Den som hoppats på att den vanligtvis så frispråkige tyske EU-kommissionären Günther Öttinger skulle ta till storsläggan mot Ungern och övriga östländer som vägrar ta emot flyktingar när han lade fram kommissionens första förslag till EU:s nästa långtidsbudget lär ha blivit besviken. Den striden överlåts till regeringarna i Tyskland, Frankrike och Sverige.
– Vi får se om EU-fördraget kan användas till sådana åtgärder som att göra budgetutbetalningar beroende av inställningen till flyktingar, sade nu budgetkommissionär Öttinger försiktigt.
För några veckor sedan talade Öttinger om att mottagandet av medel från EU:s regionalfonder kan villkoras med att medlemsländerna följer EU:s normer för rättsstaten och mänskliga rättigheter. Men på upprepade frågor på presskonferensen sade Öttinger nu endast att kommissionen är ”öppen för diskussion”.
Den tyska regeringen har i frustration över östländernas vägran att följa fattade beslut om omfördelning av flyktingar från Grekland och Italien lanserat förslag om att dra in budgetmiljarder som betalas ut av EU till dessa länder
“The possibility should be investigated of whether the receipt of EU cohesion funds could be linked to adherence to fundamental rule of law principles.”
Tyskland har fått uppbackning av den svenska regeringen, och Frankrikes president Emmanuel Macron anslöt sig när han inför EU-toppmötet förra veckan varnade östländerna för att betrakta EU som en shoppinggalleria där de kunde välja och vraka fritt.
“Europe isn’t a supermarket. Europe is a common destiny. It is weakened when it accepts its principles being rejected. The countries in Europe that don’t respect the rules should have to face the political consequences.”
Men EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har varnat för att använda budgeten för att skapa en långvarig splittring av EU:
“I believe it won’t be helpful to divide the European Union,” Juncker said. “That would be poison for the Continent.”
Den linjen verkar nu också hela EU-kommissionen ha intagit inför förhandlingarna om långtidsbudgeten efter 2020. I EU-kommissionens 40-sidiga reflektionspapper talas nu endast om vikten av att medlemsländerna uppfyller rättsstatens regelverk när det gäller investeringar:
”Respect for the rule oflaw is important for European citizens, but also for business initiative, innovation and investment, which will flourish most where the legal and institutional framework adheres fully to the common values of theunion. There is hence a clear relationship between the rule of law and an effcient implementation of the private and public investments supported by the EU budget.”
Öttinger påpekade också att det krävs enhällighet mellan medlemsländerna för att kunna besluta om budgeten. Östländernas regeringar skulle enkelt kunna försätta hela EU-maskineriet i baklås i de kommande budgetförhandlingarna.
Günther Öttinger talar dock öppet om att det finns ett ”hål” på 20 miljarder euro/år i den kommande långtidsbudgeten, på grund av Brexit och de nya uppgifter för försvarssamarbete, gränsskydd, migration och antiterror-samarbete som EU-regeringarna beslutat om.
Storbritannien betalar netto i dag 10-12 miljarder euro per år, även frånräknat landets omtalade rabatt.
– Det kommer att krävas både nedskärningar och omflyttning av budgetposter, men också nya inkomster för att klara det här, sade Öttinger på presskonferensen.
Hans första förslag för att minska budgethålet är att samtliga rabatter dras in. Det gäller Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Österrike. Den svenska rabatten beräknades till 2,8 miljarder kronor per år vid den förra uppgörelsen om långtidsbudgeten 2013.
I de fem olika scenarier för nästa långtidsbudget föreslås också nedskärningar av regionalstöd till rika länder. Det skulle innebära minskade betalningar till bland annat Sverige.
I år betalar Sverige knappt 30 miljarder kronor till EU-budgeten, och cirka 11 miljarder beräknas komma tillbaka till svenska ekonomin.
EU-kommissionen hoppas att de stora nedskärningar som hotar när Storbritannien lämnar EU ska återuppväcka diskussionerna om fler egna finansieringskällor. I dag kommer cirka 20 procent av EU-budgeten från tullavgifter och moms.
Det finns en rad förslag om olika former av beskattningsrätt för EU som skatt på finansiella transaktioner, miljö- och energiskatter. Öttinger lyfte på presskonferensen fram möjligheten att inkomsterna från handeln med utsläppsrätter, som utgår från EU-lagstiftningen, skulle kunna gå till EU-budgeten.
EU-kommissionen hoppas nu få igång breda diskussioner om hur alla de beslut som EU-ländernas stats- och regeringschefer beslutat om ska kunna finansieras framöver. Nästa vår kommer så EU-kommissionens första budgetförslag, och sedan kan dragkampen börja på allvar.
Om Tysklands Angela Merkel, uppbackad av Emmanuel Macron och Stefan Löfven, försöker göra verklighet av hotet om villkorade miljardstöd med flyktingmottagande kan det bli en strid som hotar den sammanhållning som EU27 nu ansträngt sig för att återskapa efter Brexit.