska handelskammaren ser bara risker med grupptalan i Europa.
Fast hur farligt blir det egentligen för storbolagen? En konsumentförenings kassa ska ställas mot, säg Volkswagenkoncernens, när man funderar på om det är värt att gå till domstol med ett klagomål.
Européernas rätt till grupptalan blir troligen fortsatt rätt begränsad. För vilken förening har råd att ge sig på bolagsjättarna under de villkoren?