Juncker ville driva en politisk EU-kommission när han blev dess ordförande.
Det var en dum idé.
Hans senaste idé att politikerna inte ska lägga över kontroversiella beslut på tjänstemän, är mycket bättre.
EU-kommissionen består av tjänstemän – även dess högsta ledning som hämtats ur tidigare politikerkarriärer.
Och tjänstemän ska de uppträda som.
Beslut ska fattas av valda politiker, alltså EU-ländernas regeringar och Europaparlamentet.
Kommissionen ska tillämpa politiskt fattade beslut.
Jean-Claude Juncker har begripit det också nu – efter att ha fått en del stryk.
Han har t ex tröttnat på att EU-regeringarna backar inför vissa kontroversiella beslut, och överlåter åt EU-kommissionen att slita dödläget.
I åratal har EU-regeringarna t ex inte kunnat enas om hur de ska ha det med GMO, genmanipulerade grödor.
Godkänna den amerikanska importen för att det saknas vetenskapligt belagda bevis om dess farlighet?
Underkänna, för att folkopinionerna och försiktighetsprincipen säger något annat?
Varje gång ämnet varit uppe i ministerrådet eller i de tjänstemannakommittéer som ska fatta besluten, så uppstår dödläge mellan länder som säger ja (t ex Sverige och Storbritannien) och länder som säger nej (Tyskland och Frankrike, bl a).
Och efter dussinvis av strandade förhandlingsmöten tvingas EU-kommissionen slita tvisten.
Den senaste konflikten har gällt det giftiga bekämpningsmedlet glyfosat.
Miljövännerna säger nej.
Bönderna anser att det finns inga alternativ.
EU-regeringarnas ställningstaganden ger oavgjort.
EU-kommissionen sitter med svartepetter.
Men, slut med det nu, säger Juncker.
Han föreslår därför att en nedlagd röst i ansvarig kommitté inte ska räknas.
Om det ändå skulle bli oavgjort mellan dessa utsända nationella experter, ska frågan kunna lyftas till ministrarna för avgörande.
Och så ett sista trumfkort mot fega regeringar:
Hur EU-länderna röstar i kommittéerna ska offentliggöras.
Helt rätt.
Tjänstemän ska inte slita politiska kontroverser, det ska de folkvalda göra.
Hög komisk faktor är förstås att anti-EU-tidningen the Express, lyckas vinkla detta utmärkta förslag att inte placera politiska beslut bland vad tidningen normalt kallar”ansiktslösa byråkrater” till att det är synd om nationella regeringar som då blir sittande med makten:
”Jean-Claude Juncker försöker skifta skulden för EUs misslyckande genom att tvinga nationella regeringar ta ansvar för beslut tagna i Bryssel.”