Joe Biden har hunnit med tre toppmöten på några få dagar och kan nöjt konstatera att han uppnått sitt huvudmål, att få alla europeiska ledare att mer eller mindre motvilligt sluta upp i en ny allians mot Kina. BoJo, Macron, Merkel och Löfven gör det inte bara för att de är så glada över att den nye amerikanske presidenten är Europavän till skillnad från Donald Trump, utan också för att de lyssnat till sina väljare.
Biden kom till Europa med det uttalade målet att ”samla världens demokratier” mot Kina. Slutdeklarationerna från G7-, Nato- och EU-USA-toppmötena visar att han är på god väg att lyckas.
Det är mindre än sex månader sedan Angela Merkel, Emmanuel Macron och EU-topparna Charles Michel och Ursula von der Leyen hade ett toppmöte med Kinas Xi Jinping, där de hyllade varandra för att de precis innan nyår enats om ett investeringsavtal som skulle leda till ökade affärer mellan EU och Kina. EU-ländernas regeringar hade bråttom att skriva på trots protester från Joe Biden som ännu inte tillträtt som president.
I lördags ställde sig G7-ledarna inklusive EU:s företrädare bakom en slutdeklaration där man lovar att ta gemensam strid mot Kinas metoder att ”underminera” den globala ekonomin:
With regard to China, and competition in the global economy, we will continue to consult on collective approaches to challenging non-market policies and practices which undermine the fair and transparent operation of the global economy.
G7-ledarna kritiserar tvångsarbete och ger sina handelsministrar i uppdrag att samarbete att ”utrota” alla former av tvångsarbete:
We are concerned by the use of all forms of forced labour in global supply chains, including state-sponsored forced labour of vulnerable groups and minorities, including in the agricultural, solar, and garment sectors. We agree on the importance of upholding human rights and of international labour standards. We therefore task G7 Trade Ministers to identify areas for strengthened cooperation and collective efforts towards eradicating the use of all forms of forced labour in global supply chains.
G7-ledarna pekar också ut Kina för att bryta mot mänskliga och demokratiska rättigheter i XinJiang och Hong Kong:
We will promote our values, including by calling on China to respect human rights and fundamental freedoms, especially in relation to Xinjiang and those rights, freedoms and high degree of autonomy for Hong Kong enshrined in the Sino-British Joint Declaration and the Basic Law.
Det fortsatte på Nato-toppmötet i måndags. Frankrikes Emmanuel Macron kallade Nato för ”hjärndött” och utan mål för ett drygt år sedan. Nu ställde sig Macron och övriga europeiska ledare bakom ”Nato 2030”-planen med utökade resurser och utvidgat intresseområde till Kina:
China’s stated ambitions and assertive behaviour present systemic challenges to the rules-based international order and to areas relevant to Alliance security. We are concerned by those coercive policies which stand in contrast to the fundamental values enshrined in the Washington Treaty. It is also cooperating militarily with Russia, including through participation in Russian exercises in the Euro-Atlantic area.
Italiens Mario Draghi uttalade sitt fulla stöd till Natos inriknting:
The security threats may be rapidly changing, “yet one thing remains the same: the centrality of the most powerful and successful alliance in history.”
Men Emmanuel Macron ville sin vana trogen inte backa från tidigare uttalanden, utan hävdade fortsatt att ”Nato är en Nordatlantisk organisation, och Kina har ingenting att göra med Nordatlanten”. Angela Merkel medgav att Nato-toppmötet beslutat om att ta sig an Kina, men motiverade det med att ”USA är en Stillahavs-nation”.
På EU-USA-toppmötet på tisdagen företräddes EU av Ursula von der Leyen och Charles Michel, men den gemensamma deklarationen är självklart godkänd av samtliga medlemsländers regeringar, inklusive den svenska.
EU och USA lovar nu att ”samordna sina ageranden mot brotten mot mänskliga rättigheter i Xinjiang och Tibet, urholkningen av demokrati i Hong Kong”. EU tar nu också ställning mot Kinas agerande mot Taiwan:
We intend to continue coordinating on our shared concerns, including ongoing human rights violations in Xinjiang and Tibet; the erosion of autonomy and democratic processes in Hong Kong; economic coercion; disinformation campaigns; and regional security issues. We remain seriously concerned about the situation in the East and South China Seas and strongly oppose any unilateral attempts to change the status quo and increase tensions… We underscore the importance of peace and stability across the Taiwan Strait, and encourage the peaceful resolution of cross-Strait issues.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har inte riktigt hunnit med i fotbytet till att Kina är EU:s motståndare när det gäller mänskliga rättigheter, utan kallade på presskonferensen Kina för en ”rival” om mänskliga rättigheter.
Europas väljare har gått före EU-ledarna när det gäller omsvängningen till Kina. Enligt en opinionsmätning i höstas i 13 länder är en majoritet negativt inställda till Kina. Allra mest negativa är svenskarna.
EU-parlamentets ledamöter har tagit till sig kritiken mot Kina snabbast och visat det genom att stoppa EU-ledarnas uppgörelse om investeringsavtalet med Kina.
En som sent insett det växande folkliga missnöjet med Kina är Ungerns Viktor Orban. Planerna på ett stort kinesiskt universitet i Budapest skulle bara klubbas i parlamentet. Men Orban har fått kalla fötter sedan det visat sig att två tredjedelar är emot universitetsplanerna. Beslutet har nu skjutits upp till efter höstens val.
EU-ledarna har dock saker att glädjas åt efter Joe Bidens besök utöver hans charm.
Det långa handelskriget mellan EU och USA om Airbus och Boeing har stoppats och ett nytt avtal ska förhandlas fram, samtidigt som en uppgörelse om strafftullar på stål ska lösas före årsskiftet.
Joe Biden talade inte heller längre om att upphöva patenträttigheterna för covidvaccin. I stället utlovar G7 och EU satsningar på ökad produktion för att få fram vaccin till hela världen.
EU-ledarna kommer troligen framöver att vara tacksamma för att den nye amerikanske sheriffen drog med dem i alliansen mot Kina. Det kan öka deras stöd bland väljarna. Och det är lättare att ta strid mot Kina och Huawei tillsammans än att stå ensam och riskera inte bara spottloskor från en kinesiska ambassadör utan också kostsamma bojkottaktioner.