Inte ens i jämställdhet, är Sverige ledande längre

I tio år motsatte sig Sverige EU-förslag om fler kvinnor i bolagsstyrelser för vi är ju redan jämställdast av alla.
Idag ligger vi på en bottennivå.

En hyggligt rättvis bild av svensk bolagsstyrelse 2024


När Hennes & Mauritzs VD Helena Helmersson nu slutat finns bara en enda kvinnlig VD kvar bland de 30 bolag som handlas mest på Stockholmsbörsen (OMXS30-listan), berättar Sveriges Radio idag.
Och bland alla andra bolag på börsen är bara 10 procent av VDarna kvinnor.

Det är drygt ett år sedan som Sverige stack ut i Bryssel genom att rösta emot EU-regler som kräver att börsbolag aktivt försöker placera kvinnor på ledande positioner.
”Det är att inskränka äganderätten,” förklarade europaminister Jessica Roswall som fått äran att rösta nej i sällskap enbart med Ungern, Slovakien samt Polens nu bortröstade högerextrema regering.

EU-förslaget om minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelser kom redan 2012 men det låg sedan länge och samlade damm. Sveriges socialdemokratiskt ledda regeringar har under dessa tio år varit med om att skapa den grupp länder som blockerade förslaget vilket s förklarar med att man saknat riksdagsmajoritet i frågan.
Men en fransk (liberal) regering grävde fram det 2022 och drev framgångsrikt på för beslut.
Frankrike har – i förbigående sagt – något av rekordantal av kvinnor i börsbolagsstyrelser, över 45 procent.

Under EU-förhandlingarna ansåg sig Sverige inte behöva EUs pekpinnar eftersom vi är naturligt jämställda ändå.
I riksdagen snubblade politikerna över varandra för att få sagt att det är bra att EU intresserar sig för jämställdhet och att Europa har mycket att lära av Sverige i den frågan men just det här gick för långt, EU ska inte lägga sig i.

”Ett oskäligt ingrepp i äganderätten,” hävdade Svenskt Näringsliv på sin kant och följde upp med att i detalj förklara hur oerhört krångligt, juridiskt tungrott och rent praktiskt snudd på omöjligt, det vore att rekrytera fler kvinnor till sina bolagsstyrelser.
(Men de är självklart FÖR fler kvinnor i bolagsledningarna, rent teoretiskt).

Betinget i EU-reglerna blir emellertid inte allt för betungande.
Börsbolagen fick 3,5 år på sig att försöka uppnå 40 procent av det underrepresenterade könet (till juni 2026).
Men så får man räkna in fackliga representanter och man får räkna bort VD, så i praktiken behöver bolagen bara skaka fram 33 procent kvinnonamn för sina styrelser.
Och dessutom (för att verkligen underlätta för börsbolagen) om ett bolag redan har 25 procent kvinnor så anses de ha gjort nog.

Svenska Dagbladet utropade därför lyckligt att Sverige kunde ta det helt lugnt, vi skulle undantas från EU-reglerna för vi har ju redan jämställda bolagsstyrelser!

Men med 10 procents kvinnliga VDar i svenska börsbolag så kan SvD alltså ha ropat hej innan vi var över bäcken.