Italiens Meloni vill ha mer makt än Macron och Erdogan

Giorgia Meloni, ledare för neofascistiska Italiens bröder, har klarat av ett år som premiärminister. Men nu vill hon ha mer makt. Hennes regering föreslår direktval av regeringschef, och att segarens parti garanteras majoritet i parlamentet.

Den nya grundlagen skulle ge Meloni mer makt än presidenterna i Frankrike och Turkiet.

Efter andra världskriget omvandlades Italien till en republik där det folkvalda parlamentet styr. Allt för att försöka sopa undan spåren av det fascistiska enpartistyret under Il Duce Benito Mussolini.

Melonis parti härstammar från postfascismen och har kvar i sin partisymbol kvar facklan, som anspelar på facklan på Mussolinis grav. Nu motiverar hon förslaget om att återinföra ett styre med en ”stark ledare” med att Italien behöver mer stabila regeringar.

En ny grundlag som ska införa ”Tredje republiken” i Italien var ett vallöfte av Melonis parti Italiens bröder i valrörelsen i fjol. Det motiveras med att landet haft uppåt 70 olika regeringar sedan andra världskriget och att det var svårt att förhandla fram majoritetsregeringar efter de två tidigare valen.

Meloni har haft Frankrikes starka presidentmakt som förebild. Men nu väljer regeringen i stället att föreslå direktval av premiärminister med stor makt, och behåller den nuvarande presidenten som främst har en symbolisk roll.

Partierna eller partiallianserna ska nominera en kandidat till posten som regeringschef. Den som får flest röster blir vald till premiärminister. Och det parti eller partiallians som får flest röster får automatiskt en majoritet av platserna i parlamentet, oavsett om partiet blivit störst med 30 eller 40 procent i valet.

På det sättet skulle en italiensk premiärminister få mer makt än Frankrikes Macron och Turkiets Erdogan. Där sker parlamentsvalen åtskilt från valet av president, och presidenten får sedan förhandla med de valda ledamöterna för att försöka få stöd av en majoritet. Macron lyckades inte med det efter valsegern i fjol och har nu endast stöd av en minoritetsregering. Medan Erdogans parti förhandlat fram en allians med ett annat högerparti och skaffat sig majoritet i parlamentet.

Den italienska regeringens förslag, som ska presenteras för parlamentet på fredag, innebär ett unikt politiskt toppstyre, där parlamentets inflytande begränsas till ett minimum. Det är bara om regeringschefens partiallians spricker som parlamentet kan få någon möjlighet att påverka den ”starke ledaren”.

– Vi har tagit ett stort steg mot reformernas reform, som kommer att ge stabilitet åt landet och åter stärka betydelsen av folkets röst, sade reformministern Maria Elisabetta Alberti Casellati i ett uttalande.

De två stora oppositionspartierna, Femstjärnerörelsen och socialdemokratiska PD, avvisade förslaget och pekade på att det skulle hota den parlamentariska kontroll som infördes efter Mussolinis diktaturregim. Högerregeringens förslag har liknats vid ett försök att omvandla Italiens till ”Viktor Orbans Ungern”.

Melonis förslag får dock stöd av den tidigare socialdemokratiske premiärministern Matteo Renzi. Han försökte få igenom en förändring av grundlagen 2016 med stärkt regeringsmakt, men misslyckades och fick avgå som S-ledare. I dag leder han ett litet parti – Viva Italia – som har 2-3 procent i väljarstöd.

Renzi verkar ändå hoppas att han ska kunna bli vald till premiärminister någon gång i framtiden. Han avvisar varningarna för en återgång till Mussolinitiden och säger ”Ja, till direktval av premiärminister”.

Giorgia Meloni har under sitt första år som premiärminister tydligt visat att hon vill ha makten att kunna styra på egen hand utan att behöva bry sig om de två andra regeringspartierna eller oppositionen.

I valrörelsen lovade högeralliansen att stoppa alla flyktingbåtar på Medelhavet med militärfartyg, att ta strid med det ”invasiva Bryssel” och stoppa sanktionerna mot Ryssland.

Efter valet där Melonis parti gick starkt framåt, från 4 till 26 procent av rösterna har hennes regering brutit mot nästan alla vallöften.

+ Meloni-regeringen har gjort dramatiska utrikespolitiska kursändringar. Den vill samarbeta med EU, Nato och USA mot Putinregimens krig och levererar vapen till Ukraina. Den tidigare Putinkramaren Meloni varnar nu sina regeringskollegor för att de kommer att förlora inflytande om de uttalar något som helst stöd för Putin.

+ Giorgia Melonis första utrikesresa som premiärminister gick till Bryssel för att ”skicka en tydlig signal” om samarbete.

+ Högerregeringen har inte lyckats minska antalet migranter. Men i stället för militärfartyg har Meloni valt att söka hjälp av EU för att försöka minska antalet flyktingbåtar.

Trots alla dumpade vallöften har väljarstödet för Giorgia Melonis parti ökat, på bekostnad av de två andra regeringspartierna. Det stödet försöker nu använda för att öka sin politiska makt.

Regeringsalliansens majoritet i parlamentet räcker ändå inte för att driva igenom förslaget om ökad politisk makt för en direktvald premiärminister. Det krävs två tredjedels majoritet i båda kamrarna för att ändra landets konstitution, eller majoritetsstöd i en folkomröstning.

Meloni försvarade Mussolinis diktaturregim på 1990-talet med att ”han var en bra politiker, allt han gjorde var för Italiens bästa”. Nu säger Meloni att hennes parti är främmande för all form av ”nostalgi för fascismen”, och efter Hamas attack i Israel tog hon vid ett möte med Judiska föreningens möte i Rom avstånd från ”fascistregimens gripande av judar” som sändes till koncentrationslägret Auschwitz.

Giorgia Meloni har visat prov på en enastående förmåga att anpassa sina åsikter. Nu får hon förhandla med Matteo Renzi och andra oppositionspolitiker i hopp om att de ska ge henne möjlighet att bli den ”starka ledaren” för Italien. Då får väljarna reda på vad hon verkligen vill göra med Italien.