Det är 24 mot 3 på EU-toppmötet och tunga maktspelare som Hollands Mark Rutte och Frankrikes Emmanuel Macron hotar dra in budgetmiljarderna för Ungern och Polen om de inte accepterar rättsstatsreglerna. Men det mesta talar för att de alla spelar bluffstopp. Det verkliga spelet handlar om hur mycket EU ska betala för att få Viktor Orban och Jaroslaw Kaczynski att ta emot 180 miljarder euro.
För det är bråttom nu. Det slutgiltiga beslutet om långtidsbudgeten och återhämtningsfonden på totalt 1 800 miljarder euro för 2021-27 ska tas på toppmötet den 11-12 december för att satsningarna på att ta EU-länderna upp ur den ekonomiska krisen ska komma igång.
EU:s nuvarande ordförandeland Tyskland har arbetat intensivt för att få fram en uppgörelse med EU-parlamentet om alla delar i det gigantiska paketet. ”Vit rök på #RuleOfLaw-horistonten!” utropade Tysklands EU-minister Michael Roth på Twitter när förhandlingarna om rättsstatsregler var klara med parlamentet.
Förbundskansler Angela Merkel har lagt sig vinn om att ha med Viktor Orban på vagnen. Löftet om att införa regler för att stoppa budgetbetalningar om ett medlemsland bryter mot EU:s demokrati- och rättsstatsregler urvattnades till en vag skrivning i slutuppgörelsen på budgettoppmötet i juli.
”Europeiska rådet framhåller vikten av att unionens ekonomiska intressen skyddas. Europeiska rådet framhåller vikten av att rättsstatsprincipen respekteras. Mot bakgrund av detta kommer en villkorlighetsordning att inrättas för att skydda budgeten och Next Generation EU. I detta sammanhang kommer kommissionen att föreslå åtgärder vid överträdelser, som ska antas av rådet med kvalificerad majoritet.”
Angela Merkel uppges också ha lovat Orban att inte ta upp EU-parlamentets krav på att starta en ”artikel 7-process” mot Ungern om sanktioner för att regeringen bryter mot EU:s grundläggande demokratiregler.
Men Merkel måste också nå en uppgörelse med EU-parlamentet. Och i dessa förhandlingar skärptes åter skrivningarna och EU-kommissionen fick ökat utrymme att agera.
Juridiska experter talar om ett historiskt steg framåt i arbetet för att få medlemsländerna att leva upp till EU:s rättsstatsregler.
EU-kommissionen har under flera år varnat för urholkningen av demokratin i Polen och Ungern. Det har varit långdragna processer i EU-domstolen, men med de nya rättsstatsreglerna skulle man få utökade möjligheter att agera snabbt och få fram majoritetsbeslut av medlemsländernas regeringar i ministerrådet.
Men Viktor Orban visste när han sade OK till uppgörelsen på toppmötet i juli att han ändå hade kvar sin vetorätt tills det slutliga avtalet om långtidsbudgeten skulle skrivas under.
Och det är den vetorätten han hotar använda nu. Han har fått uppbackning av Polen med regeringspartiets ledare Jaroslaw Kaczynski i spetsen, och i sista stund även av Sloveniens Orban-beundrande regeringschef Janez Jansa.
Hollands Mark Rutte var först med att svara på vetot med hotet om att utestänga de länder som inte accepterar uppgörelsen från budgeten.
Another option, described by the Dutch PM as the ‘nuclear’ approach, would be to limit the budget and recovery fund to the 25 other member states.
I EU-parlamentet har till och med svenska parlamentariker börjat talas om att kasta ut Polen och Ungern ur EU-samarbetet.
Men det mesta talar för att det bara är tomma hot. De är knappt ens teoretiskt möjliga att genomföra:
+ EU har visserligen tidigare i all hast tagit beslut om ett förslag att ändra fördraget trots att ett land lade in sitt veto. Det var när Storbritanniens David Cameron 2011 försökte stoppa den så kallade finanspakten. Övriga EU-länder antog förslaget som en mellanstatlig uppgörelse, som därefter fördes in i fördraget efter Storbritanniens utträde.
Men en mellanstatlig uppgörelse om långtidsbudgeten och återhämtningsfonden skulle innebära att EU-parlamentet och EU-kommissionen skulle utestängas från hanteringen av budgeten. Det är kommissionen som enligt planerna för första gången ska låna upp 750 miljarder euro på finansmarknaderna med EU-budgeten som säkerhet, och det är kommissionen som betalar ut och granskar hur budgetmedlen används.
+ En annan teoretisk möjlighet som finns inskriven i EU-fördraget är att några länder går fram på egen hand, så kallat fördjupat samarbete. Det används på en rad områden som euron, Schengen, patenträtt, åklagarmyndighet. Dessa samarbeten ingår i EU-samarbetet även om alla medlemmar inte deltar.
Men det är en lång utrednings- och beslutsprocess innan något sådant kan sättas i verket, och den tiden finns inte när det gäller att få igång utbetalningarna för att stödja krisande ekonomier.
Ett ”fördjupat samarbete” om budgeten där några länder inte ingår innebär i praktiken att dessa inte är EU-medlemmar längre.
Därför verkar Angela Merkel och andra EU-ledare i verkligheten inriktade på att förhandla med Viktor Orban et cons.
Viktor Orban inser också att han har målat in sig i ett hörn. De vanliga stödtrupperna i EU-dragkampen – Slovakien och Tjeckien – har vänt honom ryggen. Bulgarien och Rumänien likaså. Det är Orbans partigrupp i EU-parlamentet som lett förhandlingarna om rättsstatsreglerna, så möjligheten att få skrivningarna ändrade är borta.
I stället verkar båda sidor inrikta sig på den juridiska processen i de nya rättsstatsreglerna.
Viktor Orban anklagar EU för att planera driva igenom rättsliga beslut om sanktioner mot ett medlemsland utan möjlighet till oberoende juridisk prövning. Med en överprövning i EU-domstolen skulle sanktionsbeslut och stoppet för utbetalningarna från EU-budgeten kunna skjutas upp flera år, och därmed långt förbi parlamentsvalet i Ungern 2022.
Orban möts också av kompromissvilja från ordföranden för hans partigrupp, tyske kristdemokraten Manfred Weber. EPP-ledaren sträckte i en intervju i helgen än en gång ut en hand till Orban och säger att det är självklart att ett sanktionsbeslut ska kunna prövas i EU-domstolen.
”Om sanktioner röstas igenom i EU:s ministerråd av en majoritet får de medlemsländer som drabbas naturligtvis gå till EU-domstolen för att få beslutet prövat”, säger Manfred Weber till De Standaard.
Manfred Weber säger också att artikel 7-processerna mot Ungern och Polen kan avslutas eftersom de inte kan leda till några beslut.
Den förhalningsmetod som nu lanseras lär inte tas väl emot av de krafter som under många år krävt att EU ska agera mot urholkningen av demokratin i Ungern och Polen. Det är nu upp till Angela Merkel att visa om Viktor Orban ska få chansen att smita undan än en gång eller om EU ska börja leva upp till sina demokratikrav.