Var sak på sin plats – höga elräkningar hör inte hemma i riksdagsvalet men de hör verkligen hemma i debatter inför EU-valet.
Sommaren 2022, inför riksdagsvalet, hade vi en lite märklig debatt om de skyhöga elräkningarna.
Det grälades om Magda-priser, Putin-priser och Sverige-priser, allt ganska verklighetsfrämmande.
De borgerliga partierna vann väl den debatten för de hamnade i alla fall i regeringsställning.
I själva verket var Sverige förstås i klorna på en betydligt större energikris som slog mot hela Europa och fler länder än så.
Putin hade en del att göra med saken när han bromsade gasleveranser till Europa men minst lika mycket får skyllas Kinas plötsliga omstart av samhället med akut behov av mycket energi, plus en del andra händelser i omvärlden.
En svensk regering styr kort sagt inte över elpriset. Den svenska valdebatten missade liksom det.
Det vore mer logiskt att diskutera elräkningar i den kommande – pågående – valdebatten inför EU-valet i juni. För EU gemensamt kan – och lyckades hösten 2022 – påverka elpriserna med en helt annan styrka än någon nationell regering klarar.
Men vi är en smula sent ute. Sedan hösten 2022 har debatten pågått om hur EU borde hantera sin europeiska marknad för att slippa uppleva chocken med skyhöga elräkningar igen.
I veckan godkändes i Europaparlamentet en överenskommelse med rådet en större elmarknadsreform som förhoppningsvis ska bidra till det.
Här finns inlagt nya sätt för konsumenterna att skyddas mot chockartade prissvängningar. Bland annat ska det bli lättare att välja bindande kontrakt men det ska också vara möjligt att välja blandade eller kombinerade kontrakt för både bundna priser eller rörligt pris.
Vi konsumenter kommer få mer information, vilket kommer att behövas om vi ska kunna begripa oss på de nya möjligheterna.
På marknaden införs sk tvåvägars-kontrakt där bägge parter är skyddade mot prissvängningar uppåt (konsumenten ska alltid slippa betala orimliga höjningar) eller neråt (producenten ska slippa stå för notan om priset faller orimligt lågt).
Vi har ju genomlevt tider där konsumentpriset blivit oacceptabelt högt men också perioder med noll- eller minuspris på elen. Det kan vi inte heller ha för ofta eller för länge innan producenterna lägger ner verksamheten och börjar sälja godis istället.
Vad är för mycket eller för lite? Det blir den nationella energimyndigheten som sätter prisets tak och golv.
Det blir också staten som ska se till att det alltid finns en sistahands-leverantör som tar över om det bolag vi har kontrakt med skulle fallera. Konsumenten ska garanteras el hur som helst.
Prischocken 2022 lärde oss ju bland annat att energipriser i Europa, även svenska priser, sätts utifrån dyrast energikälla – vilket varit gasen.
För att mildra beroendet av gas ska investeringar i förnybar energi uppmuntras så mycket man bara kan. I det här fallet görs det t ex genom så kallade ”dubbelriktade kontrakt som gör en skillnad”.
Då är det investeraren i förnybar energi som skyddas om priset faller för lågt… samtidigt som köparen (ofta bolag som tecknat sig för fleråriga leveranser) skyddas mot sjukt högt pris.
Ett viktigt skäl att gaspriset till slut sjönk efter den dyra sommaren 2022, var att vi alla konsumenter skärpte oss för att minska på elanvändningen. Detta tycks vi ha fortsatt med, EU-länderna samlat ligger fortfarande på 20 procent mindre konsumtion än före prischocken.
Minskad efterfrågan = lägre pris.
Utöver det var nog också EU-kommissionens insats sommaren 2022 för att förhandla fram nya gasavtal (med andra än Ryssland) avgörande för att upplösa den mest akuta krisen.
Energikommissionären Kadri Simson kunde nyligen skryta med att inte bara lyckades EU få ihop fulla gaslager inför vintern 2022 och 2023 (fulla lager = lägre elpris).
Lagren är dessutom just nu så välfyllda att även nästa vinter ser lovande ut.
Även gasmarknaden har precis fått en EU-reform klubbad, även den en uppföljning av 2022 års kris.
I veckan godkände parlamentet den uppgörelsen med EUs ministerråd om reform av gasmarknaden.
Idén är att på olika sätt ersätta den fossila gasen med mer förnybart. Men här ingår också en formaliserad form för gemensamma uppköp av gas, byggt på idén att en större kund kan skaffa sig bättre priser och avtalsvillkor.
Blev det bra reformer, dåliga reformer, feltänkta eller otillräckliga?
Detta kunde vi ju debattera inför EU-valet för att säkra oss att vi skickar ner några duktiga svenska politiker som vi tror kan förbättra dessa områden.
För, mycket el, förnybar el och billig el vill vi ju gärna ha.