Hur mycket skada kan en högerextremist åstadkomma som Österrikes president?

Österrike kan på söndag välja Norbert Hofer från invandringsfientliga och högerpopulistiska FPÖ till president. Ända sedan andra världskriget har Österrikes president främst varit en galjonsfigur som står över partipolitiken. Men enligt grundlagen har presidenten stora maktbefogenheter – att avsätta regeringar, utlysa nyval och agera överbefälhavare.

En FPÖ-president kommer troligen att försöka utnyttja presidentposten som en hävstång för att lyfta partiet till regeringsmakten 2018.

Det väger jämnt i opinionsmätningarna mellan de två presidentkandidaterna Norbert Hofer och De grönas Alexander Van der Bellen inför söndagens omval sedan valet i somras ogiltigförklarats efter schabbel i rösträkningen. De två regeringspartiernas kandidater från socialdemokratiska SPÖ och kristdemokratiska ÖVP slogs ut redan i första omgången och valet avgörs av hur dessa partiers sympatisörer röstar.

Van der Bellen vann den 22 maj med knappa 0,7 procentenheter på valbudskapet att vill bli en försonlig landsfader och ena det splittrande Österrike, och bibehålla den roll som presidenten haft i Österrike. Han vädjade till väljarna att lägga sin röst på honom för att stoppa extremhögern.

hofer-fpo-ledareMedan Hofer gick till val på att göra presidenten till en politisk ledare som kan ställa sig över regering och parlament. Han talade om att använda presidentposten till att lägga in sitt veto mot EU-lagar som han ansåg var negativa för Österrike, som ett frihandelsavtal med USA. Han skulle delta på EU-toppmötena som Frankrikes president Francois Hollande.

Brexitsegern i Storbritannien har dock ökat väljarstödet för EU-medlemskapet även i Österrike, och i slutet av den återupptagna valrörelsen har Norbert Hofer inte velat vidkännas sitt partis krav på att lämna EU.

– Det kommer inte att bli någon “Öxit”, avfärdar Hofer varningarna från Van der Bellen om att en röst på honom är första steget mot ett EU-utträde.

Flyktingfrågan är dock en ännu större fråga än i Sverige i den österrikiska politiken, och med FPÖ:s stigande opinionsstöd på sin kritik mot invandringen, pekar de flesta opinionsmätningar på en knapp seger för Norbert Hofer på söndag.

skarmklipp-osterrike-med-loggaVilken makt har då Österrikes president? På presidentkansliets hemsida ges två diametralt motsatta svar.

Det första svaret är att “Presidenten ska vara ett moraliskt stöd för landet…Se till att skapa balans mellan olika sociala krafter, inklusive minoriteter och stödja det demokratiska systemet.”

Det andra svaret är att grundlagen ger presidenten ett 40-tal maktbefogenheter, som att tillsätta och avsätta ministrar, tillsätta domare och ledamöterna i högsta domstolen, upplösa parlamentet, utlysa folkomröstningar, fungera som ÖB och företräda landet utomlands.

Den här exekutiva presidentmakten skrevs in i grundlagen under mellankrigstiden, 1929, när diktatoriska styrelseskick eftersträvades av politiska ledare i flera länder. Efter nazismens nederlag drogs aldrig dessa förändringar tillbaka, när österrikiska politikers roll under andra världskriget snabbt skulle glömmas. Men i praktiken har presidentens roll efter kriget utgått från de tidigare skrivningarna i grundlagen, från 1920, som en samlande gestalt som inte blandar sig i politiken.

skarmklipp-osterrrike-makt-2Om Norbert Hofer efter en knapp valseger på söndag skulle börja radikalt förändra presidentens roll och utnyttja sina grundlagsfästa maktbefogenheter riskerar han att bli betraktad som en kuppmakare även av många väljare som röstat på honom i protest mot regeringens invandringspolitik eller för att de ogillar Alexander Van der Bellen.

Hans parti, FPÖ, har betydligt mer omfattande mål än presidentposten. Partiledaren Heinz-Christian Strache siktar på posten som förbundskansler i valet 2018. Norbert Hofer och Strache har samarbetat under många år sedan Strache blev partiledare 2005.

Men medan Norbert Hofer ansträngt sig för att ge en bild av FPÖ som ett respektabelt center-högerparti har Heinz-Christian Strache stått för mycket mer öppet främlingsfientliga partikampanjer. Som i borgmästarvalet i Wien 2010:

“Wir schützen freie Frauen. Die SPÖ den Kopftuchzwang”(Vi skyddar fria kvinnor. SPÖ huvuddukstvång) “Mehr Mut für unser Wiener Blut” (Mer mod för vårt wienska blod), 

FPÖ är i dag största parti i opinionsmätningarna med uppåtgående siffror på cirka 35 procent, medan regeringspartierna SPÖ och kristdemokratiska ÖVP backar och nu ligger på 26 respektive 19 procent.

Med Norbert Hofer i presidentpalatset skulle FPÖ och den europeiska högerpopulismen ha fått ett historiskt genombrott. Hans roll där blir att framstå som en “folkets talesman” mot de korrumperade regeringspolitikerna, men utan att utnyttja ämbetet på ett sätt som skulle riskera framstå som i strid med landets historia.

På så sätt kan en seger för Hofer bana väg för ett fortsatt ökat väljarstöd för FPÖ och Heinz-Christian Strache som förbundskansler 2018. På så sätt riskerar en seger för Norbert Hofer att bli starten på en långsam kontrarevolution i Österrike.