Inte nu, Karlsruhe – vi är upptagna med coronan

Tyska författningsdomstolen kan komma att ångra sin illa valda tidpunkt att kaxa lite extra mot euron och mot EU-domstolen.

Domstolen Bundesverfassungsgericht i Karlsruhe har gett finansmarknaden stora skälvan förut genom att överpröva hur euron ska skötas och vad Europeiska centralbanken får göra.

En dom som kom i tisdags gick längst av alla hittills – och möjligen alldeles för långt.
Bakslaget mot den annars så fruktade domstolen är så hårt att dess seger kan vändas i pinsamt nederlag.

”Försök inte ens”, kom direkt från Frankrike och Italien:
”EU-fördraget beviljar ECB oberoende. Den tyska domstolen bidrar inte till stabiliteten”, sa finansminister Bruno Le Maire.
”Ingen nationell domstol kan tala om för oberoende ECB vad de kan göra,” instämde Italiens premiärminister Giovanni Conte.

Obevekligt avståndstagande från Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde:
”Vi är inte avskräckta. ECB är en oberoende institution, vi lyder under Europaparlamentets kontroll, vi drivs av vårt mandat.”

Överraskande stopp nu, i ett pressmeddelande från EU-domstolen i Luxemburg:
”Endast EU-domstolen har rätt att förklara en handling utförd av en EU-institution ogiltigt.”

Till slut – sex dagar sent – i ett glasklart uttalande från EU-kommissionens tyska ordförande Ursula von der Leyen:
”Sista ordet om EU-rätten uttalas alltid i Luxemburg. Ingen annanstans.”

Tyske finansministern Olaf Scholz liksom tysk hök i eurofrågor framför alla andra, Scholz företrädare Wolfgang Schäuble har bägge tydligt sagt ifrån, att här gick författningsdomstolen över strecket, både politiskt och juridiskt.
Och som det inte var nog, protesterar även ordförande för Tysklands högsta domstol över utslaget som han kallar för ”en direkt attack mot EU som rättsgemenskap”.

Den tyska domstolens första juridiska misstag var att underkänna EU-domstolens dom som gett grönt ljus till PSPP (en rädda-euron-insats som ECB gjorde under eurokrisen genom stödköp av statsobligationer på andrahandsmarknaden).
”Ni är ”ultra vires,” bortom er juridiska kompetens, sa Karlsruhe, ”och därför gäller den domen inte Tyskland.”

Underkände Karlsruhe EU-domen för att den bryter mot tysk grundlag?
Nej. men något sådant hade Karlsruhe varit i sin fulla rätt att göra. I tyska författningsfrågor är Karlsruhe sista instans.
De tyska domarna underkänner istället EU-domen för att den sägs vara av bristande kvalitet.
Då glömde de ett ögonblick bort att Karlsruhe i EU-rätt är underordnad EU-domstolen och därför fel instans att förkasta eller godkänna EU-domar.
Ultra vires, helt enkelt.

Deras andra misstag var att sedan själva överpröva ECBs stödprogram .
Återigen klev de själva ”ultra vires”, utanför sin kompetens. EU-institutioner och deras handlingar prövas av EU-domstolen, ingen annan.

Sedan gick domstolen dessutom vilse i den ekonomisk-politiska argumenten när de först slog fast att ECB inte har rätt att ta ekonomiska hänsyn (bara monetära) för att strax därefter fälla ECB för att inte ha tagit hänsyn till negativa effekter på ekonomin.

Varför kommer då den samlade EU-ledningen ner så hårt över den tyska författningsdomstolens snedsteg?
Man kunde ju ha låtit domen självdö, begravd i tystnad.

Därför att den landade extremt illa i tiden.
Först av politiska skäl:
Ungern och Polen jublar över Karlsruhe-domen. Om Tysklands nationella högsta domstol kan underkänna EU-domstolen och förbjuda sitt eget lands regering och myndigheter att delta i EU-projekt, så kan deras!
Och både Ungern och Polen har riggat sina högsta domstolar så att där finns bara regeringsvänliga krafter.

Blotta tanken på vad Ungern och Polen kan hitta på nu, förskräcker. Deras uppträdande utanför lag och rätt är redan problematiskt för EU-regeringarna eftersom ingen kommit på något lyckat sätt att bromsa uppförandet.
Att i dessa tider låta tyska författningsdomstolen stå oemotsagd, blev därför omöjligt.

Domen föll dessutom illa tidsmässigt av ett ekonomiskt skäl:
Karlsruhe säger att deras dom underkänner endast PSPP (som ju i stort sett är avslutat) och inte PEPP (som ECB just startat för att rädda euroländerna ur coronakrisen).
Besvärligt i den tyska domen är att – även om Karlsruhe förklarar PSPP som eventuellt, tänkbart möjligt att godkänna – så skulle det godkännandet i så fall bygga på att PSPP kommer kopplat till en lång rad restriktioner på mottagande länder.
PEPP saknar alla dessa restriktioner. Det är därmed upplagt för att tyska anti-euroförespråkare att dra igång ännu ett domstols-case, rusiga som de är över att just ha vunnit en storseger.

Men Tysklands regering behöver akut att PEPP fungerar.
Angela Merkel gör nämligen allt hon kan för att undvika behöva hjälpa coronadrabbade Sydeuropa med pengar.
Hennes första försvarslinje har hela tiden varit att hänvisa sydeuropéerna till PEPP som hon kallar en fullt tillräcklig räddningsinsats.

Karlsruhe-domarna är djupt respekterade och anses omöjliga att gå emot i tysk politik.
Men deras framfusighet i det här fallet kan kan ha gjort det omöjligt för den tyska staten att respektera deras utslag. Berlin lär få vrida och vända och slingra sig ur på ett ganska osnyggt sätt.

Eller som Angela Merkel säger, lite vagt: ”Det går att lösa.”


5 maj-domen är en seger som kan visa sig bli ett bestående nederlag för Karlsruhe-domstolen.





































About

Journalist, skribent och bloggare - alltid om EU