För ett år sedan var huvudbudskapet ”EU befinner sig i en existentiell kris” i Jean-Claude Junckers årliga State of the Union-tal inför EU-parlamentet. I år vad det i stället en vision om ett framtida EU med fler EU-medlemmar, fler euroländer och fördjupat EU-samarbete med minskad vetorätt och stormaktsstyre.
– Brexit är tragiskt. Men vi måste gå vidare, Brexit är inte Europas framtid, sade EU-kommissionens ordförande och föreslog ett extra EU-toppmöte dagen efter Storbritanniens utträde i mars 2019 i rumänska Sibiu för att fatta beslut om EU:s framtid inför EU-parlamentsvalet i maj.
Jean-Claude Juncker är den europeiske politiker som varit med längst i EU-politiken på en rad toppnivåer. Nu försöker han ta ledningen för en väg ut ur den djupa kris som EU hamnade i efter Brexitomröstningen i Storbritannien i fjol. Opinionsläget har svängt, ekonomin visar på plus i alla medlemsländer, och han ser en möjlighet för EU att likt Fågel Fenix lyfta sig ur askan efter Brexitkatastrofen.
Juncker lade nu fram ett ”sjätte framtidsscenario” efter de fem som kommissionen lade fram i våras för att få igång en debatt om unionens framtid. Han hyllades efteråt av de mest EU-vänliga partigrupperna i parlamentet, som Liberalerna och De Gröna. Medan UKIP:s Nigel Farage med instämmande av Sverigedemokraterna kallade det för ”mest oroande tal han någonsin hört i EU-parlamentet”.
Men i själva verket var Junckers vision en balansgång mellan olika politiska krafter om vilken väg EU ska gå.
+ Juncker avvisade president Emmanuel Macrons långtgående förslag om att införa en särskild budget för eurozonsländerna och inrätta ett särskilt Euro-parlament, och varnade för fördragsändringar.
+ Juncker argumenterade emot krav på ett splittrat EU, med ett ”Kärn-EU” där inriktningen är att några länder går fram på egen hand och andra, främst östländer hamnar utanför.
+ Men Juncker gick också emot främst tyska ambitioner på ökat mellanstatligt styre över eurosamarbetet, när räddningsfonden ESM omvandlas till en EU-valutafond. Juncker vill att den ska inordnas i EU:s normala beslutsordning. Med en vice ordförande i EU-kommissionen som ”finansminister” för eurozonen och som ordförande för eurogruppen med euroländernas finansministrar.
+ Juncker anslöt sig också till Macrons förslag om ett ”demokratiskt konvent” 2018, med en diskussion i samtliga medlemsländer om unionens framtid. Han gav också sitt stöd till förslaget om transnationella listor inför EU-parlamentsvalet 2019. Juncker talade liksom Macron om europeiska gemensamma värderingar och kulturell samhörighet, med ledorden Frihet, Jämlikhet och Rättsstat.
Jean-Claude Juncker ville skicka positiva signaler till Östeuropa efter de senaste två årens fördjupade konflikt kring flyktingpolitiken, och den pågående dragkampen om skärpta regler för utstationerade arbetare från östländerna.
EU-kommissionen förordar nu att Bulgarien och Rumänien efter flera års stopp motiverad med korruption nu ska få bli Schengenmedlemmar. Kommissionen vill att östländerna ska uppmuntras att ansluta sig till eurozonen genom att det införs ett ”euro-inträdesincitament” med finansiellt stöd för att kunna klara kraven för euromedlemskap.
Juncker gav också för första gången en positiv signal till länderna på Västra Balkan om att de ska kunna få komma med i EU.
– Vi kommer inte att få några fler medlemmar under den här mandatperioden, men under de följande åren kommer EU att bli fler än 27 medlemsländer, sade Juncker.
Han stod också fast vid EU-kommissionens linje att EU inte ska stänga dörren för Turkiet.
– Det finns vissa krafter som vill skylla allt på EU. Vi ska hålla våra händer utsträckta till turkiska folket, manade Juncker.
Den upptornande konflikten med Polen nämndes inte av Jean-Claude Juncker. Den har nu förts upp till EU-regeringarna och drivs vidare mot EU-domstolen.
Juncker kom inte heller med några nya förslag om flyktingpolitiken. Han uttalade ett starkt stöd för Italiens arbete med att begränsa flyktingvågen över Medelhavet, samtidigt som han manade medlemsländerna att uppfylla sina miljardlöften till Afrika.
– EU har ett kollektivt ansvar för migrationspolitiken. EU måste agera tillsammans med FN för att få slut på de omänskliga villkoren för flyktingar i Libyen.
I Junckers sjätte scenario fanns också förslag som knappast kommer att genomföras de kommande åren:
+ Junckers alternativ till ett nytt fördrag för att kunna fördjupa EU-samarbetet är att använda sig av nuvarande möjligheter att gå över till majoritetsbeslut på fler områden. Han pekade ut kontroversiella områden som skatter och utrikes- och säkerhetspolitiken, som ett sätt att EU ska kunna agera snabbare än i dag då vetorätten gör att ett medlemsland lamslår hela unionen.
+ Juncker föreslår att de två rollerna som EU-kommissionens ordförande och EU-ordföranden för stats- och regeringscheferna ska slås samman.
Det tog flera fördragsändringar att avskaffa vetorätten på det rättsliga området, och försök att inskränka medlemsländernas kontroll över skatter och utrikespolitik har stoppats flera gånger tidigare. Posten som EU-ordförande, som nu innehas av Donald Tusk, infördes i den senaste fördragsändringen, Lissabonfördraget, och det är svårt att se hur den ska slås samman med EU-kommissionen utan en ny fördragskrivning.
Men Juncker kommer troligen att få starkt stöd av EU-parlamentet för att modellen med ”Spitzenkandidaten” ska finnas med även i EU-valet 2019, där partierna lanserar sin kandidat för att bli ordförande i EU-kommissionen. De nuvarande kommissionärerna ska få möjlighet att kandidera. Därmed kan kommissionens nästa ordförande få ett ännu starkare mandat i EU:s maktbalans.
I kommissionens arbetsplan för det kommande året ingår som väntat förslaget om en ny EU-kontroll av utländska företagsköp och investeringar. Det är främst kinesiska uppköp som väckt kravet, med argumentet att Kina har mycket stora begränsningar för EU-företag.
– Det måste råda ömsesidighet. Vi måste få tillbaka lika mycket som vi ger, sade Juncker.
EU-kommissionen försöker också öka kontrollen på det arbetsrättsliga området. Planerna på skärpt lagstiftning på det socialrättsliga området har bromsats efter protester från flera medlemsländer, numera också Sverige. I stället lanserar kommissionen nu en ”kontrollmyndighet”.
– Vi vill inte ha några andra klassens arbetsvillkor. Då är det konstigt att vi inte ha en gemensam arbetsmarknadsmyndighet, sade Jean-Claude Juncker.
EU-kommissionen gav ut ett pressmeddelande där det uppgavs att den nya myndigheten ska underlätta för ”rättvis rörlighet” och bidra till att lösa konflikter mellan nationella myndigheter.