Finansminister Magdalena Andersson har deklarerat att Sverige ska vara ”snålast i EU” i förhandlingarna om långtidsbudgeten och kräva drastiskt sänkta regionalstöd. Men rikspolitikerna får nu mothugg från kommun- och landstingspolitiker runt om i landet, som kräver att regeringen ska ta strid för bibehållet stöd till glesbygden och för att skapa jobb till nyanlända.
Statsminister Stefan Löfven riskerar också att hitta färre vänner än väntat för regeringens snålhetslinje på EU-toppmötet den 23 februari.
Det är i ett blocköverskridande utspel av S-ordföranden i SKL, Lena Micko, och Centerns Carola Gunnarsson som regeringen får bakläxa:
”Om regeringen förhandlar bort mångmiljardbeloppen som EU fördelar i svenska regioner kommer det att få allvarliga konsekvenser.”
Regeringen har förberett sin nedskärningslinje inför budgetförhandlingarna under lång tid. Redan för ett år sedan sade Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson i en radiointervju att målet är att den svenska EU-avgiften inte ska höjas efter att Storbritannien lämnar EU och att det kommer att innebära att ”återflödet från EU-budgeten kommer att bli betydligt mindre, speciellt för Sverige”.
Med den förhandlingslinjen hotas i första hand det så kallade glesbygdsstödet, som inrättades när Sverige och Finland kom med i EU. Det var i farozonen redan i förra långtidsbudgeten, men sänktes då endast från 35 till 30 euro per person efter att regeringen i Finland tagit strid för regionalstödet.
Det innebär flera hundra miljoner euro till skogslänen och glesbygden i Sverige under den nuvarande budgetperioden 2014-20.
Enligt EU-kommissionen står glesbygdsstödet tillsammans med andra EU-fonder för mer än hälften av anslagen till utveckling och forskning i Mellersta Norrland, och för nästan lika stor andel i andra glesbygdsregioner.
EU-anslagen i det som kallas ”sammanhållningspolitiken” ger också kommunerna och regionerna möjlighet till längre planeringsperioder utan att påverkas av ettåriga regeringsbudgetar, och därmed känsla av större självständighet. Därför har kommun- och landstingspolitikerna reagerat starkt när de nu fått klart för sig att regeringen framför allt vill skära i dessa anslag:
”Regeringen vill framför allt skära ner på sammanhållningspolitiken, främst i rikare länder, Sverige inkluderat…Nyttorna från denna del av EU-politiken är långt mycket större än budgetnivåerna i de enskilda programmen och regeringen bör ta detta i beaktande när man snart inleder förhandlingar med övriga medlemsländer.”
Inför den förra förhandlingsomgången stod Sveriges dåvarande EU-minister Birgitta Ohlsson i spetsen för en Nej-grupp på 9-10 medlemsländer. Efter den djupa finanskrisen lyckades de också för första gången åstadkomma en liten nedskärning av EU:s långtidsbudget från 977 till 940 miljarder euro.
Men när ekonomin nu är på uppåtgående i samtliga EU-länder riskerar den svenska regeringen att inte kunna mobilisera så många länder till tävlingen ”snålast i EU”. I den preliminära tyska regeringsuppgörelsen mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna sägs att Tyskland ska vara berett att betala högre EU-avgift än i dag. Och Frankrikes president Emmanuel Macron förordar ökade EU-satsningar på en rad områden de kommande åren.
Magdalena Andersson har redan vittnat om att det blir svårt att få ihop en stark nejfalang. Den består nu bara av Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike. Och inget av dessa länders regeringar är så ensidigt inriktade på nedskärningar som Sverige.
Regeringen har stöd av de flesta partier i riksdagen för sin ”Snålast i EU”-linje. Partiledningarna är rädda för att det finns en nationalistisk våg bland väljarna som gör att de kan förlora röster till Sverigedemokraterna i höstens val om de framstår som alltför EU-vänliga. Detta trots opinionsmätningar som visar att väljarstödet för EU-medlemskapet är rekordhögt.
Stefan Löfven kan ändå få en svår strid att föra – på hemmaplan mot sina egna kommun- och landstingspolitiker och på EU-toppmötena mot Angela Merkel och Emmanuel Macron. Det första toppmötet om långtidsbudgeten för 2021-27 hålls den 23 februari.
Men eftersom samtliga partier hävdar att de har en politik som gynnar hela Sverige är det inte bara Löfven som borde ställas till svars i den kommande valrörelsen om inställningen till att avskaffa glesbygdsstödet och EU:s övriga regionalstöd.
Fler siffror om Sveriges EU-avgift på Europaportalen.