Den tyska regeringskrisen verkar avvärjd och utmynnar i en ny regering under ledning av Angela Merkel. Men det lär dröja innan det blir klart om det blir ännu en ”Grosse Koalition” med Socialdemokraterna eller för första gången en minoritetsregering..
Under väntetiden arbetar EU-kommissionen i Bryssel med nya förslag för att bryta de blockerade förhandlingarna om den viktiga Bankunionen, som ska göra att skattebetalarna slipper rädda bankerna vid nästa finanskris. Målet är att göra Bankunionen mer attraktiv både för Tyskland och för Sverige.
En vecka kan vara som en evighet i politiken.
I måndags stod Tyskland inför en regeringskris och hotande nyval. Försöken att få ihop en ”Jamaica-koalition” hade havererat sedan liberala FDP hoppat av. Socialdemokraternas ledare Martin Schulz upprepade att hans parti vägrar ingå i någon regering, och förbundskansler Angela Merkel sade att hon föredrog nyval framför att bilda en minoritetsregering.
En knapp vecka senare säger Martin Schulz att hans parti är berett att inleda samtal med Angela Merkels kristdemokrater. Merkel i sin tur säger att ”det vore helt fel” med ett nyval och att kristdemokraterna som största parti har ett mandat att bilda regering.
På måndag inleds samtalen mellan Merkel och Schulz under ledning av president Frank-Walter Steinmeier. Martin Schulz motiverade omsvängningen med presidentens ”dramatiska vädjan” och att han fått samtal från hela Europa som manade till att hitta en lösning för att undvika en regeringskris. S-ledningen säger att den även kan tänka sig att lösningen blir en kristdemokratisk minoritetsregering.
En koalitionsregering med kristdemokrater och socialdemokrater är vad EU-kommissionen och Frankrikes president Emmanuel Macron hoppats på. Den ”Jamaica-koalition” som såg ut att bli resultatet av de två tidigare regeringspartiernas svaga valresultat i september skapade osäkerhet om vilken EU-politik en sådan regering skulle föra efter den omsvängning till EMU-kritiskt parti som FDP lanserat sig som under valrörelsen.
De tyska Socialdemokraterna ligger nära Macrons vision om hur EU- och eurosamarbetet ska fördjupas, och om Martin Schulz får en ministerpost får EU-kommissionens Jean-Claude Juncker en nära bundsförvant i regeringen.
Angela Merkels politiska ställning har försvagats efter valet, och hennes politiska inriktning framstår som otydlig efter de kompromisser hon tvingats till med först det kristdemokratiska systerpartiet CSU, därefter förhandlingarna med FDP och De Gröna, och nu med Socialdemokraterna. Det kan stärka Emmanuel Macrons ställning i den tysk-franska axel som ska styra EU de närmaste åren.
Men oavsett vilken typ av Merkel-regering Tyskland till slut får riskerar EU:s tidtabell att haverera.
Efter den oväntade valsegern för en EU-entusiast som president i Frankrike och det tyska förbundsdagsvalet har det talats om ett ”Window of Opportunity”, där stjärnorna står rätt för att kunna fatta viktiga beslut om att stärka EU-samarbetet för att bättre kunna möta kommande kriser, än det haveri som blev följden av finanskrisen 2007-08. Men det ”fönstret” skulle stå som mest öppet under 2018 och början av 2019, innan det börjar stängas av EU-parlamentsvalet i juni 2019 och bytet av kommissionen senare samma år.
Den uppblossande regeringskrisen i Tyskland ledde till spekulationer om att planerna på förhandlingar om fördjupning av eurosamarbetet helt skulle bordläggas. EU-ordföranden Donald Tusk såg sig tvungen att skicka ut ett meddelande om att Euro-toppmötet kommer att hållas som planerat den 15 december.
EU-kommissionen har också försäkrat att den som utlovat kommer att lägga fram sina planer för hur eurosamarbetet ska fördjupas enligt tidtabellen, den 6 december.
Men källor i EU-kommissionen medger nu att man inte räknar med några verkliga framsteg vid Euro-toppmötet i december. Även om Angela Merkel vid Östeuropa-toppmötet i fredags deklarerade att hennes expeditionsministär kan ”ta de nödvändiga besluten” i EU räknar Brysselmaskineriet med att det blir en fördröjning i förhandlingarna.
Enligt EU-ordförande Tusks tidigare tidtabell ska de centrala besluten om fördjupning av eurosamarbetet tas vid ett toppmöte i juni nästa år.
Det är Tyskland, med den tidigare finansministern Wolfgang Schäuble, som varit bromskloss och gjort att arbetet på att förverkliga Bankunionen som pågått sedan 2012 ännu inte kommit i mål.
EU-kommissionen under ledning av vice ordföranden Valdis Dombrovskis arbetar nu enligt centrala källor med nya förslag som man hoppas ska häva i första hand Tysklands blockeringar.
– Tyska banksparare ska inte tvingas betala för att rädda illa skötta italienska banker, har varit Schäubles argument mot planerna på en gemensam fond för insättningsgarantin för alla banker.
EU-förslaget om ett gemensamt insättningsgarantisystem syftar till att få bort kopplingen mellan bankerna och statskassan. En gemensam fond byggs upp genom avgifter från bankerna.
Förslaget kommer enligt källor i kommissionen att förändras med skärpta villkor för att ta in banker i garantisystemet. Det innebär bland annat att varje bank ska genomgå en ekonomisk test innan den släpps in. På det sättet hoppas man få igång förhandlingarna mellan euroländerna igen.
Svenska finansministrar har haft samma argument som Schäuble mot bankunionen och insättningsgarantin.
– Det handlar om att våra skattebetalare inte ska drabbas av andra länders bankproblem, motiverade Anders Borg sitt nej till svensk anslutning till bankunionen. Och S-MP-regeringen har hållit fast vid den linjen, även om Nordeas flytt av huvudkontoret till Finland fått den att tala om att utreda frågan på nytt.
EU-kommissionens nya förslag på skärpta krav på bankerna kan nu göra Bankunionen mer attraktiv även för svenska politiker.
Inför Eurotoppmötet kommer kommissionen att föreslå att det ska finnas specifika anslag till att stötta euroländer i kris i EU-budgeten. I första hand med en investeringsfond, med möjlighet att låna ut stora belopp för att de ska kunna fortsätta med planerade offentliga investeringar om de hamnar i en finansiell kris. Det ska också avsättas resurser till EU-länder som vill genomföra strukturreformer för att kunna klara kraven för att komma med i valutaunionen.
Den nuvarande räddningsfonden ESM, som byggdes upp för att rädda krisländer som Grekland, Irland och Portugal, ska omvandlas till en Europeisk valutafond, som väntas ta över Internationella valutafonden IMF:s roll i Europa.
Wolfgang Schäuble har tidigare hårt motsatt sig att den Europeiska valutafonden ska bli ett EU-organ, med inflytande för EU-parlamentet och EU-kommissionen. Det lär bli den stora striden, enligt källor i kommissionen, som hoppas att president Macron ska kunna övertyga Angela Merkel om att det ska vara en del av eurosamarbetet, särskilt efter att Schäuble fått lämna sin finansministerpost.
EU-kommissionen har lagt ner förslagen om en gemensam upplåning för euroländerna, efter motstånd från bland annat Tyskland. I stället lanseras idén om ”lånepaket,” som innefattar statsobligationer från flera euroländer. Kommissionen tror att det kan bli attraktiva penningplaceringar för internationella investerare, som även gör det lättare för små euroländer att ta lån på finansmarknaden.
Både EU-kommissionen och Emmanuel Macron har förordat att det ska inrättas en ”Euro-finansminister”, med befogenheter att ifrågasätta medlemsländers budgetar. Nu kommer kommissionen, enligt källor i Bryssel, att endast tala om det som en fråga för framtiden med sikte på 2025.
bra!
Tackar!