Avtalet som kan bevilja miljardskadestånd till fossilbolag när ett EU-land väljer förnybart, dumpas nu av flera EU-länder.
Hur gör Sverige?
Det var förstås en annan tid, första halvan av 1990-talet, när EU-länderna tyckte det lät som en god idé att locka till sig energi-investeringar genom ett fördrag där bolagen ges rätt att stämma den regering som fattar politiska beslut på tvärs med bolagens vinstchanser.
ECT-fördraget (Energistadgefördraget) blev så populärt att det idag har 53 medlemsländer, hela EU plus österut samt Centralasien.
Och bolagen utnyttjar rätten att stämma regeringar så pennorna glöder.
Senast var det Nederländerna som stämdes på 15,5 miljarder kronor av tyska RWE för att landet bestämt sig för att lägga ner kolkraften.
Men minst fyra EU-regeringar till är i skottgluggen (Italien, Polen, Slovenien och Sverige).
Faktum är att två tredjedelar av alla pågående stämningar (136 stycken) riktar sig mot en EU-regering.
75 procent handlar om att regeringen beslutat överge fossil energi och gå över till förnybart.
Flera EU-länder tycker att det räcker nu. Italien lämnade resolut fördraget 2016.
Men EU-kommissionen påminner om en lurig klausul som gör att fördraget gäller i 20 år EFTER att ett land har lämnat det. Är det då ens någon idé att lämna det när man kanske istället kunde förhandla fram en ”modernisering” av fördraget?
I somras blev så dessa förhandlingar klara. EU-kommissionen hävdar att det moderniserade ECT gör det möjligt för ett land att undanta en del fossilinvesteringar från rätten till skadestånd. Dessutom skulle nya paragrafer försvåra för EU-bolag att stämma EU-regeringar.
Flera EU-länder misstror dock den tolkningen, de är inte alls nöjda.
I november ska det nya avtalet undertecknas.
Hur många av de 53 medlemsländerna som har lust att skriva på, är okänt.
Men i fredags meddelade Frankrikes president Emmanuel Macron att Frankrike nu lämnar avtalet.
Några dagar tidigare meddelade Nederländernas energi- och klimatminister Rob Jetten att hans land lämnar avtalet.
Dagen efter läckte Tysklands regering att man förbereder ett utträde.
Veckan innan annonserade spanska klimatministern Teresa Ribera att Spanien överger ECT.
Polens beslut att lämna energifördraget är i detta nu på väg genom parlamentet för godkännande.
Så hur ställer sig Sverige?
När förhandlingarna inleddes var minister Ander Ygeman fullt lojal med EU-kommissionen i ett delat hopp om att avtalet gick att rädda.
”Rent principiellt kan jag konstatera att investeringsskyddsavtal är en viktig komponent i Sveriges och EU:s utrikes- och handelspolitik,” förtydligade han.
Gungor och karuseller, kanske.
Å ena sidan blir Sverige just nu stämt av Kina för att Huawei inte fick vara med i 5G-utrullningen.
Och bolaget Aura stämmer svenska staten på 20 miljarder konor för att de inte fått leta fram i uran i svenska berg.
Å andra sidan har statliga Vattenfall med framgång stämt Tyskland för att landet lagt ner kärnkraftsverk.
Men före mötet den 22 november måste Kristersson-regeringen bestämma sig.
Ska Sverige följa EU-kollegorna ut ur ECT?…
… eller hänga kvar och hålla tummarna för att svenska politiska beslut inte retar upp några fler utländska investerare.